07 dec Klimatbudget bra verktyg vid byggen
Att börja med slutet och jobba baklänges är som att skapa en karta innan du ger dig ut på en resa. Kartan ger en tydlig riktning och hjälper oss hålla rätt spår. En återkommande fras jag hör från fastighetsutvecklare: ”Vårt mål är att vara klimatneutral till 2030”.
Ett bra mål. Men vad innebär det egentligen och hur ser vägen dit ut? För att sätta upp en klimatstrategi måste vi först förstå problemet.
Problemet
De flesta inom byggbranschen känner till att vi står för cirka 20 procent av Sveriges klimatutsläpp och att det är ett ganska stort problem (det är till exempel mer än vad all biltrafik tillsammans släpper ut årligen).
Om vi blir bjudna på middag hos vännerna är det däremot få som verkar känna till detta. Gemene man pratar i stället ofta om att vi behöver sluta köra bil, eller vilken elbil som är bäst och gud förbarma dig om du glömde inkognitoläget när du surfade in på flygresor.se.
Det som gör att byggbranschen släpper ut så mycket koldioxid är framför allt att de byggmaterial vi bygger med är energiintensiva att producera. Betong och stål behöver idag fossila bränslen i tillverkningsprocessen plus när vi bränner kalk till cement släpps det ut hel del koldioxid.
Det pågår flera häftiga initiativ för att producera till exempel fossilfritt stål uppe i Norrland eller klimatneutral betong på Gotland. Men prova att prata om det på middagsbjudningarna och du kommer få äta med Foodora framöver.
Det är framför allt i byggmaterialet vi kan göra stora klimatbesparingar. Trots detta är den vanligaste frågan jag får från projektledare: hur minskar vi klimatpåverkan från transporterna?
Vanligtvis står inte transporter för mer än 5 procent av projektets totala klimatpåverkan. Så om du har en begränsad budget och begränsat med tid så kan vi reducera mest CO2 per krona om vi fokuserar på byggmaterialet.
Visste du att om vi går tillbaka i tiden några år, låt säga 2015, och läste en hållbarhetsredovisning från en av de större fastighetsutvecklarna nämns ordet “klimatpåverkan” på bara 1 av 30 sidor. Ingen jättehype direkt.
Idag? Gå in på valfri fastighetsutvecklares hemsida, ladda ner årets hållbarhetsrapport, tryck in CTRL F och du hittar 37 stycken ”Klimatpåverkan” i dokumentet. Faktum är att byggaktörer nuförtiden även tagit fram ett separat dokument bara tillägnad klimatfrågan, de kallas för klimatfärdplaner.
Klimatfärdplaner?
Ja, i den beskriver företaget vad deras klimatmål är och hur de jobbar för att nå dit. Vissa företag har till och med tillsatt en klimatchef vars huvuduppgift är att hålla koll på hur företaget ligger till i förhållande till klimatmålen.
Ni vet det där 1,5-graders-målet från IPCC som säger att vi måste minska vår klimatpåverkan med mer än 63 procent till 2030 – Ja, nu är det bara 6 år kvar och det börjar svettas lite.
Om byggaktören har resurser, anlitar klimatchefen ibland en mindre armé av klimatspecialister som springer runt och hjälper projekten att minska sin klimatpåverkan (vi kallar detta för klimatsamordning).
Att företagen svettas lite är faktiskt en underdrift – vi snackar snarare finsk bastu. Boverket har nämligen ett förslag om att införa gränsvärden för hur mycket CO2 en byggnad får släppa ut till år 2027 (och ryktet på stan säger att det kanske händer redan 2025).
Låt det sjunka in, det är helt enormt
I praktiken innebär det att alla nybyggnadsprojekt i hela Sverige kommer att ha en klimatbudget, kanske redan om två år. För det är vad ett gränsvärde innebär, om du inte håller budget får du inte bygga. No ticket, no laundry.
Idag är det fortfarande ovanligt att projekt har en klimatbudget. Det är till och med relativt ovanligt med en klimatberäkning och de flesta klimatberäkningar sker i slutet av ett projekt, när byggnaden är färdigställd. Det är problematiskt av framför allt två anledningar:
υ Det finns inget utrymme för förbättring – allt byggmaterial är redan bestämt.
ϖ Det finns ingen kunskapsåterföring till de som faktiskt designade huset (arkitekt och konstruktör är ofta bort kopplade vid det här stadiet).
Klimatfärdplan, klimatneutral, klimatbudget, klimatchef, klimatsamordnare, klimatspecialist – vad är det som försiggår här egentligen? Vissa på Linkedin går runt och säger att inget händer på hållbarhetsfronten (lyssna inte på dom). Det händer så mycket just nu att även de vars enda arbetsuppgift är klimatfrågan har svårt att hänga med. Så varför händer allt detta nu?
Svaret är nog mångfacetterat, kanske för att vi har snackat om klimatfrågan i så många år att påtryckningarna kommer från alla håll.
Från ovan (jag menar EU), underifrån (jag menar barnen som väntar på att bli upplockade på förskolan och frågar pappa varför han inte kör en Tesla), från sidan (jag menar Gretas generation som börjat jobba och sitter på en kontorsstol bredvid dig), och rakt i nyllet: pengar, cash och likvida medel.
De som bygger kan få förmånliga lånevillkor om de uppvisar att projektet uppfyller vissa hållbarhetskriterier (klimatet är
ett sådant).
Svenska startups har börjat fatta att de kan bygga verktyg och tjänster för att hjälpa fastighetsutvecklarna att hålla koll på eller minska sin klimatpåverkan, säg hej till LCA-företagen:
Nodon, Plant och Prodikt.
Säg hej till några nya leverantörer av byggmaterial med låg klimatpåverkan: Wood Tube, Climate Recovery, Recoma och Koljern.
Säg Buenos días till de som dedikerat sina liv till en cirkulär affärsmodell: Återbruksbyrån, Rebel light och Brukspecialisten.
Säg Buenas noches till det där linjära slit- och slängsamhället.
Men tillbaka till den där klimatfärdplanen.
Det finns så många pusselbitar som behöver falla på plats för att en fastighetsutvecklare ska lyckas implementera klimatarbetet. Det räcker inte bara med ett mål.
Jag älskar boken Measure What Matters, i den beskriver John Doerr vikten av att kvantifiera hur framgång för ditt mål ser ut och hur man sätter upp ett system av uppföljning för att avgöra om man nådde dit eller inte.
“Ideas are easy. Execution is everything.”
Och det är helt sant. Att sätta mål är egentligen ganska enkelt, men att sätta bra mål och att implementera klimatarbetet? Inte lika mycket.
Jag har jobbat med företag där projektledarna kämpar för att förstå hur de ska nå upp till målen som står i deras egen klimatfärdplan men där styrelsen verkar omedvetna ens om att de har en klimatfärdplan – snacka om uppförsbacke.
Jag har jobbat med företag där hållbarhetschefen sliter sig i håret för att projektledarna inte verkar bry sig om den där nya handlingsplanen för klimatarbetet.
Tolstoj inleder Anna Karenina med att observera: ”Alla lyckliga familjer är lika; varje olycklig familj är olycklig på sitt sätt.” Klimatarbetet är motsatsen. Alla lyckliga företag är olika: var och en lyckas implementera klimatarbetet genom att praktiskt anpassa det till sin företagskultur. Alla misslyckade företag är likadana: de misslyckades genom att fastna i byråkrati och teoretiska mål.
Så vad är lösningen? Ja, en av de absolut starkaste åtgärderna du kan göra är att implementera en klimatbudget i alla projekt. För den styr allt. Den säger inte exakt hur vi ska minska vår klimatpåverkan i varje projekt, och däri ligger också dess styrka.
Du kan älska trä eller betong, du kan rösta på V eller SD, det spelar ingen roll. Klimatbudgeten ska nås. Den pushar byggprojekten att tänka kreativt och anpassar sig utifrån företagets förutsättningar.
Det genialiska med en klimatbudget är att den tvingar oss att börja i slutet. Om vår klimatbudget är 200 kg CO2/m2 då behöver vi räkna på byggnadens klimatpåverkan i ett tidigt skede innan vi börjar detaljprojektera (PS. man räknar alltid CO2 per kvadratmeter för att kunna jämföra stora med små projekt).
Om vår LCA (livscykelanalys) visar att byggprojektet ligger över budget? Då är det tillbaka till ritbordet för att göra om och göra rätt.
På samma sätt som en ekonomisk budget vägleder projektörer att välja kostnadseffektiva byggmaterial och lösningar pushar klimatbudgeten oss att ta klimateffektiva åtgärder genom hela byggprocessen. Och de mest kostnadseffektiva CO2-besparingarna görs i tidiga skeden.
Det finns flera fördelar med att använda en klimatbudget:
υ Den vägleder klimatarbetet kontinuerligt genom hela byggprocessen.
ϖ Den pushar oss att arbeta med klimatfrågan tidigt.
ω De som designar byggnaden får återkoppling på designförslagen och lär sig vilka lösningar som är klimateffektiva och vilka som inte är det.
Och vi har mycket kvar att lära när det gäller hur vi minskar klimatpåverkan för en byggnad. För fem år sen visste vi inte om det ens var möjligt att reducera klimatavtrycket med 50 procent, idag vet vi att det går. Den fossilfria förskolan Hoppet minskade till exempel sin klimatpåverkan med 70 procent jämfört med en standardförskola.
Det häftiga är att vi har bara börjat skrapa på ytan av hur man klimatoptimerar en byggnad. Låt mig visa vad jag menar, kolla på tabellen uppe till höger från Boverket, där ser vi hur stor klimatpåverkan olika typer av standardbyggnader har.
Den siffran kan vi använda för att jämföra för att förstå om vårt projekt är dåligt eller bra. Men nu till det intressanta, kolla på den här grafen uppe till vänster i stället, samma data bara fördelat per stomtyp istället. Vad säger den dig?
Det verkar finnas ett väldigt stort spann i datan. Skillnaden mellan det bästa och sämsta betongprojektet är mer än 200 procent, det syns inte i en tabell.
Den bästa betongbyggnaden är klart bättre än det sämsta träbyggnaden. Grafen viskar till oss att bara för att du valt en betongstomme betyder det inte att det är kört klimatmässigt. Du kan designa en riktigt bra betongbyggnad på samma vis som du kan designa en riktigt dålig träbyggnad. Grafen skriker till oss:
D-E-S-I-G-N SPELAR ROLL
Detta är såklart något de flesta intuitivt förstår, det är ingen rocket science. Men det är ändå något som inte riktigt får den uppmärksamhet det förtjänar, kanske för att klimatdatan ofta presenteras i ett vakuum, ett medelvärde i en tabell.
En annan fascinerande sak som slår mig är att det känns nästan som det finns en nedre gräns i grafen. Den gränsen är egentligen fiktiv – den visar bara vad andra projekt lyckats göra hitintills. Det är som att folk på 30-talet annonserade att nu är gränsen nådd för hur snabbt man kan springa 100 meter.
Hur snabbt kan vi springa? Med hur låg klimatpåverkan kan vi bygga? Usain Bolt sa efter sitt världsrekord med ett stort leende: ”Tänk inte på starten av loppet, tänk på slutet”. Ganska snart kommer vi nog se både betong-, stål- och träbyggnader som lyckas springa under 100 kg CO2/m2 gränsen.
PS. Om du vill ha färdig klimatbudget till ditt byggprojekt har jag lagt upp en Excel-mall du kan ladda ner gratis på www.climateworks.se
Eller om du vill komma i kontakt med mig hittar du mig på Linkedin.
Text: Alexander Landborn, grundare ClimateWorks