02 sep Stadsbyggnad nr 4/2021 ute nu! Numret innehåller massor av nyttig och inspirerande läsning.
Temat för nummer 4 är Hållbara kommuner och du kan läsa om Sege Park, Malmös testbädd för delningsekonomi. Området hette tidigare Malmö Östra sjukhus. När sjukhuset invigdes 1935 var det ett av de mest moderna exemplen på vård av psykiskt sjuka. I stället växer nu Malmös nya klimatsmarta stadsdel Sege Park fram och här utvecklas helt nya metoder för hållbar stadsutveckling. Idéer om delning genomsyrar hela arbetet – både innan, under och efter själva byggprocessen. Byggnationen pågår och området förväntas stå klart år 2025.
Hållbarhet, samägande, delning och odling är nyckelord när drygt 1 100 nya bostäder byggs i Sege Park. Området ska vara ett skyltfönster för hållbar stadsutveckling. Här arbetar och testar Malmö stad tillsammans med byggaktörer och systemägare nya mobilitetslösningar, delningstjänster, klimatsmarta innovationer samt genomför satsningar som främjar inkludering och trygghet.
I Sege Park går byggaktörerna så långt att de flyttar ut funktioner ur det egna bostadsbeståndet och skapar så kallade delningshubbar för områdets alla boende. Hubbarna ska fungera som samlingspunkter i området för delningstjänster med olika teman.
– Att lyfta ut funktioner ur bostaden och dela dem är ett sätt att minska kostnader för de boende. Och när människor delar uppstår kontakt och en känsla av gemenskap och trygghet kan infinna sig, säger Juliet Leonette, projektledare på Malmö stads miljöförvaltning.
Läs också om forskning som visar att stadsträden sparar miljarder åt städerna. Hur mycket luftföroreningar och kol kan stadsträden lagra och vilka värden har det för samhället. Det är en stor och viktig fråga som landskapsarkitekt Johanna Deak Sjöman, forskare på SLU, söker få svar på.
Hon har under tre år, i projektet i-Tree Sverige och tillsammans med flera stora bostadsbolag, undersökt trädbeståndet i svenska städer, från Luleå i norr till Malmö i söder.
– I Stockholm, exempelvis, kan träden ta upp luftföreningar som i ett samhällsekonomiskt perspektiv motsvarar ett värde på ungefär 99 miljoner kronor. En ekosystemtjänst som minskar arbetsnedsättning och sjukvårdskostnader, samt leder till en ökad medellivslängd, förklarar Johanna Deak Sjöman.
Den rapport hon tagit fram visar att björkarna i centrala Luleå lagrar kol som motsvarar utsläppen från 1 600 bensindrivna bilar, samt att granarna i Umeå och skogsekarna i Hässleholm tar upp 100 000 kubikmeter regnvatten i trädkronorna varje år. I Göteborg lär trädens ekosystemtjänster sänka samhällets kostnader med en miljard.
Missa inte heller att läsa en reflektion kring vad hållbar utveckling egentligen är. Föreningen Sveriges Stadsbyggares Kommitté för hållbar stadsbyggnad har vridit och vänt på frågeställningen ur ett antal olika perspektiv; exempel är effekterna av pandemi, storskaligt kontra småskaligt, effektiva transportsystem kontra minskat transportbehov samt översvämning kontra vattenbrist. Nya kompetenser och ett tvärsektoriellt arbetssätt krävs för att hantera komplexa sammanhang.
Detta och mycket mer får du i nr 4/2021 av Stadsbyggnad. Hoppas att du får en nyttig och inspirerande lässtund!