Motreplik: Ännu ett steg i galen riktning

Motreplik: Ännu ett steg i galen riktning

Det är glädjande att Afa Fastigheter har responderat på vår debattartikel från Stadsbyggnad nr 2/2021 om kvarteret Silverskopan i Stockholm. De argument som framförs för att försvara rivningen är dock långt ifrån tillräckliga ur miljö- och hållbarhetssynpunkt. För den som arbetar långsiktigt är det alltid värt att ta vara på en uppförd struktur. Som byggherre är det kanske inte särskilt dyrt att riva och bygga en ny husstomme rent ekonomiskt, men för vår miljö och vårt klimat är det ännu ett steg i helt galen riktning. Om Afa Fastigheter menar allvar med de vackra orden på sin hemsida om hållbarhet, minimala avfallsflöden, cirkulärt resursutnyttjande och annat för att ”alltid följa, och helst överträffa, lagar och andra föreskrifter”, går en rivning av Silverskopan rakt emot denna målsättning.

Sjuka-hus-problem går i regel alltid att åtgärda. Det går att ta bort felaktiga ytskikt och ordna med ny sund ventilation. Att renovera i stället för att riva och bygga nytt enligt slit-och-släng-principen, är något vi i Sverige behöver bli mycket bättre på om vi skall uppfylla klimatmålen. Afa Fastigheter skulle kunna gå i bräschen för den utvecklingen.

Vi befarar också att rivningen av Silverskopan 3 ytterligare kommer legitimera rivningar av många byggnader som uppförts de senaste 50 åren. Under de senaste decennierna har nybyggnation präglats av många oprövade material och metoder med sjuka-hus-problem som följd. I dag används fler kemikalier
i byggmaterialen än någonsin tidigare och vi vet inte hur de fungerar på medellång och lång sikt. Om vi utgår från erfaren
heten är det mycket troligt att de nya byggnaderna också kommer att få problem. Att renovera nuvarande bestånd med metoder vi vet fungerar är betydligt klokare än att riva och bygga nytt.

Att planen är att behålla en hög andel hyreslägenheter i området ser vi som positivt, men av erfarenhet vet vi ju alla att de nya kvadratmeterhyrorna kommer att hamna på en helt annan nivå och det är tveksamt om alla boende kommer att ha råd att bo kvar i detta centrala läge. Med andra ord bidrar Afa Fastigheter till ökad segregation. Påståendet att det nya byggnadskomplexet både ska rymma ”minst lika många hyreslägenheter” och ett stort antal bostadsrätter, totalt cirka 400 bostäder, ger vid handen att det kommer att bli ett betydligt större hus än nuvarande. I tidigare redovisade visionsbilder syns ännu ett högt, slutet innerstadskvarter som kommer att bidra till stadens enfald. Bort försvinner ännu en tidstypisk årsring i staden. Det befintliga huset har en sällsynt genomtänkt volymhantering placerad nedtrappad för sol och fri utsikt och elegant insmuget i parkens grönska. Så bra är den nuvarande fastigheten att den blev nominerad till det prestigefyllda Kasper Sahlinpriset. De stora volymerna som Afa Fastigheter vill bygga kommer att skapa en sämre utomhusmiljö både för de boende och alla som rör sig i området.

Det är hög tid för omställning nu. Afa Fastigheter, som har stora resurser, skulle i stället för att riva en fungerande fastighet kunna ta täten genom att tillsammans med universitet och högskolor utveckla nya metoder för att ta tillvara och utveckla befintliga byggnader för långsiktig, miljövänlig och varsam förvaltning. En hållbar framtid kräver mer än vackra ord på en hemsida.

Stephan Fickler och Malin Lernfelt, Svenska byggnadsvårdsföreningen