Lomma – bäst på klimatanpassning

Lomma – bäst på klimatanpassning

Kusten är värdefull för rekreation, ekosystem och naturvärden. Lomma kommer därför att värna sin i det längsta och med hänsyn till en kustlinje i förändring.  De stora utbyggnadsprojekten planerar kommunen lägga inåt land på behörigt avstånd från havet.

För arbetet med bland annat en välutvecklad fysisk planering
i klimatanpassningens namn rankas i år Lomma högst av alla svenska kommuner i IVL, Svenska miljöinstitutets, mätning. Tätt efter följer bland andra Norrköping och Ängelholm.

Helena Björn, miljöstrateg med samordningsansvar, klickar fram plankartan i kommande översiktsplan på laptopen; Hela kuststräckan längs Öresund är färgad gul, en färg som snirklar sig vidare runt bebyggda områden och breder ut sig över större ytor där tätbebyggelse övergår i landsbygd. De gula fälten markerar var det kommer att råda byggförbud för bostäder och samhällsviktiga funktioner som inte krävs för klimatanpassning när översiktsplanen vunnit laga kraft.

– Hittills har vi kunnat freda de här områdena från explo- ateringsförsök genom att hänvisa till att det saknas va-nät, att
vi inte tillåter enskilda avloppsanläggningar eller att området ifråga ligger för lågt. Det har dock gjort det svårt för bygglovssidan att säga nej till om- och tillbyggnader på befintlig bebyggelse, berättar Helena Björn.

Med den nya översiktsplanen blir det lättare för plan-och bygglovsenheterna att avslå ansökningar.

– Om ett nekat bygglov leder till överklagande skulle kommunens ståndpunkt så som den är uttryckt i ÖP komma att ha betydelse vid eventuella rättsliga prövningar.

Stora delar av den västskånska kustkommunen är belägna
i låglänta områden inte bara utmed havet utan också längs åar och andra vattendrag. Här är kommunen särskilt sårbar för klimatförändringen och dess konsekvenser som framför allt förväntas vara permanenta och temporära översvämningar samt erosion. För att möta klimatförändringen medans tid är reserveras nu stora, huvudsakligen oexploaterade landområden i en klimatanpassningsåtgärd som fått namnet ”Respekt kust-
zon”. Åtgärden är ett sätt att inte måla in sig i nya hörn och undvika de problem som kunde blivit följden om man hade tillåtit ny bebyggelse.  Den innebär att inga nya bostadshus eller infrastruktur får tillkomma i de utpekade områdena, inte heller tillbyggnader på idag befintliga bostadshus. Däremot är det fortfarande möjligt för lantbrukare att få lov att bygga lador.

Trots översvämnings- och erosionsrisker är ambitionen att bevara och utveckla kuststräckan som ett lätt tillgängligt rekreationsstråk med möjlighet att ta sig fram till fots hela vägen från kommungränsen i söder till kommungränsen i norr. Översvämnings- och erosionsprocesser tillåts på kustavsnitt där inga samhällsviktiga funktioner kan komma till skada. På avsnitt där allmänna intressen hotas ska klimatanpassnings- och skyddsåtgärder vidtas. I översiktsplanen reserveras vissa områden som översvämningsytor, andra större områden avsätts som klimatkompensationsområden.

– Vi började arbeta med klimatanpassningsåtgärder – främst avseende risken för översvämning – i enstaka planer
och projekt i mitten av 90-talet. Exploateringen av den gamla industri- och fiskehamnen till bostadskvarter är ett tidigt exempel på kravet att bygga husen på säker höjd över havsnivån. På den tiden bedömdes två och en halv meter vara tillräckligt.

– Som jag har fått diskussionen om höjdsättning återberättad för mig spelade en historisk väderhändelse roll för vilken höjd som kom att krävas. Julstormen 1905 höjde havsnivån i Lommabukten med två meter på några få timmar. De mycket höga vågorna som stormvindarna drev upp vräkte in över samhället och ställde till stora skador. Senare års svåra väder-
händelser bland andra decemberstormarna 2011 och 2013 var beskedligare men ställde likafullt till med översvämningar.

Behovet av att kunna verka mer förebyggande i arbetet med klimatanpassningen blev tydligare med åren, kommunens tillväxttakt och en väldig efterfrågan på bostäder nära havet. Första steget togs 2008 när Lommas politiker beslutade att arbetet med klimatanpassning skulle integreras i kommunens övriga planering. Det beslutet är klart relaterat till de svåra översvämningarna från åar och inlandet som inträffade året innan och med det tydliggjordes att klimatfrågan var eller skulle komma att bli en angelägenhet för hela kommunorganisationen och inte bara för vissa nämnder och förvaltningar.
Ett stort och viktigt beslut som lagt grunden för det systematiska, samordnade och ibland kommungränsöverskridande klimatanpassningsarbete som tjänstemännen bedriver idag.

– Att vi jobbar över kommungränserna gör att vi kan vidta åtgärder som blir mer effektiva. Ett exempel; Om en översvämningsproblematik har sitt upphov på andra sidan kommungränsen är det bättre att agera där än på hemmaplan.

Ett aktuellt och relevant kunskaps- och planeringsunderlag i klimatanpassningssammanhang handlar bland annat om att kartlägga risker, identifiera möjliga åtgärder och välja den mest lämpliga för att förhindra skador. Under den resan har man i Lomma upptäckt hinder som man inte rår på på egen hand.

– De handlar om befintliga ”system” som inte riktigt passar ihop med den typ av långsiktig risk som klimatförändringen innebär. Det har varit en ögonöppnare för många att till exempel Plan- och bygglagen sätter käppar i hjulet för att på kvartersmark kunna införa tvingande planbestämmelser för vissa klimatanpassningsåtgärder, att Lagen om allmänna vattentjänster inte tillåter anläggande av VA-nät som har större kapacitet än vad dagens behov kräver och att en kommun inte kan fondera pengar för att säkra framtida investeringsbehov i klimatanpassningsåtgärder.

En annan lärdom värd att föra vidare är betydelsen av att generellt ha en bra dialog med invånarna så att alla vet vad som är på gång och varför. Och när det gäller klimatåtgärder som måste utföras på privatägd mark är det ännu viktigare att vara lyhörd och beredd på att inte bara ta utan också ge. Anläggandet av en skyddsvall vid havet var verkligen ingen stor sak – det handlade om att höja en befintlig, naturlig vall med en halv meter – men tog ändå fem år att genomföra.

Utmaningar av det här slaget kommer att bli fler i framtiden. En ligger i avsikten att klimatanpassa vissa sträckor av kusten som är särskilt viktiga att värna av olika anledningar.

– Stora delar av både kustmark och kustvatten ägs idag av privata fastighetsägare. Det kommer att uppstå intressekonflikter när kommunen behöver den marken för att vidta klimatåtgärder. För att genomföra dem måste vi ha rådighet över aktuellt markområde antingen genom att köpa det eller genom någon form av avtal med markägaren.

Text Bitte Nord, frilansjournalist