16 feb Stadsbyggnad nr 1/2022 ute nu! Numret innehåller massor av nyttig och inspirerande läsning.
Temat för nummer 1 är Att leda och styra processer och du kan läsa om varför Karlstad utsågs till Årets Arkitekturstad två år i rad. Karlstads stadsarkitekt Henrik Sjöberg skriver att en god dialog och bra relationer med byggherrar, inte minst lokala sådana, som tar ett tydligt ansvar för det byggda resultatet, är en viktig parameter för ett gott resultat.
För att god arkitektur ska kunna åstadkommas är det viktigt att goda utformningsidéer bibehålls från program och planskede till bygglovs- och genomförandeskedet. Detta innebär att många tjänstepersoner måste kunna förstå och bidra till att målbilden kan uppnås. Inom Karlstads kommun har de sedan 7–8 år gått igenom plan- och genomförandeskedets olika delar för att förstå vilka moment som kan vara sårbara och där relevant information/syften kan tappas bort. Denna ständigt pågående utvärdering av pågående verksamhet samt uppföljning av slutförda projekt bidrar till förståelse för alla som är delaktiga i samhällsbyggnadsprocessen.
Läs också om hur drönare används i Värmdö för att identifiera fastighetsgränser. Projektet drönargränser – ett samverkansprojekt mellan Värmdö kommun, Aveki (tidigare VA-utveckling) och LE34 som startade under hösten 2020 – föddes ur problemet med osäkra fastighetsgränser. Detta var ett, sedan länge, känt problem för deltagande parter i projektet, och leder bland annat till långa ledtider i samband med bygglovsansökan.
Problemet blev ännu större när samhällsbyggnadsbranschen började sikta på att automatisera bygglovsprocessen. Det kräver nämligen ett digitalt underlag till hög kvalitet. Då duger inte fastighetsgränser med flera meters osäkert läge. Det behövs en metod som kan snabba på att höja kvalitén på de digitala fastighetsgränserna. Projektet har nu testats och utvecklats i tre olika faser. Det har gått igenom alla test och är här för att stanna. Metoden kommer säkert att förfinas eller inspirera till andra metoder som kan bryta ny mark.
Missa inte heller att läsa allt om Göteborgs digitala tvilling. Så här skriver Eric Jeansson, geodatastrateg och projektledare Virtuella Göteborg, stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad om nyttan med en digital tvilling:
Givetvis är verkligheten mycket lättare att förstå än både ord, bilder, kartor och ritningar. Verkligheten kan vi uppleva genom alla våra sinnen. Dessutom kan vi uppleva den tillsammans med andra. Det ger oss möjlighet att uppnå samsyn kring det vi ser och utifrån det gemensamt bestämma vad vi vill förändra och hur. Det är mot den bakgrunden man kan se vad nyttan med digitala tvillingar kan vara; för att skapa förståelse, samsyn och action!
Det är nog inte heller någon som kan säga emot det faktum att samhället är en synnerligen komplex mekanism, som dessutom utvecklas för var dag som går. Det samhälle vi lever inom är också starkt påverkat av inre och yttre omständigheter som i sig är komplexa och svåra, såsom segregation och inte minst klimatförändringar. Mot den bakgrunden kan det vara enkelt att påstå att vi behöver nya och bättre verktyg för att hantera vårt samhälle och dess utmaningar. Den digitala tvillingen kan vara ett sådant verktyg, för att hantera komplexiteten i samhället och våra utmaningar.