17 apr Tjänstemannarollen i gungning
Förändringar inom offentlig förvaltning de senaste decennierna gör att kartan inte längre stämmer med verkligheten. Ett ökande antal privata aktörer, entreprenörer och köpta tjänster gör det allt svårare för tjänstemännen att slå vakt om allmänintresset.
Det kan ju vara så att det förakt för samhällets eliter som tycks ligga bakom framgångarna för högerpopulistiska partier i både Europa och USA just nu till en del har sin grund hos myndigheter som inte sköter sitt jobb. Drivkrafterna kan spåras till förakt för generaldirektörer som tycks blunda för grov brottslighet i den egna organisationen, för tjänstemän som inte klarar av offentliga upphandlingar och för rundhänta mutor i form av alkohol och ishockeymatcher till kommunpolitiker.
Samtidigt som misstankarna om mutor och grov trolöshet mot huvudman inom Fastighetsverket drog i gång omfattande polisutredningar kom årsrapporten från Transparency Inter- national – Sverige har halkat ner ett pinnhål, från trea till fyra på listan över länder med minst korruption.
Det är kopplingen mellan de här två företeelserna – högerpopulister som vinner folkligt stöd och korruptionen inom offentliga förvaltningar som fick Inga-Britt Ahlenius, tidigare riksrevisor, att gå ut och peka på hur stor betydelsen av goda förvaltningar är.
– Förvaltning av hög kvalitet är en av Sveriges viktigaste tillgångar. Det handlar i grunden om demokratin och medborgarnas tillit och förtroende, sade hon i en kommentar till korruptionslistan.
Men hon pekade samtidigt på de förändringar som försvagat tjänstmännens ställning under de senaste decennierna, hur förutsättningarna har förändrats.
Tjänstemannarollen har blivit otydlig när allt mer av verksamheten läggs ut på konsulter och privata aktörer, när nya administrativa modeller som New Public Management, NPM leder till att rutiner bryts upp, när ökade effektivitetskrav och EU:s många regelverk spelar en allt större roll. Förändringarna placerar många tjänstemän i kläm mellan olika intressen – yrkesrollens etik och professionalitet, politiker, marknad och medborgare.
När de värderingar som präglar näringslivets arbetssätt blir allt mer närvarande inom kommunala förvaltningar kan det bli svårare för tjänstemännen att hävda medborgarintresset och demokratins värden. När det samtidigt paras med att verksamheterna läggs ut och den egna kompetensen dräneras riskerar tjänstemannarollen att bli allt mindre självständig, allt mindre ha det allmännas bästa för ögonen.
Gunnar Wetterberg, som har lång erfarenhet från Kommunförbundet och arbetet som samhällsanalytiker på SACO bland mycket annat ser stora problem med de privata intressenas allt starkare positioner inom den offentliga sektorn.
– Tendensen är att det blir allt svårare för tjänstemän att hantera inköpt verksamhet. De områden där ekonomiska intressen spelar en stor roll ökar, säger han. Samtidigt blir regelverken fler och fler, det är svårt att följa med och som tjänsteman hamnar man lätt på efterhand.
Utvecklingen de senaste decennierna med allt fler bolagiseringar, konsulter och entreprenörer har format nya spelregler, nya förhållningssätt efter hand utan att det allmännas intressen har stärkts för att kunna hävdas också under förändrade ekonomiska förutsättningar.
– Jag vill dra en parallell till utvecklingen när gamla Sovjetunionen krackelerade och försvann på 1990- talet, säger Gunnar Wetterberg. Planekonomin försvann och det blev i stället djungelns lag som gällde. Det hade inte funnits någon förutseende planering för att bygga upp nya lagar och regler anpassade för den nya situationen.
– Det är något liknande vi ser hos oss i dag. När vi släppte egen regi som given form skapades nya konflikter och många svåra situationer, påpekar Gunnar Wetterberg. Självklart är det medborgarnas intressen som är det grundläggande för all förvaltning, bra sjukvård och god samhällsplanering är givna mål, men det krävs regelverk för att värna det.
De senaste åren har korruptionsskandaler rullats upp i bland annat Göteborg, Falun och inom Fastighetsverket. Om det är korruptionen som ökar eller om vaksamheten blivit större är svårt att säga. Men att bygg- och fastighetsbranschen är den mest drabbade är helt klart.
– Jo visst, så är det men vi behöver också ha ett längre perspektiv. I dag kan näringslivets ekonomiska intressen vara drivkraften bakom oegentligheter, säger Gunnar Wetterberg. Men för 50 år sedan var jäv närmast regel inom de kommunala byggnadsnämnderna. De som kunde branschen satt i nämnderna och det innebar byggbranschens egna intressenter. I städer som Malmö och Göteborg var det ofta HSB och Byggnads som styrde inom en närmast korporativ struktur.
Det är den tekniska utvecklingen, inte minst digitaliseringen, som har möjliggjort många av larmen om korruption och skattefusk de senaste åren. Stora informationsmängder, tusentals dokument kan lagras på ett USB-minne och med hjälp av också ganska enkla program som Excel kan stora datamängder hanteras och bearbetas. Flera nyhetsredaktioner prioriterar nu kvalitetsjournalistik och avsätter resurser för mycket tidskrävande granskningar. Så kunde DN belysa nepotismen inom Riksrevisionen, SvD kostnaderna för Nya Karolinska och TV4:s Kalla fakta korruptionen inom Fastighetsverket. Stora internationella samarbeten mellan redaktioner som de bakom Panamadokumenten har tillsammans med enskildas tips till redaktionernas krypterade tipskanaler lyft fram oegentligheter både lokalt och internationellt.
Hos Fastighetsverket där misstankar nu finns om att en tjänsteman tankat över stora summor till privata företag via riggade fakturor var det miljö- och energiexperten Richard Lindwall som slog larm.
– Det var en oro för en demokrati i gungning som fick mig att samarbeta med TV4, säger Richard Lindwall som i dag ägnar sin tid åt det egna företaget Energi & Utbildning. Visselblåsare är viktiga, i en demokrati är det möjligt att larma. Samtidigt ser jag att statens kontrollfunktioner är otillräckliga. Att skicka en skrivelse och be om ett svar när något ser riktigt illavarslande ut fungerar ju inte.
– Misstankarna mot anställda i Fastighetsverket gäller ju trolöshet mot huvudman bland annat. Den huvudmannen är ju vi, det är vårt gemensamma kulturarv och våra gemensamma pengar man hanterar, understryker Richard Lindwall.
Han är nu nominerad till årets visselblåsare hos Transparency International Sverige och hans insats har mötts av stor uppskattning.
– Jag har fått mängder av tackkort och blommor efter programmen, det vittnar ju om att många inser hur viktigt det här är, säger han.
Betydelsen av en fri press, offentlighet och granskning har också staten insett. Det som brukar kallas den tredje statsmakten (den granskande) har ett mycket starkt lagstöd. Grundlagen värnar inte bara yttrandefriheten utan också meddelarfrihet som innebär bland annat tjänstemäns rätt att lämna upplysningar i vilket ämne som helst till bland annat media. Att eftersöka källorna, uppgiftslämnarna, är straffbart, något som chefer på Fastighetsverket kan bli varse om förundersökningen leder till åtal och fällande dom.
Text: Kajsa Althén, frilansjournalist