Allt fler typhus upphandlas

Allt fler typhus upphandlas

Ramavtalsupphandlade typhus/byggsystem har pressat byggkostnaderna och gjort lägre hyror möjliga. Efter en trög start verkar upphandlingsmodellen nu ha fått luft under vingarna. Allt som allt har omkring 10 000 lägenheter med överkomliga hyror färdigställts eller är på väg att färdigställas.

De som har axlat ansvaret för att fler ska ha råd att bo är SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, som var först med sina Kombohus och nu SKL, Sveriges kommuner och landsting, med Bostadshus 2016.

För SABO:s del hade den mångåriga diskussionen om bostadsbristen och dess orsaker nått vägs ände 2010. Många medlemsföretag kände av en ”för hög prisnivå” i inkomna anbud och tvingades ibland avstå från att bygga välbehövliga bostäder.

– När SABO:s byggherreråd efter ett möte 2010 begärde att den egna organisationen skulle göra något fanns det kommunala bostadsbolag som inte byggt något alls på 15–20 år, berättar Jonas Högset, chef för Fastighet & Boende på SABO.

Det var förstås angeläget att hitta en lösning som skulle få igång bostadsbyggandet i både de här bolagen och andra som var verksamma på orter med bostadsbrist. Lösningen antogs finnas i industriellt byggande där det finns utrymme för prispress. SABO förhörde sig om entreprenörsidans intresse av att bygga ett mindre flerbostadshus till ett fast lågt pris, vilket borde vara möjligt med standardisering och utsikterna att få bygga samma hus om och om igen.

Priset sattes till 12 000 kronor per kvadratmeter bostadsyta. I det ingick inte markarbete och anslutningskostnader. När också intresset hos beställarna/allmännyttan visat sig betryggande låstes förutom prislappen, husens utformning med följande villkor; Två våningsplan, sex till åtta lägenheter, invändigt trapphus, hiss och lägenhetsansluten balkong. Nu förelåg Kombohus Bas och i ramavtalsupphandlingen hösten 2010 konkurrerade deltagande byggföretag enbart om standard och kvalitet.

Typhuset Kombo fick dock ett kylslaget medialt mottagande – det luktade miljonprogram hävdade kritikerna – och de många förväntade beställningarna uteblev. Det dröjde ett halvår innan det första kontraktet skrevs, trots att bostadsföretagen i en enkät före upphandlingen förklarat sig villiga att omgående beställa 500 lägenheter. Och det tog ett och ett halvt år innan det började lossna för Kombohuset. Först när ett färdigbyggt sådant kunde marknadsföras med studiebesök på platsen fick SABOs ramavtal något slags genombrott.

– När besökande bostadsföretag sett vad de fick för pengarna, blossade köplusten upp, konstaterar Jonas Högset.

3000 lägenheter hann beställas innan ramavtalet för Kombo Bas löpte ut vid årsskiftet 2014/2015. På sluttampen kunde SABO parallellt också marknadsföra varianterna Kombo Plus, som är punkthus och Kombo Mini. Tillsammans har de här tre olika typhusen gett bostadsmarknaden ett tillskott med 9 500 hyreslägenheter.

Den tröga start som SABO fick erfara med sitt Kombohus har SKL:s Bostadshus 2016 inte alls haft känning av. Tidigt våren 2017 när de bägge SKL-initierade ramavtalen för låga, respektive höga flerbostadshus var klara stod beställarna redo att teckna kontrakt direkt. Och några av de beställda husen är redan byggda och inflyttade i.

På SKL Kommentus Inköpscentral tycker man att det är en klart godkänd start.

– För närvarande finns sex kontrakt på husköp och vi har ytterligare knappt 20 potentiella projekt på gång. Bättre än förväntat faktiskt, säger Sara Baggström ansvarig för Bostad och Entreprenad på Kommentus Inköpscentral. /Kommentus är, som reportaget ”Ett hus för alla kommuner” i Stadsbyggnad nr 5 2017 redovisade, det bolag inom SKL som gör gemensamma upphandlingar för kommuner och landsting./

– Bland de potentiella beställarna finns också bostadsföretag i storstadsregionerna, tillägger Sara Baggström.

Det finns alltså grund för förhoppningen att SKL-husen
ska få en bättre spridning över landet och jämnare fördelning mellan storstad och småstad än vad som just nu verkar vara fallet. Föregångaren Kombo Bas finns idag i 70 kommuner och räknar man in även övriga Kombovarianter finns det sådana byggda i omkring 100 kommuner.

De hittills tecknade SKL-kontrakten avser byggande av omkring 200 lägenheter fördelade på följande beställare;

Strängnäsbostäder, 20 lägenheter att fördelas på dem som står i bostadskö. Byggstart i mars 2018. Produktionskostnad 18 000 kronor per kvadratmeter bostadsyta.

Nyköpings kommun, 80 lägenheter varav 20 byggstartades i november 2017. Resterande 60 börjar byggas hösten 2018. En del lägenheter överlämnas till det kommunala bostadsbolaget Nyköpingshem, andra går till omsorgsboende eller andra boenden med särskild anvisning. Produktionskostnad 15 800 kronor per kvadratmeter bostadsyta.

Mariestads kommun, nio lägenheter, som stod inflyttningsklara vid årsskiftet 2017/2018.

Kirunabostäder, 68 lägenheter i ett stadsutvecklingsprojekt på det så kallade skjutbaneområdet. Tidigare försök att hitta intresserade byggare har misslyckats eller resulterat i anbud som legat långt över Kirunabostäders budget. De husen skulle ha blivit 40 miljoner kronor dyrare än de SKL-hus bostadsföretaget har beställt nu.

Leksandsbostäder, 20 lägenheter. Markarbeten påbörjade, leveransen av husen sker våren 2018.

Ulricehamn, åtta lägenheter.

Syftet med ramavtalsupphandlingarna är att ge kommuner och kommunala bostadsföretag möjlighet att snabbt, enkelt och kostnadseffektivt kunna bygga bostäder.

– Men vi behöver också bidra till att allmänt underlätta byggandet av billiga bostäder genom att till exempel arbeta för standardisering av volymelement, menar Sara Baggström

Jonas Högset på SABO anser att Kombohusen och Bostadshus 2016 har banat väg för ny lagstiftning som ska underlätta för industriellt byggande och serietillverkade hus.

Det han avser är de förslag till lagändring som nu ligger på regeringens bord och som innebär att det inte ska vara bygg-
nadsnämnderna som bedömer de tekniska egenskaperna hos serietillverkade hus. Därmed kan problemet med att samma hus bedöms olika från kommun till kommun utifrån respektive byggnadsnämnds tolkning av byggreglerna, inte uppstå. Boverket, som har haft regeringens uppdrag att utreda fler möjliga lättnader i byggprocessen, föreslår att bedömningen av de serietillverkade husens tekniska egenskaper kan överlämnas till certifierade kontrollansvariga och certifierade byggprojekteringsföretag i stället för byggnadsnämnderna vilket nu föreskrivs i Plan-och bygglagen.

Text: Bitte Nord, frilansjournalist