
08 dec Så kan kommunerna använda mindre el
På det nationella planet går debatten nu het om bland annat kärnkraft kontra havsbaserad vindkraft. På kommunal nivå ser energifrågorna annorlunda ut. Länsstyrelsen och Energimyndigheten ska på regeringens uppdrag ta fram förslag på effektiva åtgärder som kan minska elanvändningen i landets kommuner.
– Kommunerna håller just nu på med en inventering. Vi har expertkunskap inom området och erfarenhet av att arbeta med energibesparing och energieffektivisering, säger Tomas Berggren, senior expert på Energimyndigheten.
Det viktigaste är nu att begränsa elanvändningen så mycket som möjligt. Elpriset styrs av hur mycket el som används. Vid hög efterfrågan stiger priset, en konsekvens av en gemensam europeisk elmarknad. Importförbudet av rysk energi, en följd av kriget i Ukraina, har skapat en bristsituation.
– Vi behöver minska användningen av el. I dagens läge ger det snabbast effekt för att dämpa elpriserna och minska risken för bortkoppling av el under perioder av hög belastning av elsystemet, påpekar Tomas Berggren.
Kommunerna har en komplicerad uppgift framöver – att minska elkonsumtionen, effektivisera energianvändningen och öka energiproduktionen.
– En relativt enkel åtgärd kan vara att sänka värmen och minska belysningen i fastigheter, simhallar och idrottshallar, så även på upplysta platser utomhus. Att hitta tekniska lösningar för energibesparing, till exempel solceller, kraftvärme och batterilager, kan vara en större utmaning – i varje fall på kort sikt, enligt Tomas Berggren
Kan du ge några konkreta exempel på åtgärder?
– Det handlar om att se över hela energianvändningen. Jag arbetar med bebyggelse och tekniska installationer, såsom belysning, kontorsmaskiner, uppvärmning och ventilation. Kommunerna behöver granska rutinerna i olika verksamheter, vilka vanor som styr skolor, kontor, idrotts- och simhallar, eller vårdinrättningar. Det går att förändra beteenden och vanor, släcka lampor när man lämnar en lokal, stänga av ventilationen när den inte behövs, sänka inomhusvärmen överallt, samt flytta elanvändningen till tider när elproduktionen och elför-
brukningen går ner. Dagtid är priserna ofta högre och nattetid lägre. Hyresgäster och fastighetsägare bör göra en gemensam energikartläggning och ta fram ett beslutsunderlag för åtgärder på kort och lång sikt. Vår uppgift är att stödja olika initiativ för att halvera energianvändningen i byggnader framöver.
Var kan man spara mest?
– Genom att isolera golv, väggar och tak, där det ofta är läckage och kall luft kommer in. Sedan gäller det att hitta effektiva tekniska lösningar, såsom återvinning av värme i ventilationssystemet – en väsentlig åtgärd i det här sammanhanget.
Alla kommuner bör göra en inventering, vad som kan åtgärdas på kort och lång sikt. Jag fick en fråga om julbelysning och föreslog tända ljus på kvällen och natten och släckta på dagen. På många ställen är kontoren upplysta dygnet runt, även när ingen är där. Så det finns en stor potential för att sänka elanvändningen. Energimyndigheten driver nu en kampanj i samarbete med EU ”varje kilowattimme räknas”.
När det gäller att öka energiproduktionen, vad ger ni då för råd?
– Solceller på taken är en bra åtgärd. Om fastigheterna värms upp med el är det lämpligt att byta till fjärrvärme eller vattenburet system med värmepump. En mycket viktig åtgärd är att minska direktverkande el för uppvärmning och varmvatten.
Mälarenergi planerar nu att konvertera tidigare oljelager i bergrum till energilagring för fjärrvärme, vilket kommer att bli en av Europas största depåer för hetvatten.
– Vi var tidigt ute med att planera för energieffektivisering och ökad elproduktion. Nästan all bebyggelse i Västerås, 98 procent, värms med fjärrvärme, vilket är mycket ovanligt. Staden expanderar kraftigt och fjärrvärmen byggs ut parallellt. Eftersom fjärrvärmenätet är väl utbyggt är el- och effektutmaningen mindre kännbar för våra kunder, säger Lisa Granström, t f affärsområdeschef för affärsområde värme Mälarenergi.
Den investering i bergrum som Mälarenergi nu gör ska öka produktionen av värme vid gynnsamma förhållanden. Produktionen av hetvatten, som sedan lagras och förbrukas när kylan slår till, blir en pålitlig reserv för att säkra basproduktionen, förklarar Lisa Granström.
Energilagret ska ge verksamheten ett tillskott på lagrad fjärrvärme, cirka 13 GWh, som enligt beräkningarna kan ge Västerås fjärrvärmekunder uppvärmning i 2–4 veckor, beroende på väder och utomhustemperatur.
– Leveranssäkerheten ökar, liksom planeringen för och möjligheten att optimera produktionen av värme och el. Med ett så här stort värmelager går det att öka elproduktionen och möta den effektutmaning samhället nu står inför, menar Lisa Granström.
Bergrummen sanerades från kvarvarande olja 2022, och kommer att tas i drift i början av 2024.
En stor batteripark för en investeringskostnad på omkring 100 miljoner ska stabilisera elnätet och optimera effektuttaget i Varbergs kommun. Lösningen finns på flera ställen i landet, till exempel i Uppsala, Landskrona och Falkenberg.
– Varberg kommer att få ett av landets största batterilager, förnyelsebar elproduktion från solenergi och storskaliga batteri- lager som optimerar effektuttaget och erbjuder flexibilitetstjänster för att stabilisera elnätet, förklarar Hans Ljungström, vice vd Varberg energi.
Energilager i batterier är ett viktigt komplement till elsystemet när den förnybara elproduktionen expanderar.
– Med den här tekniken kan Varberg Energi erbjuda frekvensstabiliseringstjänster, enligt Hans Ljungström.
Techlösningarna ger en stabilitet och frekvensreglering för elnätet när den förnybara elproduktionen ökar.
– Satsningen på intermittenta energislag, solenergi och vindkraft, kräver smarta och storskaliga energilösningar, menar Hans Ljungström.
Batteriparken kommer även att anslutas till frekvensmarknaden, för att sälja stödtjänster och optimera effektuttaget. Ett energilager ska öka balansen mellan produktion och förbrukning när produktionen av förnybar el ökar.
– Det är i linje med vår positionering mot ett mer flexibelt nyttjande av elsystemet, säger Hans Ljungström.Prissättningen styr batteriets uppladdning. När elen är billigare ökar förvaringen.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist. Foto: Pia Nordlander bildN