16 apr Så kan du jobba med lekplatser
Lekplatser är en viktig pusselbit i stadsmiljön – extra aktuellt efter att barnkonventionen blev lag i Sverige förra året. Eskilstuna, Linköping och Växjö är tre kommuner som har höga ambitioner i sitt arbete med lekplatser.
Eskilstuna kommun förvaltar knappt 100 allmänna lekplatser. Placering, utformning och innehåll beror på läget och det antal barn som bor i närområdet. Vi har många så kallade kvarterslekplatser för lite yngre barn, mindre lekplatser med gunga, sandlåda, gungdjur och rutschkana. De större områdeslekplatserna har ett mer varierat innehåll och ligger ofta mer centralt, säger Hanna Nordin, parkingenjör på Park- och naturavdelningen.
Nybyggda lekplatser är mer omfångsrika och anpassade till både äldre och yngre barn, och har ofta något tema såsom djungel, rymd, småkryp och spöken.
I grönområden med lite trafik byggs områdeslekplatser eller upplevelselekplatser med ett utvecklat innehåll och redskap anpassade till lite äldre barn. Det kan vara en kombinationslek med klätterställning och rutschkana, linbana, stor svänggunga och en karusell som pendlar upp och ner.
– Ett exempel är rymdlekplatsen i Årby, som togs fram i samarbete med klass fyra på Årbyskolan. Där finns lekredskap med inbyggda elektroniska spel, en stor gunga, linbana och studsmatta. På marken ligger en gummimatta med solsystemet och planeterna i storleksrelation till varandra, och ett rymdlandskap med ett svart hål i form av en studsmatta och en komet, klätterboll, som kraschlandat, berättar Hanna Nordin.
Hur hanterar ni säkerheten på sådana platser?
– Varje år görs en säkerhetsbesiktning av en certifierad besiktningsperson. Våra parkarbetare ser över anläggningarna varje vecka, uppger Hanna Nordin.
Så vem har ansvaret om det händer en olycka?
– Kommunen måste säkerställa att det inte sker svåra olyckor. När lekplatser byggs är det väldigt viktigt att följa anvisningarna för montering av lekredskap väldigt noga, och se till så att det finns tillräckligt med fallskyddsmaterial. Ju högre fallhöjd desto tjockare måste till exempel gummimattan vara undertill. Barn behöver utmaningar för att utvecklas, men det måste vara på en plats som är tillräckligt säker.
Kommunen gjorde nyligen en inventering av belysningen, en slags standard på alla nya lekplatser. Gamla lekplatser som saknar belysning uppdateras löpande.
Vilka planer har ni för lekplatser framöver?
– De ska ligga på strategiska ställen, gärna vid en skogsdunge, vara roliga och locka barn till lek och rörelse – en plats de gärna återvänder till. Det ska finnas något för alla, både vuxna och barn, förklarar Hanna Nordin.
Nya lekplatser ska vara mer unika, med teman och speciella lekredskap. Det gör det lättare för barnen att förklara var de vill vara. Lekplatser med utmaningar och ett högt lekvärde kan locka de lite äldre barnen, i konkurrens med mobiltelefoner och skärmar.
Ett aktuellt projekt är en upplevelselekplats med centralt läge i stadsparken.
– Vi höll en tävling för leverantörer av lekredskap på temat när Stadsparken byggdes i slutet av 1970-talet. Tre torn på byggnader från den tiden, stadshuset, klosterkyrkan och Scandiahuset, vann. Runt gungorna ska det vara ett staket som liknar det plank som omgärdade det gamla kallbadhuset byggt 1879. På en yta för de lite yngre barnen ska det bli små lekhus, som liknar kvarteren på Köpmangatan – den äldsta stadsdelen i Eskilstuna.
Lisa Markström, landskapsarkitekt på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Linköpings kommun, arbetar med att ta fram nya riktlinjer för lek och aktivitet.
– Riktlinjerna ska fokusera på hur vi kan planera för den anlagda leken, såsom lek- och aktivitetsplatser, men även hur vi i det offentliga rummet kan arbeta med att skapa lekvärden.
Det är väl känt att natur och naturliga material såsom pinnar, stenar och vegetation, stimulerar till lek. I urbana miljöer är det ont om sådant material, vilket ökar kraven på dem som står för stadsplaneringen.
– Ett exempel på att vi lyckats få in lekvärden är Hospitals-
torget i Linköping. Där finns sittmöbler i form av boxar som är roliga att klättra på, samt konstverk med djurmotiv i nivå med barnen, berättar Lisa Markström. Barnen älskar att vara där, fast de inte är i naturen eller på en lekplats. Just nu är planeringen av lekplatser högaktuell, men även hur lekvärden kan byggas in på andra ställen – något alla bör ha med sig i planeringen av nya torg och parker.
Kommunen växer med ett par tusen invånare per år. Befolkningen ökar stadigt, näringslivet utvecklas och nya bostäder växer fram.
– Det måste finnas en strategi för hur vi kan tillgodose behovet av lek i en stadsmiljö som är i ständig förändring, säger Lisa Markström.
Lekplatser bör ha en varierad miljö med mycket grönska, samt ett gott mikroklimat – skugga och sol, inte så kraftiga vindar och långt från vägar med mycket trafik. Ett tryggt läge är viktigt, så att barnen kan ta sig till och från området på egen hand.
– Vi har höga ambitioner när vi planerar nya bostadsområden, som bygger på forskning om barns behov. Sedan får det vara en balans och avvägning mellan olika intressen, menar Lisa Markström.
När en stadsdel planeras tas hänsyn till olika värden, bebyggelse, infrastruktur, dagvattenhantering, trafikflöden och transporter, samt rekreationsmöjligheter för medborgare i alla åldrar. Och barns behov har trots allt uppmärksammats mer de senaste åren.
– De riktlinjer vi nu tar fram är därför väldigt viktiga. Att barnkonventionen blev lag i Sverige år 2020 betyder att många nu lyfter barnrättsperspektivet, enligt Lisa Markström.
I arbetet med lek och skapande i barns miljöer är det viktigt att ta reda på vad barnen själva vill ha och vilka behov som finns. En möjlighet är att i skissarbetet för en ny lekplats ta med sig några barn till platsen för att se vad de vill göra.
Lekplatsen Magistratshagen i Linköping öppnade 2020, ett centralt läge i stadsparken med anor från 1930-talet. I området finns klätterlek, motorisk lek och sinneslek.
När lekparken rustades upp deltog kommunen i ett forskningsprojekt med Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Med Internet of Things IoT utvecklas nya koncept och tekniker för att skapa IoT, förstärkta lekmiljöer på offentliga platser.
– Två av lekredskapen är innovativa, förstärkta med teknik som påverkas av dem som leker med dem – det som ska hända styrs av hur barnen använder redskapen, berättar projektledare Åsa Karlsson.
Lekplatser bör förstärka de värden som finns i naturen runtomkring – en plats långt från skärmar och mobiltelefoner.
– Sagokojan är ett digitalt lekredskap för sagoberättelse, som ändras med tiden och årstiden, samt när barnen förflyttar sig i kojan. Berättelserna handlar om naturen intill och de djur som lever där, förklarar Åsa Karlsson.
Magistratshagens lekplats bygger på lekforskning och har en föränderlig grundstruktur. Det digitala materialet kan programmeras om för att skapa många olika slags lekar.
Växjö kommun växer stadigt och närmar sig 100 000 invånare. Det ökar trycket på offentliga platser och antalet barn på lekplatserna, vilket ger mer slitage och kräver nya funktioner. Segregationen tilltar och därmed behovet av jämställda, jämlika och tillåtande mötesplatser. Lek- och aktivitetsprogrammet är vägledande i arbetet med att utveckla befintliga och nya lekplatser.
– Vårt lek- och aktivitetsprogram har ett barnperspektiv, som ska värna om barnets bästa. I planeringen för upprustning och nyanläggning bör barnen komma till tals, kanske i sam- arbete med förskolor och skolor, förklarar Maria E Arvidsson, landskapsarkitekt på Tekniska förvaltningen.
Att skapa bra miljöer på allmänna platser för barn och unga är i första hand ett ansvar för stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen. Stadsbyggnadskontoret ska ta fram funktionella strukturer och tillräckligt stora ytor i detaljplanen, medan tekniska förvaltningen har ansvar för den övergripande planeringen – fördelning, kvalitet, utformning och förvaltning.
Lek- och aktivitetsprogrammet ska säkerställa att barns uppväxtmiljö håller en god standard. I kommunens översiktsplan betonas vikten av att säkerställa tillräckligt stora ytor för spontan lek och idrott i barnens närmiljö.
– Vi vill ha säkra och utmanande lekplatser som ligger mindre än 500 meter från barnens bostad. Små lekplatser var vanliga förr, men nu siktar vi på lite större enheter som även äldre barn och vuxna kan gilla. Vi tar successivt bort en del mindre lekplatser för att satsa på lägen som attraherar fler invånare, förklarar Maria E Arvidsson.
Vad kan det vara för innehåll?
– En lekfull plats, som lockar till rörelse, utmaningar och gemensam lek. Det handlar om lekredskap, men också om att ta tillvara på naturen eller grönskan intill. Nästan alla våra lekplatser ligger i grönområden, men vi försöker skapa nya platser för lek. Lekgatan i centrum är exempel på det, att barnen har något roligt att göra när de är där.
Vad satsar ni på för redskap?
– Helt vanliga lekredskap, men vi har fem utflyktslekplatser som är lite mer speciella. I Linnés värld vid domkyrkan har vi ett tema, Carl von Linné, som under uppväxten gick i skola i Växjö. Platsen är inspirerad av växtriket och mycket välbesökt. Själva klätterställningarna är ett slags slott med tinnar och torn.
Vilka förebilder har ni?
– Vi har tittat mycket på Malmö stad och deras temalekplatser. De arbetar med olika teman och upplevelser, som även vuxna kan gilla. Folk tar sig från olika delar av staden, och närliggande orter, för att ta del av olika aktiviteter. Jag har åkt från Växjö med mina barn för att besöka djurlekplatsen, musiklekplatsen och äventyrslekplatsen, klart inspirerande och kul, samtidigt har vi passat på att göra andra saker.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist
FAKTA
Genom FN:s konvention ställs krav på hänsyn till barnens bästa vid samhällsplanering (§3) och att varje barn har rätt att göra sin röst hörd samt få sin åsikt beaktad (§12). Enligt artikel 31 har barnet rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder, samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. FN:s barnkonvention är grundpelaren i arbetet med ett lekplatsprogram. 1999 godkände regeringen en strategi för hur Sverige ska verkställa FN:s konvention om barns rättigheter. Strategin innebär bland annat att så kallade barnkonsekvens –
analyser ska göras vid alla statliga beslut som berör barn och att kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i det kommunala arbetet (Regeringen Skr. 2003/04:47).