08 dec Bygglogistik – från väg till vatten?
Klimatet – frågan som glömdes bort i debatten före det nyligen genomförda valet? Beroende på vem du frågar, finns det nog flera viktiga områden som åtminstone hamnade längre ner på agendan i det höga tonläget kring brott och straff, el- och dieselpriser med mera. Inom området stadsveckling känns ändå klimatfrågan högaktuell och i fokus för tankarna om det framtida hållbara samhället.
Högt satta mål om en klimatneutral stad år 2030, en ny översiktsplan som slår fast att staden ska vara nära, sammanhållen och robust och ett miljö- och klimatprogram sätter spelplanen för vad Göteborgs Stad ska jobba mot härifrån och framåt. Mot ett löfte om att på mindre än tio år bli helt klimatneutrala – eller åtminstone radikalt minska sina utsläpp av koldioxid – så är Göteborgs Stad en av 100 europeiska städer som kommer att få ekonomiskt och annat stöd från EU de kommande åren.
I Göteborg har det de senaste åren färdigställts bostäder i att antal som vi inte sett sedan 60-talet. Staden har fortsatt en stor brist på bostäder och ambitionen är att upprätthålla en snabb byggtakt i många år framöver. Fortfarande är byggtransportsektorn fast förankrad på vägnätet. Vad beror det på? Är det för att det fortfarande är för lätt att ta sig fram i gatunätet, även om ”hela Göteborg är en enda stor byggarbetsplats” med trafikkaos som följd? Det brukar heta att byggbranschen är konservativ. Kanske är det då hög tid att staden, i kraft av sin myndighetsroll och med stöd i mål- och inriktningsbeslut kopplade till klimatet, pekar ut riktningen och börjar ställa krav samt möjliggör för en annan logistiklösning, på vatten? Trots allt rinner Göta älv rakt genom staden med pågående stadsutveckling längs båda sidor vattnet.
Exempel finns från Sverige, men främst från Europa, där urban vattenburen logistik (UVL) har testats och visat sig fungera med resultatet att antalet lastbilstransporter minskar radikalt. I flera fall har dessutom elektrifierade pråmar eller båtar använts. Varför man där tänkt nytt beror troligtvis på att man måste, då beprövade transportsystem inte längre fungerar. Det kan handla om att vägnät korkar igen eller att det införts begränsningar i användandet av lastbilar i centrala delar av städerna ur ett utsläppsperspektiv. I flera av de utländska exemplen har myndigheterna spelat en stor roll, inte minst som pådrivare till förändring.
Som representant för staden inser jag att vi sitter på flera av verktygen. Det går att ställa krav i samband med exploatering på kommunägd mark eller i samband med upphandling av utbyggnad av allmän plats. Staden kan vidare bidra till att omvandla älven från en barriär till en tillgång genom att möjliggöra exempelvis logistikhubbar för lastning och lossning. För byggföretagen finns en uppsida med besparing i tid och pengar, med färre och större transporter som kräver mindre personal och där möjlighet till transport åt andra hållet också finns för återbruksmaterial, avfall med mera.
Magnus Uhrberg, styrelseledamot Föreningen Sveriges Stadsbyggare och Enhetschef Väster (inkl. BoStad2021) på Fastighetskontoret, Exploateringsavdelningen i Göteborgs stad