30 okt ”Största utmaningen är att bygga städer för alla”
Peter Eriksson, MP, bostads- och digitaliseringsminister tog sig tid i ett i övrigt mycket hektiskt schema med bland annat spadtag för Göteborgs stads stora bostadssatsning BoStad2021 till att hålla ett föredrag på Föreningen Sveriges Stadsbyggares 115:e årskongress och därefter ge en intervju för tidskriften Stadsbyggnad.
Peter Eriksson, vilken är den största utmaningen i bostadssektorn?
– Ja, som jag ser det är det att se till att vi bygger städer för alla, att vi inte bara bygger för den välbärgade medelklassen som kan betala för dyra bostadsrätter i centrala delar av städerna utan att vi ser till att ta fram hyresbostäder både för studenter och för nyanlända, för hela befolkningen. Det är den stora utmaningen.
Hur ska man möta den utmaningen?
– Det är därför vi har inrättat investeringsstödet så att man kan få ett rejält stöd om man ser till att hålla nere hyrorna i 15 års tid när man bygger nya bostäder, men det är också därför jag jobbar med att driva på för att få ner kostnaderna i nyproduktion och då är industrialiseringen av bostadsproduktionen rätt så viktig. Att få en ökad andel som tas fram i fabrik, det ökar produktiviteten, det sänker kostnaderna och gör att vi kan få fram bostäder till ett lägre pris. Men också andra sätt att öka konkurrensen är viktigt och där är ju inte minst kommunernas arbete med upphandlingar avgörande för hur man gör det här rent praktiskt, när man lägger ut saker och ting på upphandling och konkurrensutsätter.
Hur arbetar man långsiktigt och parerar en kommande lågkonjunktur? Tidigare har byggandet stannat av.
– Sista gången kan man inte riktigt säga var en lågkonjunktur utan det var ju en krasch i hela finansmarknaden som hände 2008 och det påverkade ju så gott som all industri och verksamhet och inte minst byggindustrin. Inträffar det sådana händelser så är det saker som man inte kan påverka så mycket, men vi behöver en långsiktig planering och det är ju framförallt i kommunerna som man måste jobba så. Vad vi kan göra från statens sida, det är att stödja – om det skulle bli så då kan vi ju på olika vis stödja ett fortsatt arbete med att se till att det finns byggprojekt som drivs på. Så staten kan vara med och påverka, men det är framför allt kommunerna som måste våga se långsiktigt på sina projekt och satsningar, som exempelvis här i Göteborg då man jobbar med Älvstaden.
Kan man tänka sig någon form av regler som mer eller mindre tvingar kommuner att hålla en planreserv exempelvis?
– Ja, det kan man tänka. Man kan också tänka sig mera morötter, att man gynnar kommuner ytterligare om man håller igång bostadsproduktion under en svacka i ekonomin. Det tycker jag att man måste vara öppen för.
Hur ser du på allmännyttans roll?
– Jag tycker att i den diskussion som har varit efter de senaste lagändringarna så har det varit för mycket ensidig diskussion kring att det ska vara en affärsdrivande verksamhet. Jag tycker att man måste komma ihåg att meningen med att vi har allmännyttiga bolag, det är ju faktiskt att det finns en social och politisk utgångspunkt här. Så att jag tycker att den bör man hävda kanske lite mer än vad vi har gjort tidigare och se till att allmännyttan också bidrar till att vi får fram bostäder till alla och inte bara ser sig själv som vilket annat privat bolag som helst som är till för att tjäna pengar.
Du har själv sagt att miljö- och hälsoaspekten är viktig. Hur hållbart är det att bygga i bullerutsatta lägen?
– Jag tycker att man kan göra det om man till exempel ser till att man bygger så att det finns en skyddad sida också. Då går det att göra det på ett bra sätt och det blir bra bostäder, men jag tycker att man ska vara försiktig om det inte går att skapa en sådan situation.
När det gäller stadens allmänna funktioner, ser man på sina håll att det byggs bort parker, det byggs på idrottsplatser och det är svårt att få in skolor centralt placerade i nya stadsdelar. Är det något som skulle gå att reglera på något sätt?
– Alltså, rent formellt så går det ju att göra. Vi har inget sådant i pipeline utan jag tror ju att det viktigaste i den frågan kortsiktigt sett är ju att diskutera och visa att det faktiskt är viktigt att vi också har grönområden. Jag tror att en viktig diskussion som kommer är också frågorna kring naturvården för där har det varit en fråga om att skydda och bevara väldigt mycket men när vi nu får en allt mer förtätad stadsmiljö så måste vi också utveckla naturvårdsperspektivet och se hur vi får in en diversifierad mångfald, biologisk mångfald i staden även i tätare bostadsområden och hur vi ser till att vi inte bara i den kommunala marken utan även i kvartersmarken bygger och utvecklar den på ett sätt som gör att vi får in mångfald och grönytor.
När det gäller bostäder och planering har det varit väldigt många utredningar och det har tittats på och vänts på väldigt många olika regler. Finns det ett behov av att ta ett större grepp, ett helhetsgrepp på alltihop?
– Vi har tagit det nu. Den största utredning som staten överhuvudtaget gör idag, det är den som handlar om att se över hela Boverkets byggregler. Så det är en jättestor utredning som man har ett helhetsperspektiv på. Sedan kan man också tänka sig att man ser över andra delar ur ett mera långsiktigt perspektiv, men jag tycker att vi har ett ganska heltäckande perspektiv. Det som det inte händer så mycket kring än så länge är ju skattesystemet men där får vi hoppas att vi kan göra saker förhoppningsvis nästa mandatperiod istället.
Där finns det ju tydliga politiska låsningar, men du tror ändå att det går att komma framåt nästa mandatperiod?
– Ja, det måste man väl ändå hoppas att det går, därför att det kan vi ju inte se som en naturlag att det måste vara politiska låsningar i all evighet där.
Då går jag över till din andra portfölj, digitaliseringen. Du har pratat om digitalisering av planprocesser, hur ser vägen dit ut i dagsläget?
– Nu har Boverket och Lantmäteriet uppdrag på det här området. Lantmäteriet är viktigt för de har väldigt mycket av grunddata som kommer in där och Boverket har fått extra pengar för att skynda på arbetet med att få fram standarder och mitt mål är att vi ska kunna först ta fram standarder inom området och sedan i nästa steg också lagstifta om att alla ska använda dessa standarder för att det är först då som vi får ut den stora effekten kostnadsmässigt och också ut till alla byggherrar och arkitekter för att man ska kunna vara med
i projekten på ett närmare sätt.
Om vi nu tänker oss en situation med väldigt mycket öppna samhällsdata, finns det säkerhetsrisker med det också?
– Ja, det är otroligt viktigt att vi också blir bättre på säkerhetsområdet. Det är absolut så. Det gäller all digitalisering praktiskt taget. Vi har varit lite naiva under lång tid och behöver säkra upp detta för annars vågar folk i praktiken kanske inte använda nätet och de möjligheter som finns där.
Intervjun genomfördes i samband med Föreningen Sveriges Stadsbyggares 115:e årskongress, den första kongressen under det nya namnet som beslutades på årsmötet 2016 efter alla år med namnet Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen. På årets årsmöte valdes en ny föreningsstyrelse för 2018, vilket även innefattade val av ny ordförande, Jan G Nilsson, som efterträder Bo Bäckström.
Årskongressen hade i övrigt en kunnig skara föredragshållare som talade på temat Innovativt stadsbyggande utifrån perspektiven stadsplanering, stadsbyggnadsteknik och stadsbyggnadsprojekt.
Text och foto: Stefan Wemmel Ljung, redaktör Stadsbyggnad