03 sep Säkerhet – en av förutsättningarna för hållbarhet
All trafik i och utanför våra tätorter behöver vara säker för att kunna betraktas som långsiktigt hållbar. Arbetet för en säker trafik är en del av arbetet för social hållbarhet och av Agenda 2030 framgår att vi senast år 2030 ska tillhandahålla tillgång till säkra transportsystem för alla, med ett särskilt fokus på utsatta trafikantgrupper.
Cyklingen behöver bli säker för att vara hållbar
Ökad gångtrafik och ökad cykeltrafik är viktiga förutsättningar för en hållbar stadstrafik och det bidrar till både ökad folkhälsa och en bättre miljö. Det är även utgångspunkten för arbetet med en säker trafik för dessa trafikantgrupper. Men en ökad cykeltrafik leder till att fler cyklister skadas allvarligt – om vi inte samtidigt vidtar kraftfulla och effektiva åtgärder för att förhindra dessa skador. För att uppnå en hållbar och attraktiv cykling krävs därför ett aktivt arbete för både en ökad och säker cykling. Samma gäller även gångtrafiken.
Att cykla innebär för många både frihet och en känsla av välbefinnande, samtidigt som cykeln kan upplevas som ett farligt och osäkert färdmedel. Bristen på säkerhet och trygghet för cyklister kan vara ett hinder för ökad cykling. Arbetet med att utveckla och tillhandahålla ett säkert system för cyklister bidrar även till en tryggare och mer tillgänglig och attraktiv cykling för både barn, vuxna och äldre.
Varje år skadas nästan 8 000 personer i trafikmiljön så allvarligt att de får någon grad av medicinsk invaliditet, baserat på akutsjukvårdens skaderapportering. Drygt två tredjedelar av dessa skador drabbar cyklister och fotgängare, skador som inte minskar över tid. Vi myndigheter och aktörer som arbetar för en hållbar vägtrafik behöver, både tillsammans och enskilt, bidra till att vända denna utveckling genom kloka och medvetna beslut som långsiktigt leder till en vägtrafik utan allvarliga hälsoförluster.
Förutom att trafiksäkerhet är en tydlig del av Agenda 2030 så anger en av preciseringarna för miljökvalitetsmålet en God bebyggd miljö, att människor inte får utsättas för oacceptabla hälso- och säkerhetsrisker. Riksdagens beslut om Nollvisionen beskriver de hälso- och säkerhetsrisker som inte är acceptabla på lång sikt inom vägtrafiken, nämligen att människor dödas och skadas allvarligt. Att förverkliga Nollvisionen bör därför ses som en del i arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet en God bebyggd miljö och en långsiktigt hållbar och attraktiv stadstrafik.
Viktiga insatser för en säker cykling
Mycket av den utveckling som pågår i samhället bidrar långsiktigt till en allt säkrare stadstrafik, inte minst vad gäller allvarliga konflikter mellan biltrafik och oskyddade trafikanter. Flera kommuner inför fler 30- och 40-områden och bygger om viktiga korsningspunkter utmed huvudnätet för biltrafiken så att gående och cyklister kan korsa säkert. Bilarna blir säkrare med både eftergivliga fronter och effektiva nödbromssystem. Geostaket är på väg att introduceras inom yrkesmässiga transporter, vilket gör att de fordonen kommer att hålla låg hastighet i känsliga stadsmiljöer. Framtidens automatiserade fordon blir ett viktigt bidrag till en säkrare trafik då motsatsen skulle vara en dålig affärsidé.
Men det som en traditionell trafikplanering och nydanande digitalisering inte löser är att förhindra de flera tusen invalidiserande skador, och även dödsfall, som årligen sker bland gående och cyklister; skador och dödsfall som uppstår till följd av singelolyckor och konfliktolyckor bland fotgängare och cyklister, utan inblandning av biltrafiken. Hela 80 procent av de cyklister som skadas allvarligt skadas i singelolyckor. Andelen singelolyckor bland gående (fallolyckor) som leder till allvarliga skador är än högre, över 90 procent.
För att skapa en säker trafik för gående och cyklister behöver allvarliga skadefall till följd av singelolyckor och konfliktolyckor inom cykelnätet motverkas. En infrastruktur som är anpassad till höga flöden av gående och cyklister är givetvis av central betydelse. Någon form av separering bör eftersträvas mellan både mötande cyklister och gående och cyklister, åtminstone på sträckor med snabb cykling och höga flöden. Det är också viktigt att visa omsorg om detaljerna; inga onödiga kantstenar, hinder eller ytor som skapar ojämnheter och ökade halkrisker. Skötseln av dessa ytor påverkar i hög grad skadeutfallet såväl sommar- som vintertid. Merparten av de gående och cyklister som skadas allvarligt vid singelolyckor gör det till följd av halka vintertid och för cyklister är även grus på asfalt en bidragande olycksorsak.
Men för att åstadkomma en säker cykling krävs inte bara att infrastrukturen utformas och sköts på ett säkert sätt. Det går aldrig att bygga bort alla allvarliga cykelolyckor. Nollvisionen bygger på insikten att olyckor alltid kommer att ske. Därför måste vi planera för att hantera den energi som uppstår vid kollision med en bil eller vid islag mot marken, så att inga allvarliga skador uppstår. Huvudskador är den vanligaste orsaken till dödsfall bland cyklister och nästan hälften av de allvarligaste skadorna som drabbar cyklister är huvudskador. Minst hälften av dessa huvudskador kan förebyggas genom att använda hjälm. Cykelhjälmen är därför en av förutsättningarna för en säker cykling. Men även markytans mjukhet har betydelse vid islag mot marken, både för gående och cyklister. Därför kan man gärna överväga eftergivlig markbeläggning i vissa miljöer, inte minst där många äldre rör sig.
Ökat engagemang och ansvarstagande
Trafikverket har fått regeringens uppdrag att leda samverkan av trafiksäkerhetsarbetet inom vägtrafiken. Trafikverkets ambition är att genom samverkan med berörda myndigheter och aktörer öka kunskapen och stödja ett fortsatt och ökat engagemang och ansvarstagande för en säker cykling och gångtrafik.
Som en del av detta uppdrag har Trafikverket, tillsammans med ett 20-tal organisationer, tagit fram en ”Gemensam inriktning för säker trafik med cykel och moped”, vilken finns publicerad på Trafikverkets webbplats. En motsvarande inriktning för säker gångtrafik togs fram 2017. Med utgångspunkt i dessa inriktningar avser Trafikverket att fortsätta samverka med berörda myndigheter och aktörer på såväl nationell som regional och lokal nivå.
Under 2018 ska Trafikverket dessutom ta fram en Aktionsplan för en säker vägtrafik. Aktionsplanen kommer att beskriva snabba och effektiva åtgärder som olika aktörer avser att vidta de närmaste åren. Arbetet sker i samverkan med ett antal utvalda nationella organisationer och kommer att fokusera tre prioriterade insatsområden: Säker hastighet, säker cykling och nykter trafik.
Text: Johan Lindberg, senior utredningsledare Trafikverket