30 okt Japanska hamnar – en del av staden
När Stockholms växande befolkning trängde bort containerverksamheten i Frihamnen blev Nynäshamn mottagare av en helt ny containerhamn. I detaljplaneringen av den nya hamnen Norvik var det viktigt för kommunen att säkra naturvärden i anslutning till verksamheten.
Idag ligger Norvik containerhamn inbäddat i grönska, från land är det nästintill svårt att hitta dit. Samtidigt planeras för många nya arbetstillfällen och hamnbolaget hyser förhoppningar om lunchrestauranger i framtiden. Det ger skäl att fundera över hur utbyggnaden av mindre hamnstäder ska förhålla sig till containerverksamheter. Kan omlandet kring containerterminaler bidra med några stadskvaliteter och hur kopplas dessa i så fall ihop med staden? Jag reste i rollen som mark- och exploateringschef i Nynäshamns kommun till Japan för att ta reda på om den framtida containerhamnen kan bidra till staden och i så fall hur.
Cyklarna har gott om svängrum på vägarna ut mot havet från centrala Tokyo, himlen är blå. I Tokyo Bay skimrar skyskrapor på rektangulära öar i solen. Från en ö ringlar ett förarlöst tåg i cirkel upp över bron som heter Regnbågsbron ned till nästa ö. Längs öarna finns soldränkta kajer med parkstråk och lekplatser, det är söndag och människor flanerar lite överallt. Efter några kilometer på cykel kommer containerterminaler, parkeringar och kontorshus och en galleria på lika rektangulära öar, mellan dem mer parkstråk och mer järnväg. Ju längre ut i arkipelagen av konstgjorda öar vi kommer desto mer containrar, lyftkranar och så längst ut – en till park.
Det låter som en stadsplanerares våta dröm, åtminstone om planeraren är född på 80-talet i Sverige, det ser också ut som en sådan. En tät blandstad som försörjs av hypermodern kollektivtrafik och som inte tar någon brukbar jord i anspråk alls då den byggts på konstgjorda öar. Dessutom är den nya staden genomsyrad av offentliga, gröna rum.
Dessa gröna rum, utrustade med bänkar, japanska trädgårdar, gräsytor och utsiktsplatser har verkligen fått en framträdande plats i Tokyo Bay, till och med kring containerhamnen. Aomi Minami terminal park ligger längst ut och bjuder in besökare till den hamntäta arkipelagen. Tokyo Bay består av många hamnar och stora ytor för varuhantering i ett område på över 1000 hektar. Det finns fyra containerhamnar i området med totalt 4,5 kilometer pir för containerhantering. En av dessa är Aomi-terminalen, den är enkel att nå från tåget som sträcker sig upphöjd på pelare över stadsdelen.
KÄNSLAN ÄR ATT STADEN FORTSÄTTER
Säkerheten kring containerhamnar kan jämföras med den kring flygplatser. Jag blir därför förvånad när jag närmar mig containerterminalen. Det känns inte som en containerhamn. Här finns förstås stängsel och barriärer men också gestaltade utsiktsplatser, bänkar och grönytor, känslan är att staden fort-
sätter om än med mer lager och bredare gator. Utsiktsplatserna i närheten av containerterminalen omnämns i guider till staden, som gömda pärlor. De oräkneliga lyftkranarna är fotogeniska från kajpromenaden och containrarna nästan vackra. Det är något som kanske kan uttryckas som modern industriromantik över hur staden och containerhamnen möts genom grönska, och genom utsiktsplatser i skyskraporna. Det är inget unikt för Aomi-terminalen. Likadant ser det ut i andra hamnstäder som jag besöker i Japan.
Hamnkontoret som planerar och administrerar Tokyos hamnar, är också ansvariga för att utveckla parker vid vattnet och att genomföra åtgärder för att mildra högvatten. Vid en skylt i Aomi-terminalen står det tydligt att en av parkerna är evakueringsplats vid katastrofer. Japan som drabbats av flera stora naturkatastrofer i modern tid planerar medvetet utifrån naturens krafter, men i Japan är det gemensamma utrymmet i städer också högt värderat av andra skäl. Det var centralt, både i formandet av den japanska kapitalismen och senare vid återuppbyggnaden av Tokyo efter jordbävningen 1923, att återföra värdet av tillväxten till alla medborgare. Vid nybyggnation ställs även idag krav på exploatörer från städernas sida om åtaganden gällande allmän plats, likt det svenska systemet, men investeringarna är större och vad som kan ingå i allmän plats har en bredare definition.
NÄSTA GENERATIONS STAD
Det är i detta område som Tokyo stad planerar för nästa generations stad, en stad som överlever klimatkrisen. Den heter Tokyo Bay ESG (Environment, social, governance). Initiativet är en följd av att Tokyo, liksom många stora städer, drabbades hårt under covid-19 i form av ekonomiska förluster och begränsningar. Potentialen i att området inhyser både hamn, bostäder och natur samt tillgången till ”ny” konstgjord mark lyfts fram av Tokyo stad. Här kommer bostäder men kanske framför allt kontor och arenor att samplaneras med befintliga och nya containerhamnar. Projektets ledord är att sammanlänka naturen med bekvämligheter, genom teknologi. Att göra transporterna utsläppsfria i området är ett av huvudmålen. Därför är drönare som transporterar gods en återkommande bild på renderingarna av visionen. Under de närmaste åren arbetar staden för att lätta på regleringar som omgärdar stadsbyggnadsområdet för att kunna nå visionerna. Osaka ordnar expo 2025 och det är ett uttalat mål att Tokyo i samband med detta ska kunna visa upp Tokyo Bay ESG som världens (kommande) modernaste stad.
Det som är genomförbart i Tokyo är förstås inte direkt överförbart på små europeiska städer. En ny stad på konstgjord mark är tillexempel inte applicerbart vid Norvik. Men att planera mer för allmän plats i containerhamnar är kanske inte något strikt japanskt eller Tokyo-specifikt, att bygga samman stad med containerhamn låter sig kanske göras på det sättet även i Sverige.
Tillbaka i Stockholm pratar jag med Stockholm Hamnar. Jag undrar hur de ser på framtiden för grönområden och allmän plats intill en containerhamn som Norvik. Inte heller marknadschefen eller utvecklingsstrategen hos hamnbolaget ser någon direkt motsättning i frågan. Med fler arbetstillfällen och nya lunchrestauranger ser de möjligheter till nya allmänna platser också. Vi konstaterar att det finns många som fascineras av containerterminalernas estetik och att en utsiktsplats i närheten därför kan få större betydelse i framtiden. Begränsningarna, menar bolaget, utgörs snarast av inriktningen för den detaljplan som togs fram i samband med Norviks etablering.
Så vad drar jag för slutsatser av studieresan? Framtidens containerhamn kan vad jag ser, mycket väl bidra till staden i alla fall. Finns visionen så kan städerna och hamnbolagen gemensamt arbeta för värden som stärker kopplingen. Det finns många exempel på sådana värden i Japan.
Text: Sabina Edelman, fd mark- och exploateringschef Nynäshamns kommun, numera sektionschef samhällsutveckling och mobilitet AFRY