18 apr Förtätning försvårar klimatanpassningen
Den globala uppvärmningen kan ändra villkoren för att leva i en stadsmiljö. Klimatmodeller visar till exempel att ett skyfall kan ge upp till 30 procent mer regn vid nästa sekelskifte.
Enligt en studie vid Göteborgs universitet har Göteborgs kommuns landyta förlorat en betydande andel grönska.
– Från 1986 till 2019 har alléer, gräsytor och andra grönområden minskat med fyra och en halv procent, berättar Kristin Blinge, Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
En genomgående trend i alla områden är att etableringen av vägar, kollektivtrafik, cykelbanor och gångtrafik trängt undan växtligheten.
– Förutom att bidra med estetiska miljöer har grönytor en stor betydelse vid regnvattenhantering och reglering av det lokala klimatet, uppger Kristin Binge.
Med klimatförändringarna följer allt häftigare regn. Därför är det viktigt att i stadsplaneringen ta fram riskanalyser och förslag på åtgärder, säger Lars Nyberg, professor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet.
Han beskriver att skyfallen redan orsakar stora störningar i våra städer och att de sammanlagda skadorna är kostsamma.
– Riskanalyser hamnar lätt i en hylla någonstans, men klimatförändringarna kräver helt nya lösningar – samt en större riskmedvetenhet och riskberedskap. Åtgärderna är ofta dyra, och prioriteras därför inte särskilt högt i det moderna stadsbygget.
I en tät bebyggelse finns det mindre grönområden och mer av hårdgjorda ytor, asfalt, betong och sten, som absorberar mer värme. Byggnader och trafik, men även människor ökar på uppvärmningen.
– Stadsplaneringen bör ta fram åtgärder som bromsar stora vattenflöden. En del problem kan åtgärdas i planeringen med befintliga och en del nygamla tekniska lösningar, enligt Lars Nyberg.
Alla kommunala översiktsplaner ska ses över med hänsyn till höga vattenstånd och skyfall. MSB kartlägger riskområden och länsstyrelserna tar fram nya riskhanteringsplaner vart sjätte år. Dessutom finns EU:s översvämningsdirektiv och inte minst EU:s kommande definition av gröna investeringar.
– Många kommuner har gamla dagvattensystem med eftersatt underhåll. Vid kraftiga regn rinner stora mängder vatten ner i ledningssystemet på en gång och orsakar svåra översvämningar, förklarar Lars Nyberg.
Avrinningen bör istället vara mer långsam och så jämn som möjligt. Vid fritt flöde blir det ett slags baksug och vattnet dras tillbaka in i bostäderna via dagvattensystemet.
FLÖDENA KAN BROMSAS
– Gröna tak, mycket grönområden och kanaler är exempel på åtgärder som kan begränsa effekterna av en översvämning. Flödena bromsas om vattnet kan lagras tillfälligt ovan mark- ytan eller infiltrera i marken, säger Lars Nyberg.
En lösning är att leda vattnet till platser, som nedsänkta parker, där det lagras i några timmar eller dagar. Det kan vara tillräckligt för att begränsa topparna och se till så att översvämningen inte blir förödande.
– I Augustenborg i Malmö har jag sett flera bra exempel på nedsänkta ytor som tillfälligt kan lagra dagvatten, till exempel på skolgårdar och fotbollsplaner, berättar Lars Nyberg.
Det finns ett stort intresse för nya lösningar, men det kräver att man reserverar mark för det. Avrinningen kan ske på ett säkert sätt, till diken eller små kanaler. Ett exempel på det är ett nybyggt villaområde i Helsingborg där svackor underlättar vattenavrinningen.
Fast när det kommer extrema regn blir det problem oavsett vilka lösningar man väljer. Ett exempel är skyfallet i Gävle i augusti 2021 då ett stort område fick totalt 101 millimeter under ett dygn. Hela stadsdelar blev översvämmade med vattenfyllda källare som följd.
Lars Nyberg och hans kollegor kommer i ett nystartat projekt att studera hur fastighetsägare kan använda småskaliga åtgärder för att minska översvämningsrisken. Ett enkelt bidrag är att ha en damm med växter i sin trädgård där vatten kan lagras och infiltrera.
– Det naturliga är att regnvatten infiltrerar i marken och därför är det i de flesta fall bra att en större andel kan infiltrera och bilda grundvatten.
Ett problem är lågpunkter längs vägarna där det lätt blir vattensamlingar, såsom i viadukter. Vattnet behöver pumpas ut, men ibland är pumparna ur funktion eller har otillräcklig kapacitet. Förra året omkom en kvinna i en sådan vattensamling, och vi har också sett exempel på en buss som körde i en vattenfylld viadukt och inte kunde ta sig därifrån.
– I flera städer finns det järnvägar som delar staden och sedan förbinds med viadukter. Vid översvämningar kan räddningstjänst, ambulans, brandkår och andra viktiga samhällsfunktioner ha problem att ta sig från den ena sidan till den andra, påpekar Lars Nyberg.
Har effekterna av översvämningar ökat när staden förtätats?
– Det finns få studier på det, men ju mer hårdgjorda ytor och takytor som vi har, desto besvärligare blir det att hantera kraftig nederbörd. Fast det går att bygga in strukturer som tar hand om svåra skyfall, fördröjer och lagrar dagvatten.
Är det framförallt ökad nederbörd som kan bli ett problem framöver?
– Som jag tidigare nämnt, så kan förtätade städer med mer mörka ytor bli extra varma under värmeböljor. När det regnar leds vattnet bort snabbt och ytorna blir torra fast med mindre avdunstning och avkylning som följd. Eftersom vatten avdunstar när det är varmt bör det finnas en plan för fuktiga ytor. Gröna tak är en bra åtgärd för att hålla en högre luftfuktighet under varma dagar. Kunskapen bland stadsplanerare ökar, om hur viktig växtligheten och luftfuktigheten är för att hålla nere temperaturen. Fast vi ser tyvärr att utvecklingen går åt fel håll på vissa platser.
Problemet med skugga, både inomhus och utomhus, är att det kan bli väldigt varmt trots att solen inte ligger på. En urban värmeö i ett storstadsområde är påtagligt varmare än omgivningarna. Temperaturskillnaden är som regel större nattetid än dagtid, större på vintern än på sommaren, och ökar vid låga vindhastigheter.
Lars Nyberg påpekar att vi fram till mitten av 1900-talet undvek att bygga hus i utsatta lägen. Numera är det inte ovanligt att man använder mindre lämpliga lägen, till exempel svackor, utsatta vindlägen, nära vatten, eller längs kusterna vid utfyllda vikar som ligger lågt.
– Förr var det viktigt att bo på säkra platser, gärna höga lägen. Nuförtiden är det starka marknadskrafter som ofta påverkar var och hur det byggs. Plan- och bygglagen har skärpts i några omgångar när det gäller att endast bygga på säker mark. För skyfallsrisken återstår fortfarande mycket arbete, om kommun- erna ska kunna visa om ett område är säkert eller inte.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist