02 okt Stadsbyggandets kraft är underutnyttjad
Föreningen utser årligen en person till Årets Stadsbyggare. I år har Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson utsetts.
Juryns motivering lyder: Genom sitt ledarskap inom samhällsbyggnadsområdet, som stadsbyggnadsdirektör i Malmö, statens utredare för en ny politik för arkitektur, form och design och som riksarkitekt har Christer Larsson breddat synen på hur stadsutveckling och arkitektur kan vara ett redskap för att lösa samhällets utmaningar. Genom att hävda planeringens processer som ingång för demokrati och social hållbarhet har han betytt mycket för den nationella synen på stadsbyggande och betydelsen av kommunernas drivande roll i detta.
Christer Larsson, bland annat stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad, har en lång och gedigen erfarenhet bakom sig och har genom yrkeslivet utvecklat sin syn på vad arkitektur kan vara.
– Jag började med att projektera och rita byggnader, men har gått mer och mer åt en bredare syn på stadsbyggande. Efter att ha jobbat i många år som praktiker, började jag i Malmö stad hösten 1998 och jag ser mig fortfarande som praktiker och möjliggörare även i offentlig tjänst. Jag har också landat i att det är viktigt att lägga ett perspektiv som sätter människan i centrum, säger Christer Larsson.
Intresset för sociala frågor har växt fram – byggnaderna är givetvis fortfarande viktiga men det är hur de sätts samman som är det allra viktigaste ur ett stadsbyggnadsperspektiv, inklusive de offentliga rummen, parker och gator, vilket också en kommun har många verktyg för att påverka.
– En kommun har många redskap att använda sig av; planmonopolet, markpolitiken, de offentliga byggnaderna som förskolor och skolor, allt detta som görs syns i det rumsliga. Jag har kommit att allt mer fokusera på rumsliga sammanhang och sammanhangens koppling till stadens utmaningar, exempelvis hur de påverkar rörelsemönster inklusive mobilitet. Sammanhangen kan bidra till god hälsa samt social sammanhållning, säger Christer Larsson.
Ett bra stadsbyggande bidrar till en god demokrati inte bara genom ett gott resultat utan på senare tid inte minst genom dialog med medborgarna – förberedelserna inför genomförandet, planeringsprocessen i sig, är ett viktigt skede.
– Planeringens uppgift är att sammanväga, i det ingår ekonomiska och sociala frågor. Jag tror att stadsbyggandets kraft är underutnyttjad, därför är det glädjande att vi nu har en nationell politik som tar sin utgångspunkt i det. Den gamla politiken var illustrerad av vackra saker och byggnader, men min grund är ”Vad gör stadsbyggandet med människor i vardagen?”, säger Christer Larsson.
Christer Larsson fick 2014 i uppdrag av regering att se över den statliga politiken för arkitektur, form och design.
– Jag tror att arbetet i Malmö och vår utvecklade planeringsfilosofi, det vill säga att vi ser helheten och samspelet mellan delarna som viktiga, är orsaken till att jag tillfrågades att skriva utredningen – inte minst arbetet med Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Direktiven till mig var väldigt bra och speglade min syn på stadsbyggandet. Utredningen togs väldigt bra emot och det blev också en väldigt bred beredning i flera riksdagsutskott, vilket visar på en förståelse för att livsmiljöerna är viktiga på flera sätt, säger Christer Larsson.
Han har en positiv syn på möjligheterna framåt för stadsbyggare – planerare, arkitekter och ingenjörer, nu när den nya nationella politiken för arkitektur, form och design är på plats. Riksarkitektämbetet förfogar över betydande resurser, som kan vrida arbetet med att gestalta livsmiljöer åt rätt håll.
– Svenska stadsbyggare har verkligen goda förutsättningar nu med både ett gott stöd från politiken och ett engagemang kring miljö och klimat. Samhällsbyggnadsbranschen har ett öppet fönster och vi måste ta möjligheten nu. Stadsbyggarna har nyckeln till en bättre framtid, säger Christer Larsson.
Är det något mer du vill tillägga om arkitektur och stadsbyggnad?
– Stadsutveckling och samhällsutveckling är väldigt politiskt, även om det inte måste vara partipolitiskt, det är det som gör det så spännande. Planeringen har att väga samman enskilda och gemensamma intressen, detaljplaner sammanfattar önskemål från både staden, medborgarna och exploatören. I Malmö är vårt perspektiv hela staden, alla projekt vägs mot vilka värden de tillför hela staden. Platsens kunskap måste in i planeringen, vi har mycket dialog, vi behöver väga samman intressen mellan olika aktörer och även mellan aktörerna och samhället. Barnperspektivet är viktigt att lyfta upp, den naiva frågan ”Var ska barnen leka?” visar snabbt hur bra eller dåligt man har balanserat intressena. Och, återigen, byggnaderna i sig kan vara arkitektoniskt väl utformade, men det är mellanrummen som är avgörande för om livsmiljön blir god, säger Christer Larsson.
Vad händer framöver för din del?
– Jag slutar som stadsbyggnadsdirektör, men kommer att arbeta kvar en del på Malmö stad ett tag till för att få till ett bra avslut. Jag kommer att fortsätta som adjungerad professor i arkitektur vid Lunds universitet och jag hjälper till på olika platser, bland annat är en viktig fråga hur arkitektutbildningarna kan visa hur branschen möter upp politiken kring gestaltad miljö. Utbildningen är jätteviktig, vilka arkitekter skolar vi för framtiden, ett mentorsprogram behövs. Jag fortsätter också med flera internationella uppdrag.
Vad ser du framåt när det gäller stadsbyggande?
– Jag tror att det finns mycket positivt som rör sig. Jag tror att det kommer någon typ av bostadssocial utredning som belyser bostadens sociala karaktär – marknaden kan inte lösa de sociala frågorna. Allmännyttan kan inte vara kommersiell, vi behöver allmännyttans kraft. Bostaden är den i särklass viktigaste pusselbiten i stadsbyggandet och samhällsbyggandet. Att lösa bostadsfrågan parallellt med frågan om hur vi konsumerar resurser är en stor utmaning. Det är en komplex och spännande period som vi går in i.
Text: Stefan Wemmel Ljung, redaktör Stadsbyggnad
Fakta/Christer Larsson
Med ett par decennier som praktiserande arkitekt bakom sig anställdes Christer Larsson av Malmö stad 1998. Han har arbetat där sedan dess, först som en av två stadsarkitekter och sedan 2005 som stadsbyggnadsdirektör.På regeringens uppdrag lade han 2015 fram utredningen Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design. Utredningen resulterade i en arkitekturpolitisk proposition som våren 2018 antogs i riksdagen. I september 2018 utsågs han av Boverket till den första riksarkitekten under rekryteringstiden för en permanent tjänsteman. Han utförde detta arbete vid sidan av sin ordinarie tjänst i Malmö stad fram till årsskiftet då den nuvarande riksarkitekten Helena Bjarnegård tillträdde.