11 dec Klimatet är bara en pusselbit
Att transporterna står för en mycket stor del av utsläppen av klimatpåverkande gaser vet vi alla. Flygets del släpps ut på hög höjd vilket inte är bra. Sjöfarten har länge använt olja som inte varit den bästa. Tåget är bra där det är elektrifierat. Och att vägtransporter bidrar till koldioxidutsläppen i alldeles för hög grad är allmänt känt. Kollektivtrafiken är ganska bra men egentligen är det bara cykel och gångtrafik som är riktigt klimatsmarta när vi ska transportera oss på vägar och i staden.
Men man skulle gärna vilja se en långsiktighet, både för tillverkare och konsumenter, och få en helhetssyn på hur vi ska se på olika bränslen och deras skadliga effekter. Den som för något år sedan köpte en ny dieselbil i tron att han eller hon är snäll mot miljön får nu veta att bilen kanske inom något år blir förbjuden att åka med i de större städerna. Det motverkar trovärdigheten för arbetet med att minska transporternas miljöpåverkan.
Orsaken till att dieseln nu kommit i fokus ligger nog i att vi gärna blandar ihop ”klimat” och ”miljö”. Ett modernt dieselfordon är mycket bränslesnålt och förbrukar därför relativt sett lite fossilt bränsle. Därför har de bilar som haft snåla motorer fått beteckningen ”miljöbil”. Samtidigt som vi alltid har vetat om att dieselmotorn släpper ut en hel del annat som är skadligt för miljö och hälsa. Men nu blir många överraskade av att nya dieselbilar ses som miljöhot. En rättare beteckning hade nog varit att kalla dessa snåldieslar för ”klimatbilar”.
Miljöfrågan har, när det gäller framförallt vägtransporter, varit inriktad på att minska förbrukningen av fossila bränslen. Det är gott och väl och det arbetet måste fortsätta. Men vi får inte tro att teknik och ”miljövänligare” bränslen kommer att lösa alla trafikens miljöproblem.
Vi talar om ”klimatet” som är en viktig del av vår livsmiljö men det finns så mycket mer vi måste ta hänsyn till. Hälsopåverkande gaser och partiklar, buller, trafikolyckor, fragmenteringen av landskapet där vägar skapar barriärer för både människor, djur och växter samt inte minst den oerhörda plats bilar kräver i våra städer.
Detta gäller också när vi talar om det som är så aktuellt i samhällsdebatten nu – elektriska bilar och självkörande bilar. Visst har elmotorer stora fördelar men påverkar miljön gör de också. Batteritillverkningen kräver stora energiresurser och ändliga mineraler från jordskorpan. Elbilar behöver också vägar och tar upp utrymme. Och de flesta människor vill nog även
i framtiden jobba ungefär 8 – 17 så i topparna behövs många fordon vilket kanske innebär att självkörande bilar inte minskar bilparken så mycket.
Detta är saker vi måste ha med oss när vi funderar över hur vi ska utveckla våra städer och transport-
systemen. Vilka samlade resurser förfogar vi över och hur använder vi dessa resurseffektivt och långsiktigt hållbart? För vi kommer alltid att vilja förflytta oss både kortare och längre sträckor.
Anders Bylund, styrelseledamot Föreningen
Sveriges Stadsbyggare