17 apr Kvalitet – hur utvärderar vi det?
Under flera år har det på exploateringskontoret i Stockholms stad pågått en diskussion om hur vi kan följa upp kvaliteten på den allmänna platsmark som vi bygger i samband med att nya bostadsområden växer fram i staden. Exploateringskontoret har även en önskan om att utveckla kontorets arbetsmetoder kopplat till kvalitativa mål. I ett pilotprojekt utgick vi från stadens vision och de mål som fanns i vår verksamhetsplan. Tillsammans med stadens styrande dokument var de utgångspunkten för uppdraget, där begreppet kvalitet lyfts fram.
Hur skulle vi då angripa uppgiften? I flera av stadens större stadsutvecklingsprojekt arbetas det fram arkitekturprogram, gestaltningsprogram, kvalitetsprogram och stadsmiljöprogram för att ge riktlinjer för den allmänna platsmarkens utformning. Dessa dokument kommer ofta till i detaljplaneskedet och är inte juridiskt bindande, utan endast rekommendationer. För val av pilotprojekt satte vi upp kriterierna att det skulle finnas någon form av program för den yttre miljön, att området i princip skulle var färdigbyggt och inflyttat, att programmet skulle innehålla beskrivning av både platser/torg, parker och gator/stråk. Vi enades om att bostadsområdet Annedal uppfyllde dessa kriterier, och att det därför lämpade sig för en pilotstudie (aktuella etapper färdigställdes under 2013–2015).
På exploateringskontoret var vi en projektgrupp där kompetenser som trafikplanerare och landskapsarkitekt fanns med. Piloten genomfördes med hjälp av en konsult från strategi- och analysföretaget United Minds.
METOD
Den metod som vi valde var en kvalitativ utvärderingsmodell
i sju steg. Den bygger på kvalitativa forskningsmetoder som bland annat Robert K. Yin (2011) och Joseph Maxwell (2009) beskriver i boken ”Kvalitativ forskning från start till mål”. Här menar Yin att kvalitativ forskning ”strävar efter att använda många källor istället för en enda typ av belägg”. I pilotprojektet Annedal syftar studien till att undersöka hur olika personer upplever ett bostadsområdes utemiljö – utifrån ett antal olika dimensioner får dessa personer redogöra för sina intryck och erfarenheter, framför allt genom samtal.
MÅL FÖR UTVÄRDERING
Eftersom Annedal omfattades av ett särskilt gestaltningsprogram, ”Program för stadens mark”, är det främst detta program som har utgjort källan för de kvalitativa målen som utvärderats. Gestaltningsprogrammet innehåller dels övergripande mål för hela området och dels mål kopplat till olika typer av miljöer. De övergripande målen är indelade i: ”Barnen som målgrupp”, ”tillgänglighet och trygghet”, samt ”rekreation för alla”. Målen kopplade till olika miljöer är indelade i ”gator och stråk”, ”platser/torg”, och ”parker”. Därefter omformulerades de kvalitativt formulerade målen till specifika frågeställningar/påståenden.
GENOMFÖRANDE
Utvärderingsdeltagarna bestod av två grupper, dels boende i området och dels planerare från exploateringskontoret. Grupperna var ungefär jämnstora med cirka 17 personer och härigenom jämförbara. Som komplement till dessa grupper intervjuades en rullstolsburen person och en skolpersonal (tillgänglighets- och skolperspektivet).
Utifrån de frågeställningar som identifierades och utifrån den grupp av deltagare som valts ut, beslutades att fyra gåturer skulle genomföras – två med brukare och två med tjänstemän från exploateringskontoret. Var och en av dessa gåturer följdes direkt av en fokusgruppsdiskussion. Det var samma deltagare som deltog i gåturen som var med i fokusgruppen. Samtalet leddes enligt en samtalsguide av konsulten. Som komplement till detta gjordes även två djupintervjuer.
RESULTAT
Pilotstudien visar att deltagarna upplever att flera av gestaltningsprogrammets mål har uppfyllts. De mål som uppfyllts särskilt väl är att området utformats med barn som målgrupp och att parkerna erbjuder upplevelsevärden för alla åldrar. Många beskriver Annedal som ett område med brett utbud av aktiviteter och miljöer. Några av deltagarna anser att förbättringsmöjligheter finns inom trafiken, där vissa platser upplevs osäkra för barn. Parkerna i Annedal beskrivs som en viktig bidragande orsaksfaktor för att göra området trivsamt. Deltagarna tycker att balansen mellan fri natur och anlagd park är bra.
Många ansåg att målet kring områdets platser och torg inte hade uppfyllts. Platser och torg upplevdes inte särskilt inspirerande och Mariehällstorget (i programmet benämnt Bällstatorget) beskrevs som en innehållslös yta. Deltagarna är mer positiva till platsen kring ån.
Den rullstolsburna personen berättade i intervjun att hon är nöjd med framkomligheten i Annedal. Framkomligheten på gator och stråk är bra. Men vissa saker försämrar framkomligheten, som nivåskillnader i utomhusmiljöer.
Den intervjuade skolanställda bekräftade att skolan använder flera delar av Annedals utomhusmiljö i undervisningen. Användningen av utomhusmiljöer sker på lärarnas eget initiativ, framförallt inom undervisning i idrott men också matematik och biologi.
SLUTSATSER OCH ERFARENHETER
Pilotstudien visar att utvärderingsteknikerna gåtur, fokusgrupp och intervjuer kompletterade varandra väl. Kombinationen av teknikerna bidrog till att fånga upp ett brett spektrum av synpunkter.
Grupperna med tjänstemän fick i utvärderingen ge perspektiv både utifrån sin yrkesroll och som personer som inte bor
i området. För framtida utvärderingar av projektet vore det intressant att ha med deltagare som varken bor eller arbetar i området, som inte arbetar med stadsbyggnadsfrågor, för att få ett perspektiv av utomstående eller potentiella boende. Det kan också vara intressant att göra individuella intervjuer med flera personer utifrån deras specifika perspektiv.
Under 2017 kommer exploateringskontoret fortsätta att utvärdera ett antal nybyggda stadbyggnadsprojekt. Vi kommer att gradera upp metoden, för att kunna använda den på flera områden som vi vill utvärdera och jämföra sinsemellan.
Text: Elisabeth Tornberg, landskapsarkitekt exploateringskontoret, Stockholms stad, teknologie licentiat i arkitektur, KTH.