03 sep Så tryggar vi dricksvattnet när Uppsala växer
Hur ska Uppsala stad fortsätta att växa och samtidigt säkra den dricksvattentäkt som större delen av kommunen är beroende av? Genom en mycket speciell utredning har Uppsala kommun byggt upp kunskap och fått de verktyg som behövs för att utveckla staden som en gång byggdes mitt på åsarna.
Där landvägen korsade vattenvägen Fyrisån, mitt uppe på åsarna, byggdes för 1000 år sedan den stad som kom att bli Uppsala. De två åsarna Uppsala- och Vattholmaåsarna är idag Uppsala kommuns huvudsakliga dricksvattentäkt. Uppsalaåsen är också rankad som en av de viktigaste nationella grundvatten-
resurserna när det gäller dricksvattenförsörjningen.
Idag, 1000 år senare, är stora delar av de båda åsarna i Uppsala bebyggda men staden Uppsala behöver också fortsätta att växa och utvecklas. Den långsiktiga planen för stadsutvecklingen innebär att bostäder och arbetsplatser ska vara koncentrerade till platser som är lätta att nå till fots, med cykel eller kollektivtrafik. De markområden som idag är glest bebyggda, eller obebyggda, behöver därför utvecklas och bli till blandade stadsmiljöer med bostäder, arbetsplatser, service och grönområden.
För att inte riskera framtidens dricksvattenförsörjning måste Uppsalas framtida utveckling fortsätta på ett ansvarsfullt sätt. Grundvattenskyddet är därför en av Uppsala kommuns viktigaste frågor.
Nya spelregler genom riktlinjer för markanvändning
Uppsala kommun har gjort en särskild och annorlunda utredning för att kartlägga hela tillrinningsområdet för Uppsala- och Vattholmaåsarna som ligger i Uppsalas centrala delar. Det speciella med utredningen är att den innehåller en riskanalys som visar hur känsliga olika markområden är för att påverka grundvattentäkten tillsammans med en beskrivning av hur markområdet används och planeras att användas i framtiden. Resultatet av riskanalysen är att det nu finns en metod för att hantera riskerna för dricksvattenförsörjningen. En metod som fungerar för hela tillrinningsområdet. Riskanalysen visar också vilka olika händelser i markanvändningen som kan äventyra grundvattnet och därmed också dricksvattenförsörjningen.
Det som gör den här utredningen så särskild i sitt slag är bland annat en ny känslighetskarta. Den beskriver på mer detaljerat sätt hur känsligt grundvattnet är och visar hur lätt en förorening kan spridas ner till grundvattnet. Det nya med utredningen är att känsligheten inte bara beskrivs utifrån en vertikal spridning av föroreningar utan även i andra riktningar. Känslighetskartan visar att även perifera områden är känsliga och kan förorena centrala delar av åsarna. Ett exempel är att stora delar av E4:an genom Uppsala går igenom ett område med hög känslighet, trots att vägsträckningen ligger relativt långt bort från åskärnan. Den här kartläggningen av olika områden har varit möjlig tack vare en kombination av en grundvattenflödesmodell för Uppsalaåsen som tagits fram av Uppsala Vatten och Avfall AB tillsammans med en tredimensionell jordlagermodell över tillrinningsområdet som tagits fram av Statens geologiska undersökningar (SGU).
Utredningen visar alltså att det redan idag finns ett antal stora risker som behöver undersökas i detalj och hanteras eller åtgärdas. Alla åtgärderna behöver också anpassas till områdets känslighetsklass och till de lokala förhållandena. Det är viktigt för att säkra att miljökvalitetsnormerna (MKN) för grundvatten och gränsvärden för dricksvatten (SLVFS 2001:30) går att uppnå (i grundvattnet) inom tillrinningsområdet för Uppsala- och Vattholmaåsarna.
För att öka skyddet för åsarnas grundvatten har Uppsala kommunfullmäktige under våren 2018 beslutat om nya rikt- linjer för hur marken får användas inom tillrinningsområdet. Det gäller både den mark som är bebyggd idag och den som kommer att bebyggas i framtiden. Riktlinjerna kommer att vara viktiga verktyg för att minska riskerna för att grund-
vattnet ska förorenas med tydliga krav på både befintlig och planerad markanvändning i de mest känsliga områdena. Enligt riktlinjerna ska exploateringen minimeras i de mest känsliga områdena och istället hänvisas till områden som är mindre känsliga. Genom den nya helhetsbilden blir det tydligare vilka risker som finns för grundvattnet och lättare att utveckla staden på ett klokt sätt. Att följa de nya riktlinjerna innebär till exempel riskbedömningar i tidigt skede för att bedöma lämpligheten för föreslagen markanvändning, att se över de risker som finns idag som t.ex. att ta hand om förorenade områden eller att se till att de verksamheter som finns idag använder tillräckliga skyddsåtgärder. I nästa steg ska Uppsala kommun ta fram en vägledning för hur riktlinjerna ska tillämpas i olika ärenden.
Vattnet sätter villkoren för Ulleråker
Ulleråker är det första området i Uppsala där Uppsala kommun tillämpar de nya riktlinjerna för grundvattnet. Planerna för den nya Stadsdelen är 7 000 nya bostäder och kommunen har nyss antagit två detaljplaner för den första utbyggnadsetappen. Uppsalaåsen går rakt genom området och i planeringen finns ett stort fokus på att skydda grundvattnet här. Det påverkar allt från planering till projektering, genomförande och drift.
En av de största riskerna för grundvattnet är utsläpp av bensin, diesel och olja från bilar och andra fordon. Därför kommer biltrafiken att vara begränsad i Ulleråker och förorenat dagvatten ska kunna ledas bort från känsliga områden.
Minskad biltrafik med hållbar mobilitet
Ulleråkerprojektet har satt ett högt mål för mobilitet och hållbara vardagsresor i syfte att minska biltrafiken. I Ulleråker prioriteras gångare och cyklister framför bilar. Ett begränsat bilåkande ger minskade risker för grundvattnet men bidrar också till andra kvaliteter i Ulleråker. Med färre bilar i området blir det mindre buller och bättre luft. Bilparkeringen är hänvisad till särskilda mobilitetshus i stadsdelens utkanter. En annan fördel med att prioritera cyklister och gångare är att de gemensamma stadsrummen; gatorna och torgen, i första hand blir anpassade för människor.
Dagvatten behöver täta system
För att kunna leda bort det förorenade vattnet från gatorna, så att det inte infiltrerar ner i grundvattnet, är det viktigt att ha täta system. I planeringsskedet har kommunen arbetat med funktionskrav, men frågorna som finns kvar är: Hur täta måste systemen vara? Hur är det möjligt att bygga tillräckligt tätt och hur ska tätheten bestå över tiden? Det är något som Uppsala kommun utreder nu inför projekteringen av nya gator och ledningar. Den efterföljande driften kommer också att ha stor betydelse för att långsiktigt klara täthetskraven. Ökade tillsynsinsatser och väl fungerande underhållsrutiner är också viktiga verktyg för att klara kommunens utmaningar.
Det finns en också en stor utmaning i att hantera dagvattnet på Uppsalaåsen för att uppfylla stadens alla behov. Det förorenade vattnet får självklart inte riskera att infiltrera i känsliga områden, men vattnet behöver också renas innan det når fram till Fyrisån och andra vattendrag. Dagvattnet kan också användas för att skapa en grönare stad och när det är lämpligt föras tillbaka till marken för att bidra till grundvattenbildningen. Därför är det viktigt att lokalt ta hand om byggnadernas takvatten, och annat rent dagvatten och använda smarta lösningar för bevattning. Kommunen jobbar aktivt för att utveckla växtbäddar och andra dagvattenlösningar i olika gatumiljöer, parkmark och innergårdar som kan möta stadens utmaningar.
Text: Camilla Rivera, vattenstrateg, avdelningen strategisk planering Katarina Forslöw, miljösamordnare med ansvar för vatten, Ulleråkerprojektet , Anna Hellgren, planarkitekt, Maria Stenberg, kommunikatör, Uppsala kommun