17 feb Så kan stadsbyggnad bidra till ett bättre samhälle
”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön”. Detta är riksdagens mål för arkitektur, form och design och det är hämtat ur regeringens proposition ”Politik för gestaltad livsmiljö”.
I en tid då Sverige och världen behöver möta en rad utmaningar är hållbara städer och samhällen en av de stora nyckelfrågorna. Tillsammans behöver vi ställa om våra samhällen och tänka nytt. Det handlar om att bygga och förvalta värden för nuvarande och kommande generationer och att bygga städer som är hållbara och som människor kan vara stolta över länge. Riksdagens arkitekturmål och regeringens politik för gestaltad livsmiljö ger er som arbetar med stadsbyggnad stöd och argument. Grundläggande perspektiv är att stadsbyggnad, arkitektur, design, konst och kulturarv ska användas som verktyg för att bygga ett hållbart samhälle och att det är viktigt att ta ett helhetsgrepp i arbetet med den gestaltade livsmiljön. Målet pekar på att en rad värden kan skapas med hjälp av omsorgsfull gestaltning, i allt från stadsbyggnadsprojekt ned till minsta detalj. Vid ett möte med kulturministerier från flera länder i Europa insåg jag hur långt framme vi är i Sverige, både med nationella politiska beslut inom området och organisering på statlig nivå. Flera europeiska länder intresserar sig för hur hållbarhet och formande av livsmiljöer kopplats samman i målet för gestaltad livsmiljö och att regeringen valt att göra ”Politik för gestaltad livsmiljö” till en nationell arkitekturpolicy.
Flera statliga myndigheter har fått i uppdrag av regeringen att stödja bland annat offentliga aktörer i arbetet enligt den nya policyn. På Boverket jobbar vi med att ta fram ytterligare kunskap och vägledande dokument samt med att skapa arenor för gemensamt lärande och inspiration. Vi samarbetar i detta nära ArkDes, Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet. Inom Rådet för hållbara städer samlar vi forskare, innovatörer, kommunrepresentanter och nyckelpersoner från näringslivet, som hjälper oss att stödja kommuner att utveckla levande och hållbara städer. Som riksarkitekt ska jag både leda och samordna arbetet inom området på nationell nivå och vara ordförande i Rådet för hållbara städer. Under det första året har jag koncentrerat mig på att starta och facilitera arbetet i en mängd grupper samt att åka land och rike runt för att berätta om vårt arbete och hur hållbarhet och omsorgsfull gestaltning hänger samman. I samband med dessa resor har jag haft förmånen att träffa mängder av kloka människor och min övertygelse att stadsbyggnadsfrågan är en nyckelfråga för utvecklingen av ett hållbart samhälle har fördjupats.
Jag har mött ett mycket stort intresse för stadsbyggnadsfrågor som kopplar till omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Några av de som visar på hur värden kan skapas genom god stadsbyggnad och stadsbyggnadsprocesser är arkitekter, men ännu fler är exempelvis ekonomer, ekologer, miljöpsykologer och innovatörer. De visar på att ni som arbetar med stadsbyggnad har en viktig roll att spela. Nedan följer några exempel på det jag hört under året:
Ekologer och experter på klimat lyfter utveckling av städer som viktig för utveckling av ekologiska värden. Utmaningarna handlar om att väva ihop frågor om tekniska innovationer, ekologi och stadsbyggnad. Den nära och mångfunktionella staden, där det finns plats för ekosystemtjänster och där det är möjligt att transportera sig utan att släppa ut växthusgaser, lyfts fram. På en konferens om hållbara städer i november 2019 visade en företrädare för Köpenhamns stad upp inspirerande exempel på hur Köpenhamn utvecklats till cykelstad och nu även tar klivet att – på ett internationellt framstående vis och som en del av stadsväven – arbeta med klimatanpassning i form av omsorgsfullt gestaltade och mångfunktionella miljöer.
En rad ekonomer från olika länder i Europa lyfter i rapporten ”Climate emergency, urban opportunity” fram att stora samhällsekonomiska vinster kan skapas genom att städer transformeras till håll- bara städer. När rapporten i december 2019 presenterades på Finansdepartementet lyfte en av författarna fram fördelen av sammanhängande städer med närhet till det man behöver i sitt vardagsliv. I rapporten används begreppet ”liveable density”, författaren förklarar detta som en kompakt stad med plats för grönska och offentliga rum.
Det sociala perspektivet och i synnerhet barnperspektivet lyfts av regeringen i sitt uppdrag till Rådet för hållbara städer. På en rad konferenser under året har nationella och internationella forskare inom bland annat medicin och miljöpsykologi talat om kopplingen mellan hälsa och hållbara städer. Återigen lyfts den nära staden fram där barn kan gå eller cykla till skolan, där äldre kan ta sig ut och där människor kan mötas i de offentliga rummen. En minst lika viktig fråga som debatteras allt mer är hur bostadsbrist, segregation och ohälsa hänger samman, och hur detta är en central del av hållbarhetsperspektivet. Att arbeta med stadens form löser inte alla samhällets problem men klart är att en väl fungerande stadsväv kan bidra till att människors hälsa och välbefinnande förbättras.
Innovatörer från olika branscher framhåller behovet av nya arbetssätt för att hitta helhetslösningar/systemlösningar på riktigt komplexa utmaningar. Arbetssätten som innovations- branschen nu lyfter liknar de klassiska skissprocesserna som är grunden för allt arkitektarbete. Detta är en grundkompetens för alla som arbetar med stadsbyggnad – ta vara på den!
Även om många visar insikt om de värden som skapas med god stadsbyggnad så vittnar planeringsarkitekter om att vi missar möjligheter på grund av att vi allt för ofta nöjer oss med att komplettera attraktiva områden, i stället för att också zooma ut och jobba aktivt med stadsformen i lägen som behöver och bör lyftas. Risken är att vi fortsätter att bygga de redan goda lägena tätare och tätare, så täta att de kanske till och med slutar att vara goda lägen. Risken är också att vi missar möjligheter att skapa nya ekonomiska, ekologiska och sociala värden på andra platser.
Trots detta har det jag sett och hört under året gjort mig övertygad om att Sverige har kunskapen och förmågan att gå före inom området hållbara städer och samhällen. Vi behöver alla arbeta hårt och vi behöver göra det tillsammans. Ni stadsbyggare har en viktig roll att spela. Så fatta pennan, vare sig den är digital eller analog, zooma ut, undvik frimärksplanering och kroka arm över kompetensgränserna. Nu gäller det att utveckla och skapa hållbara städer och samhällen som människor kan vara stolta över – stolta över länge.
Följ nätverksarbetet på sociala medier under hashtaggen #tillsammansarbete.
Text: Helena Bjarnegård, riksarkitekt och ordförande i Rådet för
hållbara städer