28 maj Luleå har hela hållbarheten i ett enda paket
Vad är en översiktsplan och vilka frågor ska den hantera? Det borde vara kommunens främsta verktyg för att styra mot en hållbar utveckling. Och ska den kunna göra det så behöver den utöver markanvändning och riksintressen också ta upp frågor om till exempel hälsa, barn och unga, innovation och teknik. I Luleå började det med en vision och har inte tagit slut än. Så här gjorde vi.
Arbetet för att ta fram en ny vision startade 2007. Efter drygt ett år med många olika insatser var Vision Luleå 2050 färdig för antagande. Visionen gav oss ett längre perspektiv och ett bredare innehåll än det vi tidigare haft.
Arbetet började med att fylla på vår kunskap i Luleå, vi arrangerade seminarier och tog fram nulägesbeskrivningar. Vi hade en omfattande dialog och avslutade med att arrangera visionsverkstäder.
Vi har använt en mängd olika metoder och verktyg som lärkartor, turné med storschema, öppna forum och visionsverkstäder. Vi hade alla förvaltningar engagerade och lyckades få byagrupper, företag, föreningar, organisationer, universitet med flera aktiva i arbetet.
Vad är hela hållbarheten?
I inledningen var det nödvändigt att presentera vår definition av hållbar utveckling. Vi valde att beskriva social hållbarhet som målet, ekologisk hållbarhet som ramen och ekonomisk hållbarhet som ett medel att nå social hållbarhet.
Missnöjet inventerades
Med visionen klar behövdes ett dokument för att samla de kommunala verksamheternas arbete.
Vi startade med att lyfta upp missnöjet som fanns med för många styrande dokument. Alla förvaltningars ledningsgrupper gjorde en analys av sina styrande dokument i förhållande till visionen. Med ett arbetsblad som stöd hade ledningsgrupperna fem uppgifter, att samtala bra, att bekanta sig med visionen, att inventera och bedöma de styrande dokumenten, att lista det som saknas och att föreslå nya långsiktiga mål.
För varje dokument gjordes ett spindeldiagram som visade visionsuppfyllelse.
Missnöjet med för många styrande dokument, en för stor mängd mål, ingen uppföljning och målkonflikter växte och blev tydligt. Detta gav oss en bra inledning på arbetet med nästa steg.
Samverkan för program
För att få med oss alla verksamheter i arbetet togs beslutet att ta fram Program för Vision Luleå 2050. Vi valde rent taktiskt att undvika ordet översiktsplan, eftersom ordet hade en färdig ”teknisk” betydelse för flera verksamheter. I Programmet ville vi nå en samling för att nå visionens hållbara framtid.
En arbetsprocess togs fram, synkroniserad med plan- och bygglagens process för översiktsplaner. Parallellt drev vi en utveckling av innehållet samtidigt med dialoger och hållbarhetsbedömningar.
Arbetet blev mycket omfattande och resultatet gav oss sex program med övergripande mål och principer.
Programmen antogs 2013 och blev vår översiktsplan och utvecklingsplan. Uppföljning av programmen har skett varje år med stöd av ett tiotal indikatorer för varje program.
Ny struktur för utveckling
Arbetet med programmen gav oss, förutom ett nytt arbetssätt också en ny struktur för utvecklingsfrågor. Vi fattade beslutet att nästa steg från programmen var att ta fram utvecklingsplaner för stadsdelar eller samlande byar där behov fanns. Våra utvecklingsplaner kan vara fördjupade översiktsplaner, men de kan också vara en plan för något annat. Utvecklingsplanerna har olika syften. Om sedan förvaltningar och nämnder ser ett behov av egna planer måste de ha en relation till Programmen, det vill säga visa en lösning för ett övergripande mål eller ett antal principer.
Utvärderingar
Den årliga uppföljningen publiceras på hemsidan och varje år i november lämnas en rapport till styrprocessens arbete med planeringsförutsättningar och ettårsmål.
Efter fyra år var det sedan dags att göra en större utvärdering inför beslutet att aktualisera eller revidera. Vi gjorde en enkät till anställda som visade en mycket hög kännedom (86 procent). Den visade också att hälften använder Programmens innehåll i sitt arbete. Men vi kom också fram till att Programmen var svåra att hitta i, att vissa delar var inaktuella och att kartorna inte fungerade bra.
I maj 2017 beslutade kommunfullmäktige att revidera Programmen. Beslutet var att göra ett dokument, att göra innehållet tydligare och att utveckla en digital presentation av texter och kartor.
Revidering pågår
Nu pågår revideringen för fullt, vi närmar oss gransknings-
skedet. Under hösten var förslaget ute på samråd och vi har hanterat en mängd olika synpunkter. Samrådet skedde i huvudsak digitalt med en ny karttjänst som visade rekommendationer för mark- och vattenanvändningen och de hänsyn som måste tas.
Vi utvecklar nu karttjänsten så att texter med principer kan hänga ihop med kartans rekommendationer. Vi tänker oss en digital visning som tillåter en mer gränslös interaktion och sökbarhet.
I maj kommer vi att arrangera en intern granskning av hela materialet.
Svårigheter finns
Det vi gör har mött motstånd. Vi följer inte helt traditionella benämningar i vårt arbete. Vi uppfyller olika lagstiftningars krav och syften men ibland utan att använda de ord som paragraferna använder.
Det är också svårt att hålla strukturen ren, så att vi inte hamnar i ett nytt missnöje med för många dokument och mål. Behovet av nya dokument är svårt att styra och begränsa.
När vi tar hand om hela hållbarheten i ett styrande dokument blir det omfattande och svårt att hitta i. Uppföljningen blir omfattande och pedagogiken svår.
Ändå fortsätter vi försöka för att vi tror att det finns fördelar med en helt digital översiktsplan och för att vi tror på att se kommunens utveckling mot ett hållbart samhälle som en helhet.
Text: Lena Bengtén, samhällsstrateg, Luleå kommun
Samarbete säkrar lyckad stadsutveckling i Barkarby
Det gamla flygfältet i Barkarby och Veddesta industriområde genomgår just nu en stor förvandling. Här utvecklar Järfälla kommun tillsammans med en rad samhällsbyggare en helt ny blandstad mitt i ett utmärkt infrastrukturläge. År 2032 ska här stå klart 14 000 nya bostäder för 30 000 nya invånare, två nya tunnelbanestationer, stopp för regionaltåg, kontorsläge med tusentals arbetsplatser, lokaler för utbildning, hotell, kultur, handel, service, sjukvård, idrott och hälsa.
Beslutet att förlänga tunnelbanan från Akalla till Barkarby har stor betydelse för Barkarbys möjlighet att bli en energifull och livsbejakande plats, enligt Järfällas samhällsbyggnadsdirektör Emelie Grind.
– Tunnelbanan har hög turtäthet och skapar fler rörelsemönster vilket är grunden för urbanitet. Människor kommer att kunna välja mellan olika transportslag och snabbare kunna resa till och från Barkarby. Regionala målpunkter, som Kista och Solna kommer närmare. Utbyggnaden av tunnelbanan påverkar markvärdet och stärker Barkarbys strategiska läge som en attraktiv plats för kontors-etableringar och andra näringslivsverksamheter, ungefär som Sundbyberg, som har vuxit ihop med Stockholm.
Utbyggnaden av tunnelbanan blev verklighet efter att Järfälla 2013 svarat på statens förfrågan om hur många bostäder kommunen skulle kunna åta sig att bygga mot att få tunnelbana. Det övergripande syftet var att minska bostadsbristen som råder i Stockholmsregionen.
– Vårt läge var gynnsamt, berättar Emelie Grind.
Motkravet för att få tunnelbanan var att bygga bostäder, många bostäder, för att minska bostadsbristen i Stockholm. Till 2032 ska 14 000 nya bostäder stå klara inom gångavstånd från tunnelbanan. Det gamla flygfältet och industriområdet i Veddesta ska byggas ihop till en attraktiv stad, med kvartersstruktur och blandad bebyggelse. Mitt i området kommer norra Stockholms nya kollektivtrafiknav att ligga, Bytespunkt Barkarby, med tunnelbana, pendeltåg, bussar, regionaltåg och direkt närhet till E18 och Förbifart Stockholm.
– Det är viktigt att utvecklingen av infrastruktur och övrig samhällsbyggnad går hand i hand. Kommunikationerna behöver inkluderas direkt från start när man börjar spåna på ett nytt samhällsbyggnadsprojekt. De som bor och arbetar där måste kunna förflytta sig effektivt, det är en förutsättning för hög attraktionskraft i en storstad som Stockholm, menar Emelie.
Vi skapar helhet, samspel och samstyre
Första etappen i Barkarbystaden är nästan färdigbyggd, med 2 000 bostäder fördelade på tolv kvarter. Den andra och tredje etappen har byggstartats och ytterligare fem etapper håller på att detaljplaneras. Utbyggnaden av tunnelbanan startade i början av året liksom byggandet av Veddestabron som ska gå över E18 och binda ihop staden.
– Just nu händer väldigt mycket samtidigt. Vi har tunnelbanan som kommer upp mitt i ett bostadsområde som ännu inte finns, vi har en mängd duktiga byggföretag och arkitekter med olika visioner och förslag, det byggs broar, vägar och hus. Vår uppgift är att skapa helhet, samspel och samstyre utan att projekten krockar med varandra. Det är roligt, komplext och svårt att få ihop ett projekt av den här storleken.
Kommunen har valt att detaljplanera med fokus på kvartersstrukturen och gatunätet, torg och parker, där olika delar av Barkarbystaden får olika karaktär. Runt tunnelbaneentréerna är miljön mer urban, vid mötet med skogen och naturreservatet blir husen mer naturnära och runt kyrkan och dess kulturmiljöer får byggnaderna mer traditionell prägel.
– Därefter släpper vi greppet och låter byggbolag och arkitekter få lite friare händer att utforma husen, säger Emelie Grind.
Tidigt samarbete med ankarbyggbolag
Järfälla arbetar med så kallade ankarbyggbolag, vilket innebär att några byggbolag får option på ett visst antal byggrätter i ett visst område mot att de är med i detaljplaneprocessen och bidrar med sina erfarenheter. Det kan handla om både rent tekniska frågor, som hur man bygger bostäder nära tunnelrör, sopsugar, gröna stråk och torg och om mer sociala frågor, som hur man får människor att trivas och vilja stanna kvar i en helt nybyggd stadsdel.
– Ankarbyggbolagen säkerställer byggbarheten i den generella detaljplanen, det vill säga går igenom bestämmelser och utredningar ur sitt perspektiv och kontrollerar att utbyggnaden går att genomföra på ett bra sätt, tekniskt och ekonomiskt. De bidrar också med inspiration och hjälper oss med förslag på bra lösningar från andra utbyggnadsområden och att undvika misstag, berättar Emelie.
En utmaning är att variera husen och bygga med hög kvalitet, trots att de nu byggs under samma tidsepok. Enligt Emelie är lösningen att våga släppa detaljutformningen till arkitekterna och byggbolagen.
– Vi låter den som vill bygga komma med sitt förslag på hur till exempel gårdslösningar och fasadutformning kan bidra till en variationsrik stad och så utvärderar vi resultatet under arbetets gång. Vi vill uppmuntra och premiera goda lösningar och lära oss av dem. På så vis tror vi att vi får en blandad, trivsam, högkvalitativ och varierad stad, även om allt är byggt i samma tidsanda och i rekordfart.
Mjuka värden i stadsplaneringen – mötesplatser och aktiviteter för alla
Att planera och bygga en helt ny stadsdel på ett tomt flygfält och ett gammalt industriområde är en utmaning i sig. För att det ska bli en energifylld och livsbejakande plats att bo, verka och leva på krävs mer än så. Att tillföra mjuka värden och utveckla livet mellan husen är en minst lika stor utmaning.
– Vi bygger ju inte bara bostäder, säger Emelie. Att tillföra mjuka värden till stadsplaneringen för att människor ska trivas med att bo, verka och leva här är viktigt. Vi ska bygga en stadsmiljö där vi skapar förutsättningar för aktivitet och mötesplatser av olika slag – för alla – det kan vara inom idrott, kultur, skola, handel och restauranger.
Det är vanligt att kommuner har en traditionell roll där man tittar på byggprojektet från ett övergripande perspektiv.
– Vi har blivit mer medvetna om vad som händer innanför väggarna, något som vi tidigare överlåtit till exploatörerna. Nu försöker vi skapa en större medvetenhet hos dem och få dem att bredda bostadsutbudet och skapa mötesplatser av olika slag så det blir mer varierat och hållbart. Vi vill skapa liv i staden både på dagtid och kvällstid och grupper som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden som ungdomar, studenter och nyanlända ska också ha möjlighet att bo i de områden vi utvecklar, säger Emelie.
Stockholms första skidspår inomhus
Ett bra exempel på hur man kan tillföra mjuka värden i stadsplaneringen är Järfällas avtal med Serneke. I det som i dag är Veddesta planerar Serneke att bygga sex kvarter med inriktning på motion och idrott på en yta om 150 000 kvadratmeter. Det blir en multisportanläggning med Stockholmsområdets första skidspår i inomhusmiljö tillsammans med bostäder, gymnasieskola, kultur, handel och hotell. Enligt Emelie fick Serneke uppdraget eftersom deras vision stämde bäst överens med kommunens.
– Det som är intressant med Serneke är hur de jobbar med att förstå det lokala samhället. Precis som vi vill de ha en balans mellan bostäder, kontor, skolor, handel och andra verksamheter som tillsammans skapar social hållbarhet i området, säger Emelie Grind.
För Serneke är det en självklarhet att tänka på folkhälsa, integration och utbildning i planeringen av bostäder och nya stadsdelar.
– Det är viktigt att staden utformas på ett sätt som uppmuntrar till fysisk aktivitet, att det ska vara enkelt att röra på sig. Men det är inte bara att placera ut en fotbollsplan mellan husen. Det kräver noggrann planering och förståelse för det lokala samhället för att en sådan idrottsanläggning verkligen ska fylla sitt syfte. Tillsammans med Serneke har vi kommit fram till en jättebra lösning, säger Emelie Grind.
Det stora dragplåstret är förstås inomhusanläggningen för längdskidor – ett tempererat och delvis underjordiskt spår med snö året runt.
– Skidanläggningen är den bärande idén och blir förhoppningsvis ett eftertraktat besöksmål för alla skidentusiaster. Men anläggningen ska också fyllas med många olika sporter, aktiviteter och upplevelser i samverkan med närliggande skolor, sjukhus och arbetsplatser, säger Emelie Grind.