Elvägen till fossilfria transporter

Elvägen till fossilfria transporter

Tunga transporter står för en fjärdedel av utsläppen från vägtrafiken, men att utrusta långtgående lastbilar med tillräckligt mycket batterier är väldigt kostsamt. Regeringen vill därför tillsätta en elektrifieringskommission och snabba på utvecklingen av elvägar och elektrifieringen av tunga lastbilar.
– Det totala energibehovet för transportsektorn kan minska rejält om vi har elvägar. En elmotor är dubbelt så energieffektiv som en dieselmotor, säger Magnus Lindgren biträdande programchef för Trafikverkets arbete med elvägar.
Elvägar testas nu utanför Lund, Arlanda och Sandviken, och en induktionsteknik för elväg provas på Gotland.
– Ett riktigt stort steg kommer att tas när stat och industri satsar på en 30 kilometer lång elväg som ska vara klar år 2023. Valet står mellan väg 73, Norvik Västerhaninge, och E 20 söder om Örebro, berättar Magnus Lindgren.
Enligt Trafikverket finns det en stor utvecklingspotential. Tekniken är under utveckling, så mycket kan hända. Ett problem är emellertid att det måste till en europeisk standard eftersom biltillverkarna inte vill göra fordon som enbart fungerar i vårt land. Sedan ska vägarna byggas om. Beräkningar visar att det kan kosta 50 miljarder att elektrifiera 300 mil av de mest trafikerade vägarna i Sverige.
Projektet måste in i regeringens nästa infrastrukturplan, lagstiftningen ses över och elbolagen hinna dra fram ledningar till vägen.
– Elvägar är ett realistiskt sätt att på kort tid uppnå fossilfria transporter. Sverige har en ledande position och resten av världen följer noga vad som händer här, uppger Håkan Sundelin, projektledare för Smartroad Gotland mellan Visby och Visby flygplats.
Nästan allt resande och alla godstransporter sker på våra vägar. Cirka 85 procent av alla transporterade ton gods och alla resta kilometrar i bil går via vägtrafik.
– Det är därför miljövinsterna blir så stora om vägtrafiken elektrifieras, enligt Ulf Perbo, näringspolitisk chef Transportföretagen.
Han säger att flera utredningar visar att det inte finns någon potential att flytta personresor eller gods från väg till andra trafikslag (järnväg, sjöfart, flyg) – såsom material till byggarbetsplatser, leveranser till och från företag och privatpersoner, resor med privat bil till och från olika aktiviteter och så vidare.
– Det kan enligt min uppfattning inte ske med annat än vägtrafik och därför är elvägar en av de viktigaste åtgärderna för att minska utsläppen, förklarar Ulf Perbo.
Elvägar har testats i tio år, bland annat på en liten hårt trafikerad väg utanför Arlanda.
– Det fungerar utmärkt om elbilen förses med en avtagare, ett tillbehör som inte finns på den öppna marknaden, enligt Gunnar Asplund, innovatör elvägsprojektet eRoadArlanda.
Han förklarar att GPS visar när man kör på elväg. En arm under bilen fälls ut automatiskt och ansluter till en elskena. Sedan är det bara att köra. Vid elvägens slut kommer en ramp, som aktiverar GPS att lyfta armen.
– Den riktigt stora utmaningen är att hitta ett fungerande ekonomiskt system för elvägar. Elbolagen måste dra fram elnät till vägarna och finna en lösning för hur fordonen ska betala för den el de använder, menar Magnus Lindgren.
Peter Georén, seniorforskare på Integrated Transport Research Lab ITRL på KTH, arbetar med fossilfria transporter, där elväg är en av lösningarna.
– Transporterna är en stor del av trafiken, varor och material fram och recycling och retur tillbaka. Internationell forskning visar att invånare i i-länder har ett godstransportbehov på 45 kilo varor och sopor per person och dygn.
Det är näringslivet och Trafikverket som driver elprojekten i vårt land. Forskningen bidrar med teknik, miljö, policy och affärsmodeller.
– Vi har ett antal projekt bakom oss och ett antal framför oss och politikerna måste nu ta beslut om vi ska ha den här tekniken eller inte, säger Peter Georén.
Det är oklart om och hur elvägar ska användas, samt hur stor del av det svenska vägnätet som ska vara elväg. Investeringskostnaden är hög, mellan fem och 20 miljoner kronor per kilometer. I dagsläget har ingen köpt en elväg, så det är oklart vad sådana projekt kan kosta.
– Behovet av att stanna och ladda fordon minskar. Vår forskning visar att det kan vara tillräckligt med elväg på 20-50 procent av en vägsträcka, förklarar Peter Georén.
Affärsekosystemet för transporter håller på att ändras radikalt och elvägar kan därför vara en lösning i omställningen till ett fossilfritt samhälle.
– En lastbil drar tio gånger mer el än en personbil, så elvägar kan vara en bra lösning. Lastbilstillverkare som producerar hybrider med el- och förbränningsmotorer kan lätt anpassa fordonen till elväg med en strömavtagare som ger direktel till motorn – en teknik som fungerar bra på elvägen utanför Sandviken, enligt Peter Georén.
Fungerar den här tekniken för vanliga elbilar?
– Ja, men ett hinder är att det inte finns ett heltäckande elnät i vårt glesbefolkade land, utan bara där det finns folk och många industrier. Elnätet är i dagsläget inte kopplat till vägnätet. Strömavtagare är aktuellt för transporter av olika slag, såsom lastbilar och bussar, men fungerar även för personbilar.
Hur blir körkomforten när det finns spår i vägen?
– Enligt min uppfattning bra. Det finns lösningar med luftburen el eller välanpassade elskenor, samt el som ligger i asfalten. El som överförs till bilen via induktion testas nu i Visby.
Om elbilar ska kunna användas fullt ut måste vi ha elvägar. Det menar Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik och automation vid Lunds tekniska högskola LTH.
– Idén med att koppla upp el- och hybridfordon mot elnätet kan minska behovet av batterier med 80 procent. Sammantaget är batteribehovet betydligt större för personbilar än för lastbilar och bussar. Med den lösning vi har idag läggs elskenorna direkt på asfalten. De aktiveras en meter i taget när fordonet passerar eller stannar till. Samma elsäkra teknik används för stadskörning och på landsväg, både för parkerade bilar och bilar i rörelse. På landsväg är skenorna nedsänkta i asfalten, medan de i tätort ska ligga direkt på vägen – det billigaste alternativet.
Mats Alaküla och projektledare Dan Zethraeus har med stöd av Energimyndigheten byggt en 120 meter lång elväg i Örtofta utanför Lund, som laddar personbilar, bussar och lastbilar, under färd och när fordonen står stilla. Nästa år ska stadsbussar i Mariestad laddas med den här tekniken.
– Vi kommer att lägga skenor på busshållplatser och elektrifiera vissa delar av stadens vägnät, så småningom även parkerade elbilar, berättar Dan Zethraeus.
Det finns fyra elvägstekniker, en där strömmen tas från kontaktledningar i luften och tre där strömmen tas från kontaktskenor på marken.
– Personbilar kan köras med den teknik som ligger i marken, vilket troligen är det bästa alternativet. Om vi inte satsar på elvägar måste vi ha större batterier och betydligt fler snabbladdningsstationer när elbilarna tagit över – i genomsnitt 55 snabbladdningsplatser per bemannad bensinstation i vårt land, enligt Dan Zethraeus.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist