07 dec Klimatändringen skapar nya hälsohot
Hälso- och säkerhetseffekterna av klimatförändringarna blir allt tydligare. Förekomsten av det vi tidigare kallade extrema väderhändelser ökar. Tillgång på mat, rent vatten och infektionsperspektivet förändras också. Andelen skyfall inträffar också allt oftare.
Med skyfall menas mer än 50 millimeter regn per timme. Den centralaste hälsoeffekten av klimatförändringar är höga temperaturer med värmeböljor, något som förväntas bli allt frekventare och svårare inte minst i storstadsregioner i Europa. SMHI definierar värmebölja i Sverige som en sammanhängande period när dygnets högsta temperatur är 25°C i fem dagar i sträck. Ökningen av hälsorelaterade problem vid värmeböljor påverkar framför allt äldre människor. Om kommunerna inte tidigt i planeringsprocessen tar hänsyn till det förändrade klimatet med en fortsatt urbanisering riskeras el-försörjningens tillförlitlighet och belastning även sommartid genom ett allt större krav på el för kyla i Sverige.
Unga människor uppger ofta en ångest för hur klimatförändringar kan påverka dem. En Sifo-undersökning av Kantar Public på uppdrag av Världsnaturfonden (WWF) visar att två av tre ungdomar oroar sig över hur klimatförändringar kan påverka dem hälsomässigt i det dagliga livet. Undersökningen visar också att nästan varannan svensk upplever att de känner av effekten av
klimatförändringar. Tre av tio lyfter fram sjukdomar, vattenbrist, smältande glaciärer, stormar, extremväder och jordskred som negativa effekter av ett förändrat globalt klimat.
Klimatförändringarna kan vara det största globala hälsohotet under 2000-talet. Extremhetta i Grekland, Italien och Spanien med återkommande temperaturer över 45 grader under juli 2023 har resulterat i farliga förhållanden för människors hälsa. Dödligheten på grund av höga temperaturer och dess påverkan på inomhustemperaturen har tilltagit under det senaste decenniet och kommer att bli allt vanligare i Norden. Värmeböljor har hittills inträffat i genomsnitt vart tjugonde år, men med nuvarande trend inträffar dessa vart tredje till femte år.
En inomhustemperatur på över 25 grader kan framför allt påverka äldre människors hälsa. Tidskriften Nature Medicine redovisar att över 60 000 människor i Europa avled sommaren år 2022 av värmerelaterade orsaker. I en rapport från år 2023 slår Meteorologiska världsorganisationen (WMO) fast att Europa värms upp snabbast av alla världsdelar. Statistiken visar att de sju senaste åren har varit de varmaste som någonsin uppmätts. September 2023 var dessutom den varmaste månadsmedeltemperaturen som hittills registrerats på jorden enlig EU:s klimatobservatorium Copernicus.
UTSLÄPPEN AV KOLDIOXID ÖKAR GLOBALT
Flera studier, bland annat från Columbia University och Potsdaminstitutet visar att det är svårt att uppskatta framtida kostnader för direkta och indirekta effekter från de hälsorelaterade klimatförändringarna. Oro för hälsa skapas av det faktum att år 2022 även i Sverige var det varmaste året på årsbasis sedan de officiella mätningarna började år 1860. Med ökningen av de globala utsläppen av koldioxid (CO2) närmar sig civilisationen snarare en temperaturökning på tre grader i stället för 1,5 grader som är målsättningen satt av FN:s klimatpanel (IPCC). CO2-utsläppen i atmosfären ökar globalt och enligt de officiella mätningarna vid Maunakea-observatoriet på Hawaii var den 4 november 2023 på 419,89 ppm (parts per million). Jämfört med för ett år sedan är det en ökning med 3,43 ppm. För 10 år sedan låg halten på 397,49 ppm, det vill säga det är en kraftig ökning. Utsläppshalten från EU minskade med 3,43 procent under det första kvartalet 2023 jämfört med 2022, enligt statistikbyrån Eurostat. Sverige var ett av sex EU-länder där utsläppen av växthusgaser i stället ökade med 1,6 procent. Den minskade reduktionsplikten på drivmedel kommer att medföra att andelen växthusgaser kommer att öka ytterligare om inga andra åtgärder samtidigt vidtas. Globalt ökade utsläppen dock med fem procent under år 2021 jämfört med 2020.
DET BLIR ALLT VARMARE I NORDEN
Det som redan märks i de nordiska länderna är att antalet dagar med värmebölja blir allt fler och andelen skogsbränder ökar. Ett annat exempel är att fästingar sprider sig allt längre norrut. Forskare har funnit att spridningen av fästingkopplade sjukdomar som borrelia och TBE har ett direkt samband med att klimatet blir allt varmare. Med nuvarande utsläppstakt förflyttar sig klimatzonerna allt längre norrut med cirka fyra kilometer per år. En annan pågående effekt är att det vid tre till fyra graders uppvärmning som beräknas ske vid slutet av detta sekel så kommer skogsgränsen höjas med cirka 500 meter. Vandring längs Kungsleden blir nu snarare skogspromenader. Många djur- och växtarter får sin livscykel ändrad och migrerar norrut och till högre höjd, samtidigt som olika invasiva arter etablerar sig eller får större spridning som kan medföra att inhemska arter försvinner. Marina arter, även kommersiellt viktiga fiskebestånd, migrerar också norrut. En ökad havstemperatur i Östersjön riskerar att torskens livsbetingelser försvagas ytterligare. Sälarnas fortplantning påverkas i hög grad av en minskad isbeläggning i Östersjön.
Perioder med höga temperaturer kan orsaka olika hälsoproblem även i Sverige. Sommaren 2018 hade Sverige långvarigt höga temperaturer i hela landet. Folkhälsomyndighetens datasammanställning visar att dödligheten ökade jämfört med tidigare somrar. Totalt för hela sommaren kunde en överdödlighet på cirka 700 dödsfall konstateras. Äldre personer har svårare att reglera kroppstemperatur och har en försämrad förmåga att känna törst. Kroniska sjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes och hjärtkärlsjukdomar är vanligare bland äldre, vilka medför ökad risk för komplikationer under perioder med höga temperaturer. Små barn är extra känsliga vid värmeböljor och kan drabbas av värmeslag eller uttorkning om de inte får tillräckligt med vätska och svalka. För gravida medför höga omgivningstemperaturer ökad risk för en för tidig förlossning. Högre vattentemperaturer på sommaren ökar tillväxten av naturligt förekommande vibriobakterier 1). Bakterien gynnas i näringsrika varma vatten och risken att drabbas av infektioner ökar när ytvattentemperaturen är över 20 grader. Bakterien sprids vanligen till människor och djur vid bad utomhus.
KLIMATFLYKTINGARNAS ANTAL ÖKAR
Förändringar av temperatur och nederbörd väntas påverka kapaciteten att producera livsmedel. I utvecklingsländerna leder förlust av mark och sinad tillgång till vatten till en minskad matproduktion. Detta riskerar att leda till konflikter och ökade flyktingströmmar på grund av sämre kosthållning, undernäring och hälsa. Enligt FN-organet UNHCR beräknas upp emot en miljard människor vara klimatflyktingar år 2050 på grund av brist på mat, vatten och förlust av brukbar mark. Sverige kan indirekt drabbas genom att vi idag har en låg självförsörjningsgrad av livsmedel på endast 50 procent, faktiskt lägst i Europa enligt SCB. Vårt grannland Finlands självförsörjningsgrad är 80 procent. Sverige är med andra ord helt beroende av möjligheten av dyr import av livsmedel för vår försörjning.
Hälsa har hittills varit nästan ett helt frånvarande ämne under FN:s årliga klimatmöten, trots att klimatförändringarna länge beskrivits som det största globala hälsohotet. Hälsofrågorna kommer nu för första gången att finnas med på dagordningen när världens beslutsfattare samlas till klimatmötet, COP 28 i Förenade Arabemiraten (Dubai) mellan den 30 november och 12 december 2023, där klimatkrisens konsekvenser för människans hälsa och välstånd ska avhandlas. Klimatförändringarna hotar att förstöra 50 års framsteg av våra livsbetingelser.
G20-länderna står för 80 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Enligt FN:s särskilde rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter står den fattigaste delen av jordens befolkning enbart för mindre än 10 procent av världens utsläpp. På det viset kommer klimatkrisen att ytterligare öka klyftorna i världen. Även Sverige måste bidra med sin andel av minskade klimatutsläpp. Vi går mot en tid med en slags ”klimatapartheid” då de rika länderna köper sig fria från stigande temperaturer, värmeböljor och både torka och översvämningar. Sverige kommer att öka köpet av andelen av EU:s utsläppsrätter för att klara sina miljöåtaganden, klimatmålen till 2045, vilket inte minskar utsläppen.
Klimatförändringarna hotar nu att förstöra 50 års framsteg inom utveckling, fattigdomsbekämpning och global hälsa enligt FN. Det är svårt att hitta en ljusning i mörkret. En värld där människor börjar förlora hoppet om en framtid är inte den värld vi vill lämna över till nästa generationer. Det är nödvändigt att identifiera alla aktörer som har ett ansvar och mandat för att lösa klimatanpassning. Samordning måste ske mellan kommuner och regioner, klimatet ser ju inga kommungränser. I slutänden handlar det om att ”business as usual” kan bli förödande för vår framtida välfärd.
Text: Johnny Kellner, Energi-och klimatstrateg. Tidigare verksam som konsult hos Sweco, miljöchef JM Stockholm och Teknik- och miljöchef, Veidekke Sverige.
1) Vibriobakterierna är vanliga i bräckt och salt vatten men finns ibland även i sötvatten. De gynnas av vattentemperaturer över 20ºC. Om infektionen får fäste i ett existerande sår och sprids kan den orsaka infektion i blodbanan, ett tillstånd som ibland kallas badsårsfeber.
Bildtext: Den globala temperaturökningen i Sverige gör att antalet dagar med värmebölja och risk för skogsbränder blir fler. Samtidigt ökar även risken för översvämningar. Foto: Gerd Altman, Pixabay.