29 okt Villkorad infrastruktur är bästa lösningen
Sveriges befolkning ökar, liksom inflyttningen till städerna. Nybyggnationen av bostäder täcker inte efterfrågan, vilket driver upp priserna och kötiderna till hyresrätter. Värdet på mark stiger och möjligheten att köpa en bostad begränsas alltmer av skärpta lånevillkor och amorteringskrav.
Enligt Boverkets prognos bör 700 000 nya bostäder byggas till år 2025. Politikernas målsättning är hög, men man blundar för bakomliggande orsaker till att det inte byggs fler bostäder, säger Göran Cars, professor i samhällsbyggnad vid Kungliga Tekniska högskolan KTH.
Politikerna har ansvaret för att utbudet av bostäder är lägre än efterfrågan. Nya beslut krävs för att lösa problemet.
– Bristen på bostäder och svårigheten att få en bostad är inte bara ett problem för individen, utan även för näringslivet
och hela samhället. Tillväxten och välfärden äventyras när företag tvingas flytta utomlands för att de inte kan erbjuda nya medarbetare en bostad. Av samma skäl tackar studenter nej till utbildningar. Utländska studenter som tagit examen i Sverige söker jobb utomlands istället för att vara kvar här, enligt Göran Cars.
Den svenska transportinfrastrukturen gör dessutom att människor inte kan bo på vissa ställen eftersom de inte kan ta sig till och från arbetet. Rejäla satsningar på infrastruktur skulle enligt Sveriges byggindustrier kunna öka bostadsbyggandet.
– Om den befintliga infrastrukturen används på rätt sätt går det att förtäta bostadsbyggandet utmed kollektivtrafiklederna, speciellt vid hållplatser och stationer. En ny regional och lokal infrastruktur kan ge förutsättningar för nya stadsdelar, men även hela städer kan knytas till befintliga infrastruktur, påpekar Göran Cars.
Om politikerna bestämmer sig för att få fart på bostadsbyggandet finns det lite olika möjligheter, beroende på ekonomi och effektivitet.
– Jag är dock tveksam till produktionsstöd. Generella stöd ställer marknadskrafterna åt sidan, men ger inte fler bostäder till en låg boendekostnad. De enda som tjänar på stöden är byggherrarna. Subventioner till enskilda hushåll kan vara en bra idé, men kan också öka hyresnivåerna.
SATSA PÅ INFRASTRUKTUR
Ett sätt att få fram fler bostäder är att samhället satsar stora resurser på infrastruktur, vilket kan stimulera bostadsbyggandet. En väl utbyggd infrastruktur ger tillgänglighet till arbete, skolor, sociala nätverk, affärer och olika transportslag. Ett område med dålig infrastruktur är svårt att utveckla, om det inte handlar om exklusiva orter med väldigt fin natur eller inriktning på speciella intressen.
– Det är dock fel att tro att en välfungerande infrastruktur alltid ger ett ökat bostadsbyggande. I exempelvis Stockholmsregionen har landstinget villkorat utbyggnaden av bland annat tunnelbanan till Nacka.
Infrastruktur och tillgänglighet är viktiga parametrar, men leder inte med säkerhet till ett ökat bostadsbyggande.
– Antingen investerar man i ny infrastruktur och ökar tillgängligheten för en attraktiv plats, eller så satsar man på att höja standarden i områden som har markreserver för nybyggnation, förklarar Göran Cars.
En förbättrad tillgänglighet leder alltså inte med automatik till utveckling. Kärnfrågan är på vilket sätt platsen får tillgänglighet till olika attraktioner, arbetsplatser, sjukvård, kultur, service och skolor. Många hushåll består av två vuxna med speciella utbildningar, som är beroende av en stor och diversifierad arbetsmarknad för att kunna utvecklas. Det gäller både arbetare och tjänstemän.
Under de senaste 100 åren har inga nya städer anlagts i Sverige, förutom Kiruna som byggs för att det är nödvändigt. Kostnaderna för den grundläggande infrastrukturen är höga, men också för att det byggs helt nya bostäder.
– Det är en stor utmaning att under kort tid bygga en stad som har samma variation som den ursprungliga staden. Trots det ser jag nyttan med att bygga helt nya städer, säger Göran Cars.
Han tror att förtätning och tillbyggnader i befintliga städer inte är tillräckligt. Förtätningen av städerna kan dessutom påverka natur- och rekreationsmiljöerna negativt. Om man istället satsar på ny infrastruktur går det att få helt nya stads- bildningar med ett stort antal bostäder.
Kostnaderna för detta är naturligtvis av stor betydelse.
I Kiruna, där Göran Cars arbetar, avvecklas nu stadens kommersiella centrum, ett antal offentliga institutioner, 1 500 arbetsplatser och 3 000 bostäder. Väg E 10 och järnvägen mellan Luleå och Narvik ska få nya sträckningar. Flytten av staden beräknas kosta mellan 20 och 25 miljarder kronor, varav kostnaden för infrastruktur är en betydande del.
– Min uppfattning är att infrastrukturen ska finansieras med andra medel än de som avsatts till nybyggnation. Investeringar i järnväg och väg bör göras av Trafikverket, samt medfinansiärer. Helt nya städer kan placeras där det redan finns en god tillgänglighet med väg eller järnväg. När infrastruktur- och stadsbyggnadsprocesser samordnas går det att hitta socialt och ekologiskt hållbara lösningar.
VIKTIGT MED STATIONSLÄGE
Stationsområdets läge har betydelse för hur många som reser med kollektivtrafik. Om det integreras i stadsutveckling och bostadsbyggande ökar det kollektiva resandet. Stadsbyggnadskvalitén är viktig för att staden ska bli attraktiv med plats för sociala möten och kulturupplevelser.
Uppsala järnvägsstation är ett bra exempel på det, där ett ökat bostadsbyggande gett sociala och ekologiska vinster. Fler än tidigare reser kollektivt och stationsområdet är numera en attraktiv plats för möten. De västra och östra delarna av staden har integrerats.
– I många större städer finns bostadsområden som är isolerade från andra stadsdelar. Trots att det finns en närhet till arbets-
platser, kultur och andra attraktioner, går det inte att överbrygga de sociala skillnaderna. Infrastruktur som binder ihop olika stadsdelar kan bidra till social hållbarhet, enligt Göran Cars.
Det finns en lång och bred erfarenhet av att villkora statliga medel med motprestationer, för en viss verksamhet eller ett visst ändamål. I Sverigeförhandlingen har regeringen skapat en konstruktion för att säkerställa målet för höghastighetsbanorna – en koppling mellan statliga infrastruktursatsningar och lokala motprestationer i form av bostadsbyggande.
– Det kan vara en god idé att utveckla Sverigeförhandlingens modell för bostadsbyggande, att anslaget till den Nationella planen för transportsystemet kopplas till motprestationer i form av bostadsbyggande. Trafikverket kan få i uppdrag att för akt- uella projekt göra en bedömning av huruvida den förbättrade
tillgängligheten kan medföra ett ökat bostadsbyggande. Ett påtagligt problem är att vissa kommuner, trots god tillgänglighet, inte vill bygga nya bostäder. Man skyller på att området inte klarar ytterligare bebyggelse när det i själva verket handlar om att politikerna inte vill se en större inflyttning till kommunen.
Göran Cars pekar på att en förbättring av infrastrukturen på orter som ligger långt från en större stad eller en region gör att de integreras i en större arbetsmarknadsregion, vilket ökar intresset för bostadsbyggande. Västra Skåne och Mälardalen har utvecklats snabbt när investeringar i infrastruktur gynnat arbetsmarknaden.
En ny stad bör leva upp till de värderingar bostadssökande har på attraktioner i omgivningen. Många är beredda att pendla för att handla i vissa affärer, ta del av kultur och andra speciella aktiviteter. Samspelet mellan den nya staden och andra viktiga samhällen är väsentlig, samt vilka attraktioner som måste skapas för att den nya staden ska vara ett bra alternativ för bostadssökande.
En förutsättning för att investeringarna i infrastruktur ska leda till ett ökat bostadsbyggande är att samspelet mellan bostadsbyggande och infrastruktur fungerar.
– Om det inte finns en nära samordning mellan infrastruktur- och bostadsplanering kan projektet misslyckas. Alla projekt bör föregås av gemensamma analyser av infrastruktur, bostads-
byggande och service. Utmaningen är att bygga miljöer där dessa tre kvaliteter samverkar och förstärker varandra, menar Göran Cars.
Om staten kräver motprestationer för att investera i infra- struktur, så måste kommunerna ta ställning till hur insatserna ska utformas för att ge optimal nytta – vare sig det handlar om bostadsbyggande eller andra stadsbyggnadsinvesteringar.
– Förutsättningarna för stadsutveckling avgörs av var vägen dras, avfarten placeras, järnvägsstationen läggs och hur stations-
området utformas. Trafikverket och kommunen har gemensamma intressen av att utveckla trafikanteffektiva lösningar som ger goda förutsättningar för stadsutveckling och bostadsbyggande, påpekar Göran Cars.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist Foto: Kiruna kommun