27 maj Stadsbyggnad nr 3/2021 ute nu! Numret innehåller massor av nyttig och inspirerande läsning.
Temat för nummer 3 är Stadsutveckling/Malmö och du kan läsa om Sorgenfri – ett av Malmös stora stadsutvecklingsområden. I Sorgenfri, som ligger mitt i Malmö, pågår en omvandling av de gamla industrikvarteren i stadsdelens norra delar till ett helt nytt bostadsområde. Ambitionen har varit att utveckla ett tätt område med stadskvarter, där olika byggaktörer bidrar till variation i både arkitektur och upplåtelseformer. Den första etappen närmar sig nu sitt slut och Sorgenfri framstår, såhär långt, som ett ovanligt lyckat exempel på förtätning av innerstaden.
– Vi hade mycket dialog med en stor byggherregrupp kring området, under lång tid. Tillsammans arbetade vi också med platsvarumärket Sorgenfri. Det var stundtals kämpigt och krävande men gav verkligen bra resultat, konstaterar Jan Johansson, tidigare projektledare för exploateringsområdet Sorgenfri.
Läs också Robert Lavelids text om arkitektens roll, mitt i spänningsfältet mellan kommuner och byggherrar. Kommunerna och de privata fastighetsbolagen och andra byggherrar har i mycket samma intressen i att vilja bygga, men ofta utifrån olika utgångspunkter och behov.
Kommunerna vill utveckla sin stad och bygga bostäder till sina invånare och inflyttare, de privata vill bygga för att det är deras affärsidé och för att tjäna pengar till sina aktieägare. Det är inget konstigt med det – det är i grunden en sund drivkraft i ett bolag. Men det innebär ibland att parterna har lite olika åsikter hur man ska bygga och var. Mitt i detta spänningsfält befinner sig arkitekten – en arkitekt som har uppdraget åt byggherren att rita huset och som försöker att göra bägge dessa intressen nöjda. Och dessutom sig själv. Så det är naturligtvis inte så märkligt om det uppstår problem på vägen.
Missa inte heller att läsa kommunernas svåra utmaning att bygga simhallar. Många kommuner står inför valet att bygga ett nytt badhus eller renovera en befintlig anläggning, som ofta är från 1970- eller 1980-talet. Underhållsbehovet kan vara starkt eftersatt, vilket kräver stora investeringar.
Ett badhus är ofta den mest avancerade och kostsamma byggnaden i en kommun. Stora bassänger med varmt vatten ställer speciella krav på badhusbyggnaden och tekniken, särskilt i vårt kyliga klimat där medeltemperaturen utomhus kan vara 30–40 grader under inomhustemperaturen i bassängrummet. Enligt Svenska Badbranschen finns det i dag 392 offentliga badhus i Sverige. Alla är inte kommunägda, men får kommunalt stöd. Ungefär 80 procent av anläggningarna byggdes på 1950-, 60- eller 70-talet.
– Nästan 80 procent av badhusen är byggda före 1980. Byggnaderna har ett för svagt fukt- och korrosionsskydd för de stora påfrestningar alla nya användningssätt medför. Vattentemperaturen har med åren höjts med flera grader och ligger nu på 28–29 grader Celsius. Det har blivit populärt med äventyrsbad, vilket medfört att badhusen är svårare att bygga och underhålla, säger Caj Perrin, chef för Befair, som liksom Medley sköter drift och affärer i ett trettiotal bad- och friskvårdsanläggningar i vårt land.
Detta och mycket mer får du i nr 3/2021 av Stadsbyggnad. Hoppas att du får en nyttig och inspirerande lässtund!