28 maj Höga krav på hållbarhet i Barkarbystaden
Det gamla flygfältet i Barkarby och Veddesta industriområde genomgår just nu en stor förvandling. Här utvecklar Järfälla kommun tillsammans med en rad samhällsbyggare en helt ny blandstad mitt i ett utmärkt infrastrukturläge. År 2032 ska här stå klart 14 000 nya bostäder för 30 000 nya invånare, två nya tunnelbanestationer, stopp för regionaltåg, kontorsläge med tusentals arbetsplatser, lokaler för utbildning, hotell, kultur, handel, service, sjukvård, idrott och hälsa.
Beslutet att förlänga tunnelbanan från Akalla till Barkarby har stor betydelse för Barkarbys möjlighet att bli en energifull och livsbejakande plats, enligt Järfällas samhällsbyggnadsdirektör Emelie Grind.
– Tunnelbanan har hög turtäthet och skapar fler rörelsemönster vilket är grunden för urbanitet. Människor kommer att kunna välja mellan olika transportslag och snabbare kunna resa till och från Barkarby. Regionala målpunkter, som Kista och Solna kommer närmare. Utbyggnaden av tunnelbanan påverkar markvärdet och stärker Barkarbys strategiska läge som en attraktiv plats för kontors-etableringar och andra näringslivsverksamheter, ungefär som Sundbyberg, som har vuxit ihop med Stockholm.
Utbyggnaden av tunnelbanan blev verklighet efter att Järfälla 2013 svarat på statens förfrågan om hur många bostäder kommunen skulle kunna åta sig att bygga mot att få tunnelbana. Det övergripande syftet var att minska bostadsbristen som råder i Stockholmsregionen.
– Vårt läge var gynnsamt, berättar Emelie Grind.
Motkravet för att få tunnelbanan var att bygga bostäder, många bostäder, för att minska bostadsbristen i Stockholm. Till 2032 ska 14 000 nya bostäder stå klara inom gångavstånd från tunnelbanan. Det gamla flygfältet och industriområdet i Veddesta ska byggas ihop till en attraktiv stad, med kvartersstruktur och blandad bebyggelse. Mitt i området kommer norra Stockholms nya kollektivtrafiknav att ligga, Bytespunkt Barkarby, med tunnelbana, pendeltåg, bussar, regionaltåg och direkt närhet till E18 och Förbifart Stockholm.
– Det är viktigt att utvecklingen av infrastruktur och övrig samhällsbyggnad går hand i hand. Kommunikationerna behöver inkluderas direkt från start när man börjar spåna på ett nytt samhällsbyggnadsprojekt. De som bor och arbetar där måste kunna förflytta sig effektivt, det är en förutsättning för hög attraktionskraft i en storstad som Stockholm, menar Emelie.
Vi skapar helhet, samspel och samstyre
Första etappen i Barkarbystaden är nästan färdigbyggd, med
2 000 bostäder fördelade på tolv kvarter. Den andra och tredje etappen har byggstartats och ytterligare fem etapper håller på att detaljplaneras. Utbyggnaden av tunnelbanan startade i början av året liksom byggandet av Veddestabron som ska gå över E18 och binda ihop staden.
– Just nu händer väldigt mycket samtidigt. Vi har tunnelbanan som kommer upp mitt i ett bostadsområde som ännu inte finns, vi har en mängd duktiga byggföretag och arkitekter med olika visioner och förslag, det byggs broar, vägar och hus. Vår uppgift är att skapa helhet, samspel och samstyre utan att projekten krockar med varandra. Det är roligt, komplext och svårt att få ihop ett projekt av den här storleken.
Kommunen har valt att detaljplanera med fokus på kvartersstrukturen och gatunätet, torg och parker, där olika delar av Barkarbystaden får olika karaktär. Runt tunnelbaneentréerna är miljön mer urban, vid mötet med skogen och naturreservatet blir husen mer naturnära och runt kyrkan och dess kulturmiljöer får byggnaderna mer traditionell prägel.
– Därefter släpper vi greppet och låter byggbolag och arkitekter få lite friare händer att utforma husen, säger Emelie Grind.
Tidigt samarbete med ankarbyggbolag
Järfälla arbetar med så kallade ankarbyggbolag, vilket innebär att några byggbolag får option på ett visst antal byggrätter i ett visst område mot att de är med i detaljplaneprocessen och bidrar med sina erfarenheter. Det kan handla om både rent tekniska frågor, som hur man bygger bostäder nära tunnelrör, sopsugar, gröna stråk och torg och om mer sociala frågor, som hur man får människor att trivas och vilja stanna kvar i en helt nybyggd stadsdel.
– Ankarbyggbolagen säkerställer byggbarheten i den generella detaljplanen, det vill säga går igenom bestämmelser och utred-
ningar ur sitt perspektiv och kontrollerar att utbyggnaden går att genomföra på ett bra sätt, tekniskt och ekonomiskt. De bidrar också med inspiration och hjälper oss med förslag på bra lösningar från andra utbyggnadsområden och att undvika misstag, berättar Emelie.
En utmaning är att variera husen och bygga med hög kvalitet, trots att de nu byggs under samma tidsepok. Enligt Emelie är lösningen att våga släppa detaljutformningen till arkitekterna och byggbolagen.
– Vi låter den som vill bygga komma med sitt förslag på hur till exempel gårdslösningar och fasadutformning kan bidra till en variationsrik stad och så utvärderar vi resultatet under arbetets gång. Vi vill uppmuntra och premiera goda lösningar och lära oss av dem. På så vis tror vi att vi får en blandad, triv-
sam, högkvalitativ och varierad stad, även om allt är byggt i samma tidsanda och i rekordfart.
Mjuka värden i stadsplaneringen
Att planera och bygga en helt ny stadsdel på ett tomt flygfält och ett gammalt industriområde är en utmaning i sig. För att det ska bli en energifylld och livsbejakande plats att bo, verka och leva på krävs mer än så. Att tillföra mjuka värden och utveckla livet mellan husen är en minst lika stor utmaning.
– Vi bygger ju inte bara bostäder, säger Emelie. Att tillföra mjuka värden till stadsplaneringen för att människor ska trivas med att bo, verka och leva här är viktigt. Vi ska bygga en stadsmiljö där vi skapar förutsättningar för aktivitet och mötesplatser av olika slag – för alla – det kan vara inom idrott, kultur, skola, handel och restauranger.
Det är vanligt att kommuner har en traditionell roll där man tittar på byggprojektet från ett övergripande perspektiv.
– Vi har blivit mer medvetna om vad som händer innanför väggarna, något som vi tidigare överlåtit till exploatörerna. Nu försöker vi skapa en större medvetenhet hos dem och få dem att bredda bostadsutbudet och skapa mötesplatser av olika slag så det blir mer varierat och hållbart. Vi vill skapa liv i staden både på dagtid och kvällstid och grupper som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden som ungdomar, studenter och nyanlända ska också ha möjlighet att bo i de områden vi utvecklar, säger Emelie.
Stockholms första skidspår inomhus
Ett bra exempel på hur man kan tillföra mjuka värden i stadsplaneringen är Järfällas avtal med Serneke. I det som i dag är Veddesta planerar Serneke att bygga sex kvarter med inriktning på motion och idrott på en yta om 150 000 kvadratmeter. Det blir en multisportanläggning med Stockholmsområdets första skidspår i inomhusmiljö tillsammans med bostäder, gymnasieskola, kultur, handel och hotell. Enligt Emelie fick Serneke uppdraget eftersom deras vision stämde bäst överens med kommunens.
– Det som är intressant med Serneke är hur de jobbar med att förstå det lokala samhället. Precis som vi vill de ha en balans mellan bostäder, kontor, skolor, handel och andra verksamheter som tillsammans skapar social hållbarhet i området, säger Emelie Grind.
För Serneke är det en självklarhet att tänka på folkhälsa, integration och utbildning i planeringen av bostäder och nya stadsdelar.
– Det är viktigt att staden utformas på ett sätt som uppmuntrar till fysisk aktivitet, att det ska vara enkelt att röra på sig. Men det är inte bara att placera ut en fotbollsplan mellan husen. Det kräver noggrann planering och förståelse för det lokala samhället för att en sådan idrottsanläggning verkligen ska fylla sitt syfte. Tillsammans med Serneke har vi kommit fram till en jättebra lösning, säger Emelie Grind.
Det stora dragplåstret är förstås inomhusanläggningen för längdskidor – ett tempererat och delvis underjordiskt spår med snö året runt.
– Skidanläggningen är den bärande idén och blir förhoppningsvis ett eftertraktat besöksmål för alla skidentusiaster. Men anläggningen ska också fyllas med många olika sporter, aktiviteter och upplevelser i samverkan med närliggande skolor, sjukhus och arbetsplatser, säger Emelie Grind.
Höga krav på hållbarhet i Barkarbystaden
Det är inte bara social hållbarhet som är viktigt i utvecklingen av Barkarbystaden, även miljömässig hållbarhet står såklart högt på listan. Samtidigt som man arbetade fram detaljplanen för den tredje etappen i Barkarbystaden tog man också fram ett kvalitetsprogram som utgår från FN:s 17 hållbarhetsmål.
– Det handlar till exempel om bebyggelse, energi, vatten, produkter, klimat och luft, säger Emelie.
Även här tog man hjälp av ankarbyggherrarna. Tillsammans arrangerade man en rad arbetsseminarier där man kom fram till vilka nivåer som är rimliga att förhålla sig till inom de olika hållbarhetsmålen. Ett mål stack ut extra mycket.
– Vi konstaterade att en av de största utmaningarna kommer att bli dagvattenhanteringen. I dag har vi dagvatten som rinner ut i två olika vattendrag; Bällstaån som har dålig vattenkvalitet och Igelbäcken som har god vattenkvalitet. Därför måste vi skapa effektiva reningsanläggningar genom att till exempel anlägga flera renings- och fördröjningssteg som gröna tak, regnträdgårdar, skelettjordar, trädrader och dagvattendammar, berättar Emelie.
Hållbarhet är lätt när det byggs rätt
– I utvecklingen av Barkarbystaden har vi en unik chans att bygga rätt från början, att göra det lätt att leva i ett hållbart samhälle, säger Emelie. Vi väljer system som kan anpassas och som klarar framtidens teknikförändringar, där det är enkelt att minimera avfallet och återvinna.
Bostäderna som byggs är utrustade med köksavfallskvarnar som tar hand om det organiska avfallet. Plast, papper och restavfall kastas i sopnedkast utanför entréerna på gården och samlas in till en sopsug. Övriga fraktioner som papp och glas, kan lämnas i soprum som finns i varje kvarter. Sopsugen är Sveriges första kommunala, det vill säga där kommunen står för alla investeringar för att skapa förutsättningar för säker drift och långsiktigt låga underhållskostnader.
– Vi väljer att separera det som vi förbrukar mest av, det ska du kunna göra dig av med i anslutning till hushållet och på kvartersnivå, säger Emelie. Det bygger på att man vill åter-
vinna så mycket som möjligt, det är en grundinställning som kommer att gälla i framtiden. Skulle andelen plast minska i framtiden, så är systemet så adaptivt att vi kan byta ut den fraktionen mot något annat.
Tack vare sopsugen behövs inga tunga avfallstransporter inne på lokalgatorna; avfallet hämtas i stället en eller två gånger i veckan från den centrala sopsugsanläggningen.
– Alla beståndsdelar och detaljer spelar roll när vi utvecklar Barkarby. Vi ska bygga en stad där vi ger människor förutsättningar för att må bra. Barkarby har alla förutsättningar för att bli en sådan stad, säger Emelie.