15 apr Aktivera stadens rum för en mer jämlik hälsa
Vi vet att fysisk aktivitet är livsviktig för oss människor, att regelbundet röra på sig är en avgörande faktor för vår hälsa. Vi vet också att ojämlikheten är stor både när det gäller hälsa och livslängd.
Att få fler att motionera och röra på sig i det offentliga rummet kan bidra till en mer jämlik hälsa. Dessutom upplevs staden som tryggare när fler människor rör sig i den. I Malmö arbetar vi strategiskt för att öka den fysiska aktiviteten i det offentliga rummet.
Skillnaden mellan andelen män och kvinnor som spontant utövar fysisk aktivitet i det offentliga rummet är mycket stor. Inom ramen för forskningsprojektet Ung Livsstil (Spontani- drott för vilka?, Blomdahl et al. 2012) tittade man på könsfördelningen i åldrarna 7-19 år på planlagda spontanidrottsytor utomhus. Det visade sig att skillnaden är dramatisk, systematisk och i princip lika stor över hela landet och över dygnets alla timmar. I den organiserade föreningsidrotten är skillnaderna mindre mellan könen, föreningsbasketen är i princip jämställd. Men något händer när aktiviteterna flyttar ut i det offentliga rummet. När fotboll spelas spontant utomhus är cirka 80 procent killar och 20 procent tjejer. Av de som åker skateboard är 89 procent killar och 11 procent tjejer.
Sedan 2017 har vi siffror på hur det ser ut bland ungdomar i Malmö (Ung Livsstil Malmö, Blomdahl et al. 2017). Oavsett betyg, socioekonomisk bakgrund eller vilken stadsdel man bor i är tjejerna mindre fysiskt aktiva än killarna i samma område i staden. Till exempel är killar och tjejer som är högpresterande i skolan fysiskt aktiva i mycket större utsträckning än killar och tjejer med låga betyg. I Rosengård är 27 procent av tjejerna fysiskt aktiva, i Limhamn-Bunkeflo är 76 procent av tjejerna fysiskt aktiva. Stadsdelstillhörigheten bör förstås som en socio-
ekonomisk markör. Det finns en korrelation mellan medelinkomst och fysisk aktivitet i hela Sverige, hela Norden och hela Europa. Tendensen är mycket tydlig. Den fysiska aktiviteten stiger i princip med medelinkomsten. Dock är skillnaderna i tjejgruppen avsevärt större än i killgruppen. Socioekonomi
tenderar att förstärka genus som bestämningsfaktor för fysisk aktivitet. Det räcker följaktligen inte att anlägga ett genusperspektiv för att förstå varför vissa är fysiskt aktiva i mycket högre grad än andra. Det är helt nödvändigt att också anlägga ett socioekonomiskt perspektiv och se hur strukturerna samverkar.
Vad gör vi annorlunda i Malmö?
Med vetskapen om att satsningar på spontanidrottsytor når långt ifrån alla blir det viktigt att arbeta strategiskt för att resurserna sprids jämnt över staden och att ytorna är så inkluderande som möjligt. Landskapsarkitekterna Anna Krook och Camilla Anderson påbörjade 2012 ett arbete på dåvarande gatukontoret i Malmö med att ta fram ett program för Aktiva mötesplatser. Syftet var att visa hur vi kan få med fysisk aktivitet när vi planerar staden. Arbetet baserades på en stor enkätundersökning bland malmöborna och en inventering av alla befintliga aktivitetsytor i staden på allmän plats. Antalet aktiva i föreningsidrott minskar, fler vill träna på egen hand och gärna utomhus. En fördel med det är att det är gratis och öppet för alla oavsett nivå. Det vi erbjuder på allmän platsmark ska fungera som ett komplement till den traditionella idrott som Fritidsförvaltningen erbjuder på sina idrottsanläggningar. Forskning visar också att stödjande strukturer, till exempel närhet till träning i vardagen, gör att vi rör på oss mer.
Strategin i Aktiva mötesplatser består av flera olika delar.
} Anlägga nya aktivitetsplatser där det saknas.
} Utveckla befintliga platser. Det kan handla om upprustning men många platser kan också utvecklas för att bli mer multifunktionella och nå fler.
} Satsa på stora investeringsprojekt. Till exempel havsbad eller större aktivitetsytor med unik utrustning som blir målpunkter i staden.
} Integrera fysisk aktivitet i alla projekt. Oavsett om det är i planeringen av den befintliga staden eller i exploateringsprojekt.
} Flexibel utformning och öppet förhållningssätt. Vår målsätt-
ning är att vara lyhörda och hellre säga ja än nej. Ett jämställd-
hets- och jämlikhetsperspektiv vägs dock alltid in – de som väcker initiativ är ofta resursstarka individer och grupper.
När programmet togs fram visade det sig att de vanligaste motionsformerna hos malmöborna var cykling, löpning och promenader. Detta var också de mest jämställda aktiviteterna. Utifrån detta föddes idén om ett basutbud som skulle kunna locka de flesta. Basutbudet utgör grunden i planeringen av aktiva mötesplatser. Målet är att alla malmöbor ska ha tillgång till basutbudet inom 500 meter från sin bostad. I basutbudet ingår en multifunktionell aktivitetsyta, en klippt gräsmatta om minst 2000 kvm, markerade promenad- och löpslingor samt ett utegym. Den klippta gräsmattan är tänkt att fungera för brännboll och andra liknande aktiviteter. En slutsats man drog av arbetet med programmet var att icke programmerade, öppna ytor inte ska underskattas när det kommer till aktivering av stadens rum. Utrustningen på våra utegym är specialutformad och egendesignad. Man använder sin egen kroppstyngd för att träna, det gör utrustningen tillgänglig för alla oavsett ålder, funktion eller styrka. Det gör den också robust och hållbar då den inte innehåller lösa vikter och rörliga delar. Utrustningen kompletteras alltid med en skylt med tydliga instruktioner som alla kan följa men som också erbjuder utmaningar för de med mer erfarenhet.
Förutom basutbudet läggs stor vikt på sociala funktioner. Genom att gestalta platsen omsorgsfullt med vegetation, färgsättning, belysning och sittmöjligheter för umgänge görs den välkomnande och inbjudande. Aktivitetsytorna samlokaliseras ofta med andra funktioner, till exempel lekplatser och hundrastgårdar, för att skapa trygghet över stora delar av dygnet men även för att människor på så sätt kan lockas till att prova på nya aktiviteter.
En viktig del av det inkluderande arbetet är att arbeta med aktivering av platserna vi bygger. Traditionellt sett har platser ansetts som färdiga när de slutbesiktigats. Men med vetskapen om att användandet är så ojämställt och ojämlikt har vi valt att aktivt arbeta med platserna även efter att de byggts färdigt. Vi vet att organiserade aktiviteter lockar andra grupper än de som spontant använder utegymmen. Därför inviger vi alltid nya platser med gratis instruktörsledd prova-på-träning som sedan fortsätter under ett antal veckor. Där det är möjligt involverar vi också lokala föreningar och träningsaktiva som hjälper till att aktivera och marknadsföra platsen. Det kan till exempel handla om att sprida information i lokala facebookgrupper och att hålla i träningspass eller löparrundor. Till exempel samarbetade vi med föreningen Träna i parken som organiserade spontan aktivitet via Facebook och bjöd in till pass med instruktör på våra utegym. Under en sommar erbjöd Träna i parken över 200 gratis pass. 70 procent av deltagarna var kvinnor!
Förutom basutbudet ska det även finnas en variation av unika träningsplatser jämnt spritt över staden. Det kan vara en boulebana i ett bostadsområde eller större profilanläggningar som exempelvis en hinderbana eller klättervägg som blir målpunkter i staden.
I Malmö har vi hunnit anlägga 16 nya utegym sedan program för Aktiva mötesplatser var färdigt 2015. Under 2020 planerar vi att anlägga en större aktivitetsyta på Ribersborgsstranden som kommer bli det största projektet hittills. På Malmös strand samlas alla oavsett bakgrund. Därför är ytan utformad för att locka så många grupper som möjligt, både de med mycket erfarenhet av träning och de grupper som vi vet är minst fysiskt aktiva. Romerska ringar för armgång och high bars för de erfarna, långa slänggungor och ribbstol samt lägre volträcken för de med mindre erfarenhet. En social yta med picknickbord, grill och ett trädäck som man kan stretcha, utöva yoga eller bara vistas på kommer också finnas på platsen. Samt ett stort antal träd för att erbjuda skugga och vindskydd.
Vår förhoppning är att det strategiska arbetet med aktivitetsytor i hela staden kommer leda till att fler malmöbor rör på sig och att hälsan på sikt blir mer jämlik och jämställd.
Text: Elin Brusewitz och Emma Dohrmann, Landskapsarkitekter och ansvariga för arbetet med Aktiva mötesplatser på Fastighets- och gatukontoret i Malmö