02 sep Så förebygger vi nästa stora översvämning
Förtätningen av våra städer i kombination med underdimensionerade dagvattensystem är en tickande bomb. Enligt klimatforskare och meteorologer kan vi räkna med en betydligt blötare framtid. Fler skyfall kommer successivt att öka den totala nederbörden. Översvämmade källare och oframkomliga vägar hör numera till vardagen i hela landet. Dagvattensystemen räcker helt enkelt inte till. De stora översvämningarna i Halland och hela Sydsverige vintern 2020 är bara ett exempel. Stormar med regn och snö fick Nissan och Lagan att flöda över. Med det följde stora påfrestningar för samhället och skador på enskilda medborgares egendom.
Samtidigt som vi allt oftare får mer nederbörd på kortare tid ser vi en stark trend mot förtätade stadskärnor. Följden blir att vi får fler hårdgjorda ytor där vi bor, byggda av material och med tekniker som gör att vattnet inte har någon annanstans att ta vägen än till de redan hårt belastade dagvattensystemen. Det resulterar i översvämningar som förstör vägar och byggnader. Dessutom koncentreras föroreningar i dagvattnet och äventyrar vårt viktigaste livsmedel – dricksvattnet.
Det är dags för ett byggtekniskt paradigmskifte. Det går inte att vänta längre. Vi kan inte fortsätta att planera och bygga som vi alltid gjort om vi vill ha hållbara stadsmiljöer. Och det finns lösningar. Med nya dränerande material och konstruktionsmetoder kan vi bygga hårda ytor på ett miljömässigt och uthålligt vis. Det skulle minska belastningen på dagvattensystemen och reducera mängden föroreningar i våra vattenreservoarer. På köpet får vi miljöer där träd kan växa och frodas istället för att sakta förtvina och dö.
Alla i branschen är medvetna om läget. Men hittills är det bara i riktigt stora projekt som entreprenörer och beställare vågat prova de nya metoder som svenska forskare utvecklat i samarbete med oss i branschen. Vid mindre byggen gör vi som vi alltid gjort. Asfalterar och förtätar. Hårda material som är utmärkta så länge det är rimliga mängder vatten att hantera, men som på sikt inte kommer att fungera. Att klimatanpassa och underhålla befintligt ledningsnät skulle kosta 3 till 6 miljarder kronor extra per år de nästkommande 20 åren. Samtidigt kostar skadorna som uppstår redan miljardbelopp. Köpenhamn redovisar “vattenskador” för 11 miljarder SEK under 2018. Förändringarna i klimatet innebär att vi måste tänka nytt. Ska vi få till en riktig förändring behöver även mindre projekt byggas med ny teknik.
Att lära om är ofta svårare än att lära nytt. Traditionell byggteknik erbjuder en enkel och billig konstruktion. Samtidigt är den stora mängden överbyggnader, det skikt de hårda ytorna vilar på, en outnyttjad samhällsresurs. Med dränerande markstenskonstruktioner kan regnvatten infiltreras direkt ned i förstärkningslagret. På så vis kan stora mängder dagvatten magasineras, fördröjes och renas innan det leds till dagvattensystemet. Dessa metoder används redan med framgång i andra länder som har hårdare restriktioner än Sverige för vattenavrinning.
De invändningar som finns handlar om att ytorna inte håller för trafik och att underhållet blir svårt. Men både forskning, testanläggningar i Sverige och användningen i andra länder visar att dränerande markstenskonstruktioner håller lika bra som traditionella och underhållet fungerar. Det blir bara annorlunda.
Och när det gäller kostnaderna har vi bara ett svar. Vi har inte råd att låta bli.
Ove Bender, VD Benders Sverige AB
Magnus Ohlsson, VD Cementa AB
Tomaz Lewander, VD S:t Eriks
Krister Fahlström, VD Starka Betongindustrier KB