03 sep Stadsstrukturen bestämmer flödena
Det som påverkar godsflöden och persontransporter är stadsrummet, gatustrukturerna och vägnätet, och om det finns spårbunden trafik och liknande, säger Lars Marcus, professor i stadsbyggnad, arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers Tekniska Högskola.
Stadens form och struktur är avgörande, hur gatunät, större vägar och liknande hänger ihop, det vill säga de ytor där flödena går samman, oavsett om transporterna sker med lastbil, spårvagn, självkörande fordon, cyklar och så vidare. Utmärkande för en fungerande stad är att det går att ta sig fram på ett smidigt sätt.
– Diskussionerna om transporter handlar nästan alltid om bilar. En stad kan ha väldigt gamla gator och under perioder finns det spårbunden trafik eller båtbunden trafik på kanaler. Lämningarna efter sådana transportlösningar finns kvar även om de inte längre används, säger Lars Marcus.
Han menar att det är nödvändigt att olika aktörer samarbetar för att nå en bättre framkomlighet i staden, som tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret, och inte minst politikerna som fattar de avgörande besluten. De flesta är av tradition inte vana vid att samarbeta, vilket skapar problem. Man kör sitt eget race, agerar på olika håll och nästan aldrig tillsammans. Olika yrkesgrupper förstår inte varandra och har olika synsätt. Dessutom styr stadsbyggnadsnämnd och trafiknämnd de olika projekten, sätter upp olika politiska mål med inbyggda motsättningar och ingen samordning. Trafiknämnden är väl insatt i hur trafiken fungerar, men inte vad stadsbyggnad innebär – hur bostadsområden bör planeras och liknande. Processerna blir ineffektiva och leder till dåliga lösningar.
– Grunden till problemet är utbildningarna för stadsbyggnad och trafikplanering. De borde integreras betydligt mer. Brist på kunskaper om varandras områden leder till konflikter och att problemen hanteras på ett dåligt sätt, säger Lars Marcus.
Han tar som exempel spårvagnstrafiken i Göteborg. Målet är att spårvagnarna ska ta sig fram snabbt, vilket skapar barriärer. Stadsdelarna domineras av spårvagnstrafiken, som stoppar upp annan trafik och olika flöden i staden. Det leder till konflikter. Man borde istället ha gemensamma lösningar, att folk kan ta sig fram snabbt utan att stoppa andra flöden.
– Transporterna av gods och människor ska vara en del av stadsplaneringen, lösa olika problem. Ett stort bekymmer är depåerna för varor, i hamnar, på ICA, Pressbyrån och liknande. Varorna måste kunna hämtas på ett smidigt sätt. Det är också beklämmande att så många lastbilar kör omkring med enstaka paket och leveranser, säger Lars Marcus.
Gods behöver hanteras smidigt och målet är att hitta så effektiva lösningar som möjligt. Flödena kan vara väldigt effektiva, men frågan är hur bra det fungerar inom staden. Handeln med hemleveranser och persontransporter måste planeras noga, utlämningsställen och hur godset levereras till bostäder och arbetsplatser. Mycket görs för att få det att fungera och stora förändringar är på gång.
– Det finns en hel del problem. Politikerna bör förstå att det är väsentligt att godset distribueras på ett enkelt sätt till mottagaren, säger Maria Oscott, expert på urbana transporter vid Lindholmen Science Park AB.
Hon tycker att många städer saknar bra modeller för samarbete, mellan transportörer, leverantörer, butiker och liknande. Göteborg är ett undantag. Där finns det ett godsnätverk, samverkansforum. Freight quality partnership, som träffas fyra gånger per år med politiker, transportörer, fastighetsägare, handel, stadsbyggnadskontor, trafikkontor, kretslopp och vatten.
– Nätverket samlar personer från många av stadens enheter, som kan spegla de viktiga perspektiven för godset och staden samtidigt. Man kan inte fastställa planer för staden utan att veta hur person- och godstransporterna ska fungera. Det är en treenighet, människorna, godset och staden, som kräver en gemensam planering för att få den attraktiva staden.
På Lindholmen finns även projekt där man samlar olika aktörer för godstransporter, persontransporter och stadsplanering, vars mål är en attraktiv och hållbar stadsmiljö.
– Ömsesidig samverkan är nyckeln till framgång. Tidigare projekt har löst isolerade problem, aktiviteter som i och för sig varit bra, men om helheten ska fungera måste man arbeta till- sammans – fastigheter byggs då på ett annorlunda sätt, vägar blir mer flexibla, hela stadsrummet fungerar i så fall på ett bättre sätt.
Godstrafiken i städerna är fragmenterad och bilarna långt ifrån fullastade, anser Staffan Bolminger vid Friends of Gothenburg FOG.
– Planeringen för godstrafiken är åsidosatt. Framöver måste det bli en bättre samordning. Transportörerna kommer inte att ha något val. Hanteringen måste bli betydligt effektivare, inte minst med tanke på att det finns starka incitament för att minska utsläppen. Stadsmiljöerna blir dessutom säkrare när det inte är så många tunga fordon i omlopp.
FOG har utvecklat många idéer tillsammans med de stads-
delsnära samlingscentralerna i Göteborg, som servar stora transportföretag. Små elfordon kommer och hämtar gods och tar med sig avfall och returer tillbaka. Sopbilar hämtar sedan avfallet och transportfirmor returerna. Fastighetsägarna betalar gärna lite extra för sådan service eftersom det ger en säkrare och tryggare boendemiljö.
– Beräkningar visar att det går att minska godstransporterna med 80 procent. Vi arbetar med affärsmodeller och regleringar, som samlastning, och har upptäckt att fordonen kan vara mindre och bytas ut mot elfordon och cyklar. Det är också för många lastbilar i rörelse, vilket kan åtgärdas med affärsmodeller och smarta lösningar.
FOG går nu vidare och genomför idéerna i lite större stadsdelar i Göteborg. Staden och Lindholmen Science park är världsledande på att modernisera godstrafiken i städerna, säger Staffan Bolminger.
Magnus Swahn på Conlogic AB utvärderar på uppdrag av olika myndigheter vilka tekniska plattformar som bör användas för godstrafiken framöver och vilka möjligheter det kan ge.
– Det kan bli en uppdelning av olika typer av gods och specifika lösningar för olika godsslag. Hemtransporter med elcykel kommer nog att öka, liksom transporter nattetid med olika elfordon. Sådana åtgärder kan minska trängseln på dagtid i städerna.
Något som kommer är strategiska placeringar av utlämningsställen för vissa varor. E-handeln kommer troligen att utvecklas, så att butikerna administrerar de varor som handlas på Internet – utlämning, byten, reklamationer och liknande. Ett problem med dagens hantering är att många varor returneras sent, och att de sedan inte går att sälja.
– Bulktransporter med livsmedel kan troligen ske nattetid med elektrifierade bilar som smyger fram till dockningsstationer. Allt går automatiskt med hjälp av robotar, självkörande elfordon och så vidare. Den här utvecklingen styrs av löner, säkerhet och arbetsförhållanden för människor som arbetar inom området – automatiserade system gör att mänsklig arbetskraft kan uteslutas på nätterna, säger Magnus Swahn.
De tekniska lösningarna finns redan idag. Internet ökar möjligheterna till elektrifiering och automation. Varuförsörjningen i städerna kommer att synas mindre dagtid, ske på andra tider och mer i det fördolda. Lastbilarna kan försvinna eftersom kvittering och liknande kan ordnas på annat sätt. Elcykel och andra små elfordon kan sköta godstrafiken inom staden när varorna anlänt med exempelvis pråm eller tåg. Sådana distributionssystem finns numera i Paris.
Catrin Wallinder arbetar med godstransporter vid Trafikverket.
– Transportflödena med alla specialfordon ser väldigt olika ut, varor och tjänster, tunga byggmaterial, avfall och så vidare. Trafikverket arbetar med vägnätet, så stadsnätet är framförallt en kommunal angelägenhet.
– Städer är väldigt olika och en del har omfattande problem med framförallt väldigt trånga stadsdelar och gator. Utrymmesbristen måste lösas, i förekommande fall med vattenvägar – en framkomlig lösning ute i Europa.
Näringslivet arbetar hårt med att effektivisera godstrafiken med hjälp av forskning och fiffiga lösningar. Robotar, drönare, elfordon och mycket annat testas just nu.
– Vi deltar i olika forum, men det är utförarna inom näringslivet som styr var det landar. Trafikverket delfinansierar utvecklingsprojekt tillsammans med exempelvis Vinnova och Energimyndigheten. Målet är att få helt fossilfria transporter. Digitalisering, nya smarta system och aktörer dyker upp hela tiden. En viktig fråga är hur e-handeln utvecklas och vilka förändringar den leder till.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist