16 feb Så kan du tänka kring ekonomisk hållbarhet
Ekonomisk hållbarhet innebär att kommuner, fastighetsbolag, banker, finansanalytiker och byggbolagarbetar efter en långsiktig ekonomisk hållbarhetsstrategi. Exempel är medverkan vid arbete med nya stadsbyggnadsplaner och vid större förändringar av stadsbyggnadsprojekt.
Ekonomisk hållbarhet kan definieras som en del av ekologisk och social hållbarhet vilket innebär att använda, vårda och underhålla resurser för att skapa långsiktigt hållbara värden. Ekonomisk hållbarhet är med andra ord en integrerad del av hållbarhetsarbetet.
En skillnad mellan ekonomisk hållbarhet respektive ekologisk och social hållbarhet är att de ekonomiska mönstren är skapade av oss människor. Därigenom har vi själva möjlighet att direkt påverka hållbarhetsstrukturerna. Ett exempel på där ekonomisk hållbarhet får en direkt påverkan är energieffektivisering av befintliga bostäder, lokaler och industrin. Ekonomisk hållbarhet kan dock vara komplex. Cementakrisen i Slite på Gotland är ett exempel på komplexitet där juridik, ekonomi, naturkapital och politik är i obalans.
INGEN VERKSAMHET ÄR KLIMATNEUTRAL
Klimatneutral är ett allt vanligare brukat men mycket tveksamt använt begrepp vid ekonomiska hållbarhetsredovisningar från bolag, organisationer men även från stat och kommuner. All byggverksamhet genererar alltid utsläpp av (CO2) koldioxid, naturlagarna gäller alltid. Möjligtvis kan en granriskoja vara klimatneutral. För att vara klimatneutral måste klimatkompensation ske för kvarvarande utsläpp av CO2 och då alltid utanför den egna verksamheten, något som nästan aldrig redovisas. Ett vanligt sätt att försöka tillämpa klimatkompensation är nyplantering av skog i u-länder. Detta kan naturligtvis vara bra ur ett agroforestry-systemperspektiv och skapa arbetstillfällen ifall det görs på rätt sätt. Det är dock tveksamt att betrakta denna typ av klimatkompensation som långsiktigt ekonomisk hållbar och även att visa att åtgärderna är additionella, det vill säga att dessa ändå inte skulle genomförts. Att inte avverka jordens regnskogar är en viktigare prioritering. Både Konsumentverket, Marknadsdomstolen och Reklamombudsmannen anser att bolag måste kunna specificera vad som avses när de bland annat använder uttryck som klimatneutral och klimatkompensation.
CIRKULÄR EKONOMI
Ett exempel på bra ekonomisk hållbarhet är den cirkulära ekonomin som är ett uttryck för att värdet av produkter, material och resurser kvarhålls i ekonomin så länge som möjligt genom återanvändning eller återvinning. Cirkulär ekonomi är inte en strategi eller en miljöfråga, utan är snarare ett sätt att organisera samhället och innefattar ett mer hållbart nyttjande av dess resurser.
Cirkulär ekonomi är en positiv modell och inte en antikonsumtionsmodell. Den ger återkommande pengaströmmar från samma material i stället för att som nu låta dem gå förlorade i systemet. Cirkulär ekonomi är ett bra exempel på ekonomisk hållbarhet som innebär att leva på avkastningen av planetens tillgångar och inte som nu enbart förbruka dem.
EKONOMISK HÅLLBAR UPPHANDLING
För den offentliga sektorn innebär ekonomiskt hållbar upphandling att allmänna medel används effektivt för att stimulera ett väl fungerande näringsliv med en tillväxt som inte får ske på bekostnad av människor eller miljö. Hållbarhetskrav måste inkludera en samhällsekonomisk analys och kostnaden över hela livscykeln. Att ställa hållbarhetskrav vid offentlig upphandling och vid försäljning vid kommunala markanvisningar, tjänster och produkter bidrar till samhällsnyttan genom att våra skattemedel används på bästa sätt. Att främja ekonomisk hållbarhet även för den privata sektorn resulterar som ett viktigt incitament för industrin och fastighetssektorn att utveckla nya produkter och affärsmodeller.
Ett hinder för en samhällsekonomisk analys är svårigheten att räkna på icke prissatta nyttor så som värdet av kulturskatter, naturkapital, biologisk mångfald, hälsa och buller. Svårigheterna är ett av många skäl till att det samtidigt är nödvändigt med analyser som också tittar på sociala och ekologiska effekter. Analyser som fokuserar mer specifikt på samhällsbyggnadssektorns ekonomiska resultat kan handla om att undersöka hur ekonomiskt bärkraftiga planerade stadsbyggnadsprojekt blir. Vilka är framtida intäkter och alla kostnader och nyttor som kan förväntas från en exploatering?
Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) är riskerna för förlorad biologisk mångfald, naturkapital, klimatförändringar, oönskade utsläpp av växthusgaser, föroreningar och förlorade ekosystemtjänster direkt sammankopplade med stadsplanering. Det finns med andra ord en del etiska dilemman att ta ställning till, inte minst solidaritet med kommande generationer, så som hur kostnader och nyttor som uppkommer långt in i framtiden ska värderas.
GRÖN FINANSIERING
En del svenska AP-fonder, banker och fondbolag bidrar fortfarande indirekt till den globala uppvärmningen genom deras aktieinnehav i bolag som äger, bygger och driver kolkraftverk inte minst i u-länderna. Bolagens och aktieägarnas vinstkrav hamnar ofta i en slags motsatsförhållande till förebyggande globala hållbarhetshänsyn. Ett misslyckande för ekonomisk hållbarhet är när en marknadsekonomi inte är samhällsekonomiskt verkningsfull när den generellt helt fokuserar på BNP-faktorer. BNP mäter varken invånarnas hälsa, välbefinnande, livsvillkor eller tillståndet för miljön. BNP tar med andra ord inte hänsyn till begränsning av planetens resursuttag. Ju större uttag av ändliga resurser såsom gas och olja desto positivare för BNP. Motsvarande gäller även för skador efter stormar, trafikolyckor och andra händelser som bidrar till att öka BNP genom att nya ersättningsprodukter krävs. Ett relevantare begrepp för ekonomisk hållbarhet borde snarare vara NNP (netto national produkt) som tar hänsyn till och inkluderar effekterna av resursuttagen. I en rapport av Riksbanken år 2020 uppmärksammas att åtta procent av Sveriges kustnära bostads-, ägande- och hyresrätter löper risk att drabbas av översvämningar och skador till följd av höjda havsnivåer och översvämningar. Det kan leda till fallande bostadspriser eller förstörda fastigheter, med risk att påverka finansieringen av banksystemet som använder fastigheter som säkerhet. Riksbanken har numer en investeringspolicy om
ekonomisk hållbarhet som innebär att de ska ta hänsyn till hållbarhet i valet av tillgångar i valutareserven. Byrån Halvarsson & Halvarsson gjorde år 2020 en genomlysning av 332 svenska noterade bolags rapporteringar av klimatrisker. Undersökningen visade då att endast 17 av 332 bolag rapporterar i enlighet med TCFD:s riktlinjer (Task Force on Climate Related Financial
Disclosures).
EU:S TAXONOMIFÖRORDNING
Inom finanssektorn finns bristande kunskaper kring klimatförändringarnas effekter när det gäller dess långsiktiga påverkan på en hållbar ekonomi. Finansiella bolag har hittills haft en relativt kort planeringshorisont, vilket innebär att man inte har sett klimatrelaterade ekonomiska risker som ligger längre in i framtiden. År 2020 presenterade EU en taxonomiförordning, (EU 2020/852) som är en ansats till att klassificera och jämföra miljömässigt hållbara ekonomiska investeringar. Det positiva är att finanssektorn nu får gemensamma riktlinjer vilka investeringar som ska få kallas gröna och städa upp bland de rådande skönmålningarna och därigenom undvika riskerna för greenwash. Taxonomin träder i kraft med början av år 2022. Intressant i sammanhanget är att EU i januari 2022 presenterade att både kärnkraft och naturgas ska klassas som grön energi inom taxonomin men som en övergångslösning.
ATT AVVAKTA OCH SE ÄR INGEN HÅLLBAR LÖSNING
Nationalekonomi är ingen exakt vetenskap, inte minst när det gäller ekonomisk hållbarhet. Det är en komplicerad uppgift att uppskatta de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna och dess påverkan på miljön och vår framtida välfärd. För ekonomisk hållbarhet är det nödvändigt att ta fram nya affärsmodeller och kunna prissätta effekterna av utsläppen av CO2 och andra växthusgaser för att minimera risker för finansiell instabilitet. Kostnaderna för utsläppen av CO2 bör rimligtvis adderas direkt på produkter och varor för att få rättvisa konkurrensförhållanden. Vilka ska då annars betala?
Ska finansmarknaden kunna bidra med att klara ekonomisk hållbarhet är det nödvändigt med effektiva investeringar och lån till finansiering som går till miljöanpassade syften som positivt bidrar till en hållbar resurseffektivitet. Realistiskt är vi fortfarande långt ifrån att uppnå Parisavtalets globala mål på 1,5 grader, som snarare går mot 2,7 grader vilket en FN-rapport (NDC Synthesis report) visar. Ländernas tidigare utlovade ekonomiska bidrag från klimatmötet i Paris till den fattiga delen av världen hade vid klimatmötet i Glasgow i november 2021 ännu inte uppfyllts. Passivitet med att avvakta och se kan leda till att både industri- och utvecklingsländernas skepp till slut riskerar att kantra. Livbåtarna kommer inte att räcka till för alla. I slutänden handlar det om att ”business as usual” kan bli förödande för framtida välfärd och den ekonomiska hållbarheten.
Text: Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg, fristående konsult med bakgrund på Sweco, JM och Veidekke
Referenser
• KTH ekonomisk tillväxt 2020.
• Högskolan i Gävle, Mats Olsson 2018.
• Hur definierar vi hållbar ekonomisk utveckling?
Nationell samordnare Agenda 2030, Göran Finnveden, KTH.
• Cirkulär ekonomi, tidningen Husbyggaren nr 4,2021, Johnny Kellner.
• Finanssektorns hållbarhetsarbete, tidningen Bygg och Teknik nr 4, 2021, Johnny Kellner.
• Riksdagen. motion 2019/20:1400 av Hillevi Larsson (S).
• Bygg & Teknik nr 2, 2021, Johnny Kellner.