Värmekartläggning kan visa ökade hälsorisker

Värmekartläggning kan visa ökade hälsorisker

En svensk värmebölja kanske välkomnas av semesterfirare som längtar efter sol och bad. Men värmeböljor kan vara hälsofarliga, särskilt för äldre personer. SMHIs forskning visar att värmeböljor troligen blir vanligare i framtiden, därför behöver samhället planera och klimatanpassa. Ett exempel på hur man kan förbereda arbetet är att göra en kartläggning över hur upplevd temperatur varierar i olika delar av en stad, beroende på om det finns tillgång till skugga eller inte.

Sammantaget blev sommaren 2018 varmare än normalt i hela landet. SMHIs statistik visar att temperaturöverskottet låg på 1–3 grader i norra halvan av landet och 2–4 grader i söder. I större delen av Götaland och Svealand var årets sommar den varmaste som uppmätts.

Värmeböljor blir troligen vanligare i Sverige i framtiden. Klimatforskarna vid Rossby Centre, SMHI, har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år
i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet. Temperaturer på 40 grader kan bli aktuella vart tjugonde år i södra Sverige.

Med en så kallad strålningskartläggning kan man identifiera områden i en stad där temperaturen riskerar att uppnå defini-
erade risknivåer en solig dag. I delar av staden med direkt närhet till träd eller på skuggsidan av byggnader finns liten risk att strålningstemperaturen når upp till risknivåer. På solbelysta ytor som parkeringsplatser, öppna fält eller vid fasader i söderläge kan det tvärtom ske regelbundet.

Skövde kommun tog värmeböljan på allvar

Skövde kommun är en av de kommuner som har valt att, med hjälp av SMHI, kartlägga strålningstemperaturer i tätorten. Kartläggningen visar att ett framtida klimat innebär en markant ökning av antalet tillfällen då den upplevda värmen i kommunen når nivåer som innebär en ökad hälsorisk för äldre.

Kartläggningen gjordes som ett underlag för kommunens samhällsplanering och visar hur den upplevda temperaturen varierar i staden i dagens klimat och hur samma variation väntas se ut i ett framtida klimat. Strålningstemperaturen beräknas på liknande sätt som kyleffekt, men istället för vind kopplas temperatur till strålningsförhållanden, som till stor
del påverkas av om en yta ligger i skugga eller är solbelyst.

– Tillgången till skugga är naturligtvis en viktig aspekt. I delar av staden där man har direkt närhet till träd, eller på skuggsidan av byggnader, överskred strålningstemperaturen aldrig de uppsatta risknivåerna, säger Magnus Asp, produktansvarig lokalklimat, SMHI.

I uppdraget presenterade SMHI dels beräkningar av strålningstemperaturen för sommaren 2014 och dels för samma sommar (2014) i ett scenario med två grader varmare klimat. Jämförelsen visar en markant ökning av antalet tillfällen då strålningstemperaturen når nivåer
som innebär en ökad hälsorisk för äldre.

SMHI har i kartläggningen använt strålningsmodellen SOLWEIG som huvudsakligen utvecklats inom Göteborgs universitet. Det är en datormodell som beskriver hur strålningsvärmen varierar i den bebyggda miljön och som tar hänsyn till topografi, byggnader och vegetation. Beräkningar går att göra på så detaljerad nivå som ett kvarter eller upp till hela städer och kommuner. Resultaten kan användas som underlag för stadsplanerare, byggbolag, hälsoansvariga och klimatanpassningsansvariga i deras arbete med åtgärder och strävan mot en hållbar stadsmiljö.

Ökade krav på fysisk planering och beredskap

– För fysisk planering behövs förståelse och information kring hur temperaturförhållandena ser ut i olika delar av bebyggd miljö, och hur dessa påverkas av byggnader, material, växtlighet och vatten, berättar Magnus Asp, SMHI.

På Skövde kommun har ansvariga insett problematiken med ökad risk för värmebölja och hur det kan komma att påverka utsatta grupper i samhället.

– Redan tidigt på sommaren kan det på flera ställen i Skövde finnas områden som upplevs väldigt varma och som saknar skugga. SMHIs klimatscenarier visar på att stigande temperaturer och perioder med värmebölja kan komma att bli vanligare inom nära framtid, säger Tomas Ekelund, klimatanpassningsstrateg, Skövde kommun.

För att minska de negativa hälsoeffekterna av en värmebölja ökar kraven på både fysisk planering och beredskap till exempel inom sociala myndigheter och vården. Beredskap kan handla om råd kring hur man bör agera inom vården under en värme- bölja. Även SMHIs meddelandetjänst för höga temperaturer som infördes under 2014 är ett led i detta beredskapsarbete.

– Genom att visa hur upplevd temperatur kan variera inom en stad kan vi öka förståelsen för att en värmebölja upplevs på olika sätt i olika delar av staden. Det underlättar vid fortsatt fysisk planering, säger Magnus Asp, produktansvarig lokal-
klimat, SMHI.

– Med hjälp av den värmekartläggning som SMHI tagit fram har vi skapat en översiktlig bild av hur Skövde kan påverkas i ett varmare klimat. Vi har fått ett planeringsunderlag som kan underlätta för handläggare att bevara, men även skapa nya skuggmiljöer, framförallt med hjälp av träd, säger Tomas Ekelund, klimatanpassningsstrateg, Skövde kommun.

– Vi har även för avsikt att inventera alla skolgårdar och miljöer där barn och gamla vistas, för att skapa underlag för att motivera och inspirera politiker och tjänstepersoner att skapa miljöer som ger skugga varma dagar. Men också för att öka grönytefaktorn i samhället, avslutar Tomas Ekelund, Skövde kommun.

Text: Magnus Asp, produktansvarig lokalklimat, SMHI