28 okt Stadsbyggnad nr 5/2021 ute nu! Numret innehåller massor av nyttig och inspirerande läsning.
Temat för nummer 5 är Infrastruktur och du kan läsa om hur spår ger stad i Lund. Satsningen på ny infrastruktur i form av en ny spårväg i Lund leder till stadsutveckling längs den 5,5 kilometer långa spårvägens sträckning. Om tre år kommer området att se helt annorlunda ut, detaljplaner är antagna och en del har redan byggts.
Spårvägen har två funktioner, enligt Sara Grafström, projektsamordnare för utvecklingen av Ideon-Meciconområdet vid spårvägen för tekniska förvaltningen i Lunds kommun. Dels gör spårvägen med dess nio hållplatser det lätt att resa till området, dels har spårvägen ett symboliskt värde. Lunds kommun satsar på ett hållbart trafikslag längs det så kallade kunskapsstråket, som har en stark koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag samlade från Lunds innerstad ut mot Brunnshög och forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. I mitten av kunskapsstråket ligger Ideon och Medicon. Stadsdelen med sina kontorsbyggnader ska förskönas och förtätas för att bli en fint gestaltad blandstad. Spårvägen går till största delen på gräs och bildar en grön linje genom staden.
Lunds kommun ser till att mellanrummen i form av gator, torg och parker hänger med och får en fin utformning. Målet är att området ska bli mer stadslikt och inbjudande med nya allmänna platser, gröna promenader och trevliga park- och gaturum för den som går, cyklar eller stannar till.
Läs också om torget som tätortens vardagsrum och hur stadslivsindex utvecklat av Spacescape kan användas för att förstå vad som gör att en plats har ett sprudlande stadsliv. Föreningsmedlemmen Per Blomberg, planeringsarkitekt i Kristianstad har med en modifierad version av stadslivsindex till sin hjälp rest runt i Skåne för att ta reda på vilka torg och platsbildningar som har höga värden och därmed goda förutsättningar för stadsliv.
Det framträder tre huvudsakliga förutsättningar för stadslivet; lätt att nå, mycket att göra och härligt att vara. Spacescape har konstaterat att byggnadernas bottenvåningar är avgörande för att skapa en levande stadsmiljö. Det handlar till exempel om fasadernas utformning, om förekomsten av uteserveringar och i vilken grad det finns publika verksamheter i bottenvåningarna.
Missa inte heller att läsa om Finlands största broprojekt. Vad gör man som stadsplanerare, om staden ligger på en halvö och allt fler människor och verksamheter vill flytta till denna halvö? En lösning vore att bygga broar till ett antal nästan obebodda öar som omger halvön och skapa nya stadsdelar där. Och det är precis vad Helsingfors stad har beslutat att göra.
Projektet Kronbroarna förbinder med en cirka 10 kilometer lång spårvägsförbindelse Hagnäs, Högholmen och Fiskhamnen med den finländska huvudstadens centrum. Samtidigt skapar den en havsnära rutt för cyklister och fotgängare. Målsättningen med projektet Kronbroarna är att ordna en smidig och pålitlig kollektivtrafikförbindelse mellan den expanderande förorten Degerö och centrum. Projektets synligaste delar är tre nya broar: Kronbergsbron, Finkes bro och Havshagen–Knekten. Kronbergsbron kommer med sina cirka 1 200 meter att vara Finlands längsta bro.
Detta och mycket mer får du i nr 5/2021 av Stadsbyggnad. Hoppas att du får en nyttig och inspirerande lässtund!