17 apr Social hållbarhet är helt grundläggande
Enligt Brundtland-kommissionen från år 1987 är social hållbarhet citat: ”En hållbar utveckling är det som tillfredsställer dagens krav utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Det är en beskrivning som är tidlös och som fortfarande gäller.
I dagsläget finns ingen klar definition av social hållbarhet vilket skapar viss problematisering. Social hållbarhet är ett av tre ben för hållbar utveckling. De två andra benen är ekonomisk och ekologisk hållbarhet och de är enklare att definiera. Det råder än så länge osäkerhet om hur sambanden dem emellan ser ut och hur den sociala dimensionen ska tolkas till genomförbara mål och åtgärder. Den sociala hållbarhetsdimensionen är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och bygger på principen om allas lika rättigheter, om välbefinnande, rättvisa, individens behov oberoende av kön, etnicitet, religion och ålder. Vissa av dessa aspekter kan kvantifieras medan huvuddelen av dem är mer av kvalitativt slag.
Exempel på vad social hållbarhet innefattar är de kategorier som ingår i FN:s millenniemål eller Human Development Index, vilket är en sammanvägning av medellivslängd, utbildningsnivå och bruttonationalinkomst (BNP) i olika länder. Ett socialt hållbart samhälle tål påfrestningar bättre och är anpassningsbart och förändringsbenäget. Idag saknas gemensamma utgångspunkter för vad social hållbarhet innebär inom plan- och byggprocessen. Av den svenska lagstiftningen framgår det att kommuner och regioner har ansvar för att säkra social hållbarhet i samhällsplaneringen.
UNGA VUXNA MÅSTE GES MÖJLIGHETER TILL BOSTAD
Det är socialt ohållbart att unga vuxna inte har möjlighet att komma in på bostadsmarknaden utan släktingars ekonomiska hjälp. Någon form att statliga startlån borde införas för förstagångsköpare. Sverige borde studera den norska sparformen BSU för unga under 34 år som kan få avdrag på skatten upp till 5 000 norska kronor per år. Maxbelopp som kan sparas per år är 25 000 norska kronor, och det totala maxbeloppet som får sparas i ett BSU-konto är 300 000 norska kronor. Pengar som sätts in på ett BSU-konto öronmärks till bostadsköp. Även någon form av startlån eller ett statligt topplån till unga vuxna som inte har möjlighet att spara ihop något eget kapital kan vara ett alternativ som bör utredas. Stöd till förstagångsköpare är en form av social hållbarhet för både stat och kommuner för att öka efterfrågan i ett visst prissegment för unga vuxna.
FN:S GLOBALA MÅL FÖR SOCIAL HÅLLBAR UTVECKLING
I september 2015 antog FN 17 globala mål och delmål för hållbar utveckling. De olika målen påverkar de övriga målen. Det 11:e målet uppmärksammar särskilt städers och samhällens bidrag till en social hållbar utveckling. Kopplat till mål 11 finns ett antal relevanta målområden med tillhörande indikatorer. Två av indikatorerna berör tillgång till bostad och grundläggande service liksom tillgång till säkra och tillgängliga transportsystem. Hälsan påverkas också av omgivande livsmiljöer och de livsvillkor under vilka människor föds, växer upp, arbetar och åldras. Hälsan i befolkningen har både en direkt och en indirekt koppling till samtliga 17 globala mål och delmål i agendan. Utmaningen att minska ojämlikheten återspeglas i mål 10 och jämställdheten i mål 5.
Ett nytt finansiellt instrument är sociala obligationer med lån där likviden används för att finansiera hållbara sociala insatser. De sociala obligationerna kan beskrivas som en variant av gröna obligationer. Sociala obligationer kan fylla en viktig funktion när det behövs åtgärder i ett bostadsområde för att skapa större attraktionskraft genom till exempel lokala arbetsmarknadsåtgärder och satsningar på skola och trygghet. I ett sådant läge kan investerare ges möjlighet att gå in med kapital för att stödja områdets utveckling genom de sociala obligationerna. I Sverige är Kommuninvest en av pionjärerna bakom sociala obligationer som nu erbjuder lån för social hållbarhet till Sveriges 292 kommuner och regioner. Kommuninvests lån ska finansiera investeringar som enskilt eller i kombination med andra sociala insatser kan bidra till att nå hållbara sociala mål.
Ett exempel på en enkel men konkret social hållbarhetsdimension är ”gratis” läxhjälp som är en insats som angriper ett av Sveriges största problem idag, bristen på integration och att allt fler unga inte klarar skolan och riskerar att hamna utanför samhället. Läxhjälpstimmarna skulle kunna finansieras med insats av sociala obligationer till företag som via kommuner arvoderar högskolestudenter som hjälper ungdomar i utsatta områden med läxorna så att de kan höja och få godkända betyg när de slutar i skolan. Ett annat exempel på arbetsmarknadsåtgärder där sociala obligationer skulle kunna utnyttjas är att byggbolag via kommuner erbjuder riktade byggpraktiktjänster åt ungdomar när bolagen är verksamma i kommunen.
BOSTADSBYGGANDE OCH STADSPLANERING
I regeringsformen står det att det allmänna ska trygga rätten till bostad. I plan- och bygglagens (PBL) portalparagrafer beskrivs det övergripande syftet. Där står det att en social hållbarhet ska säkras i planläggning och markanvändning. Vid planläggning är en variation av lägenhetsstorlekar väsentlig. Vid upprustning av bostadsområden krävs det också en helhetssyn. Till exempel behöver upprustningen av en stadsdel kombineras med planeringsåtgärder som syftar till att skapa en mer sammanhållen bebyggelse. En helhetssyn är numera att bygga bort den gamla sovstaden med andra stadsdelar.
Lösningen att bygga bort bostadsbristen är inte att snabbt uppföra ett stort antal bostäder med lägre standard i fel lägen. För att inte skapa ännu större segregation grundad på socioekonomiska, etniska eller demografiska förhållanden måste krav ställas på att bygga bostäder med rätt standard som lockar alla grupper i samhället. Social hållbarhet handlar om hur vi planerar service, skola och social omsorg men också om hur vi planerar den fysiska miljön, hus, gator och torg. Närhet till arbetsplatser, service, kollektivtrafik, kulturliv och grönområden stärker livskvaliteten och ökar både trygghet och välbefinnande. I stadsplaneringen handlar social hållbarhet om att bygga staden så att fler människor med olika bakgrund möter varandra i vardagen på trygga och trevliga platser, att genomströmningen ökar samt att stadsdelar som idag är geografiskt segregerade och isolerade knyts ihop med den övriga staden. Sovstaden med satellitområden var ett exempel på feltänkande som snarare motverkade social hållbarhet.
I Sverige sker ingen samhällsplanering av landområden på nationell nivå annat än genom PBL. Det är därför inte helt enkelt för kommuner att förverkliga ambitioner kring en socialt hållbar stadsutveckling. Kommuner har sällan några formella möjligheter att bestämma upplåtelseform i nybyggnadsprojekt. Kommunen hamnar ofta i en svår situation där helheten och greppet om olika samband i bebyggelsemiljön riskerar att förloras. Trots att kommunen ansvarar för planeringen och planprocessen, får man därför svårt att styra upp detaljplaneringen efter egna syften när man inte är markägare. Kommunalt markägande är formellt sett det kraftfullaste styrmedlet i samband med markanvisning eller försäljning av mark, men bara under förutsättning att det också finns en politisk ambition att genomdriva kommunens vilja och att det finns en genomtänkt och väl förankrad plan. En kommun som arbetar med markanvisning är ålagd att ta fram riktlinjer för markanvisning. Dessa ska tydliggöra kommunens mål med att upplåta mark till exploatörer samt handläggningsrutiner. Med facit i hand och med dagens kunskaper så förskräcker den sociala planeringen av miljonprogrammet med konsekvenserna av dess segregering.
RENOVERING LEDER OFTA TILL HYRESHÖJNINGAR
Ett annat ofta diskuterat ämne är kostnaderna för energieffektivisering och renovering kombinerat med standardhöjande åtgärder som ofta leder till stora hyreshöjningar. Renoveringarna med standardhöjande åtgärder kan innebära hyreshöjningar på 30 – 50 procent. Dessa kan tvinga boende med svagare ekonomi att behöva flytta. En energieffektiviseringsåtgärd kan ändå ofta vara något som upplevs som en kvalitetsförbättring till exempel byte av fönster och ventilationssystem som ger ett bättre inomhusklimat. Fjärrvärmen var ett annat tekniskt exempel på en slags social hållbarhet som kom att bli en integrerad del i moderniseringsarbetet för bostadsområden i Sverige. Moderniseringen gav en förbättrad miljö där energibehoven för varmvatten och värme kunde tryggas året om. Renoveringsprojekt och upprustning av bostadsområden är exempel på där det ofta skiljer åt vad som är fastighetsekonomisk respektive samhällsekonomisk lönsamhet. Trygghetsskapande griper över ett stort antal ämnesområden. Problemanalys och åtgärdsförslag kräver därför en bred och djup samverkan och kunskap mellan kommuner, arkitekter och byggherrar inte minst vid renovering och upprustning av bostadsområden. Boendetrygghet i samband med nyproduktion och upprustning innebär även andra typer av förbättringar än rent tekniska såsom byggnadernas närmiljö.
Ökad trygghet och brottsprevention kan skapas genom att planera överblickbarhet i samband med projekteringen, till exempel genom att eliminera nischer och skymmande buskar, göra gångtunnlar raka och breda, kunna se parkeringen från fönstret och skapa tillräcklig belysning. Att förebygga brott genom att bygga in trygghet i den fysiska miljön utifrån en situationell (brottsförebyggande) prevention som handlar om att förhindra, försvåra och minska tillfällen för brott och skadegörelse. Polismyndighetens projekt BoTryggt 2030 tar sin utgångspunkt genom några förebyggande exempel (a–e).
a) De allmänna och gemensamma markytorna ska kunna överblickas av människor som rör sig ute och från fönster.
b) Dolda fickor ska undvikas både inne och utomhus. Exempel är hissnischer som inte är överblickbara från entrén. Tvättstugor med god insyn utifrån. Andra exempel undvika entréer som enbart är vända mot gården och inte mot gatan.
c) Nödvändiga gångstråk ska vara gena och trygga. Adresser ska lätt kunna utläsas. Tydliggöra vad som är till för alla och vad som är enskilt. I vissa fall krävs fysiska avgränsningar som låga staket och grindar, i andra fall räcker det med symboliska gränser ändrad markbeläggning eller portal.
d) Inbrottsskydd ska vara väl integrerat i byggnaden. Det krävs hållbara material och komponenter. Detaljerna i skalskyddet ska utformas noga såsom omslutningsytor, brytvinklar och
placering av dörrar och fönster.
e) Byggnader och uterum ska hållas i gott skick. Uppföljning och åtgärder ska göras regelbundet. Klotter ska tas bort direkt. Ovårdade miljöer ökar vandalisering och otrygghet.
KONKLUSION
Det finns i dag tendenser till att social hållbarhet håller på att bli ett slags modeord som ingår i allt från inbjudan till frukostmöten som marknadsföring hos konsultbolag som erbjuder sina tjänster i ämnet. Det finns fortfarande inga entydiga svar på vad social hållbarhet innebär i relation till samhällsplanering. Social hållbarhet anses tveklöst vara grunden för allt samhällsbyggande. Det krävs både ny och mer sammanhållen kunskap om de processer och mekanismer som driver den sociala hållbarhetsutvecklingen framåt, men också innovativa idéer kring hur nya lösningar ska utformas och implementeras.
Ett jämlikt samhälle minskar risken för sårbarhet och ger alla människor rättigheter och möjligheter att delta i och påverka samhällsutvecklingen. Den psykosociala miljön är också av avgörande betydelse för produktiviteten. En person som trivs i sitt bostadsområde mår bättre och ger området en högre status. En väl fungerande skola där barn trivs och utvecklas har också stor inverkan på ett fastighetsbestånds långsiktiga ekonomiska utveckling. Social hållbarhet har visat sig betydligt mer komplicerad att genomföra än ekologisk och ekonomisk hållbarhet. För att beslutsfattare ska få bättre underlag för framtida beslut om social hållbarhet i planeringen är det nödvändigt med mer forskning som ger förutsättningar som är nödvändiga för ökad kunskap. Skulle stenåldersbarnen lytt sina föräldrar skulle vi ha varit kvar i stenåldern.
Text: Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg tidigare verksam hos Sweco, JM och Veidekke.
Referenser och mer att läsa:
[1] KTH Taggar: Social hållbarhet, Human development index, Happy planet index.
[2] Lunds universitet: Hållbarhetsforum.
[3] IVL: Rapport C 378. Social hållbarhet – en introduktion kring begreppet och dess relevans för energisektorns aktörer.
[4] KSL: Hur hänger folkhälsa, ihop med social hållbarhet och Agenda 2030.
[5] Boverket: Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt.
[6] Evidens, Startlån och bosparande 2019