29 maj Kopparlunden – historia och framtid
Hur utvecklar man en unik industrihistorisk miljö till en välkomnande stadsdel där nya mötesplatser och bostäder skapar liv? Den frågan är högst aktuell i Västerås när staden och fastighetsägarna nu planerar för framtiden i det centralt belägna Kopparlunden. Tillsammans tar man sig an utmaningen att utveckla en kulturhistoriskt viktig miljö till en attraktiv stadsdel där historia och framtid möts.
– Kopparlundens historiska miljöer är fantastiska. Vi vill att hela området ska bli mer välkomnande så att fler upptäcker
de unika miljöerna och att det blir en omtyckt och välbesökt del av Västerås, säger Katarina Berg som är Västerås stads projektledare för utvecklingen av Kopparlunden.
Kopparlunden är ett område på 26 hektar som ligger centralt i Västerås. Området bär en viktig del av Västerås historia och är en stor del av stadens själ. De inre delarna av området är en genuin kulturmiljö. Här finns vackra tegelbyggnader med stor detaljrikedom. Även stenlagda gator och andra spår så som tegelmurar, smidesstängsel och traverser vittnar om det historiska. De yttre delarna av området är annorlunda. Där finns idag stora ytor som nyttjas som markparkeringar. Eftersom det enbart är verksamhetslokaler i området är det ofta folktomt på kvällarna och speciellt de yttre delarna ger en ödslig känsla.
Västerås själ
De första industrimiljöerna i Kopparlunden växte upp i slutet av 1800-talet. Då, när industrin var i sin linda, togs här stora kliv mot elektrifieringen av Sverige. Både ASEA och Nordiska metallaktiebolaget, som senare blev Svenska Metallverken, hade sin verksamhet här. Tusentals människor arbetade i området med att tillverka bland annat koppartråd och generatorer. Metallverken hade även en ammunitionsfabrik i området. Där arbetade många kvinnor då de med sin fingerfärdighet blev attraktiv arbetskraft i den verksamhet som startade tidigt på 1900-talet och hade sin mest aktiva period i samband med andra världskriget.
När området växte och fler arbetade här behövdes även bostäder och arbetarbostäder byggdes i och omkring området. I samband med att produktionsanläggningarna senare krävde mer utrymme revs de bostäder som låg inne i själva Kopparlunden.
Fram till 1990-talet var Kopparlunden ett stängt område, men i takt med att industrin avvecklade sin verksamhet öppnades området för andra verksamheter. Idag finns det cirka 200 företag i området. I de inre historiska delarna av Kopparlunden ryms även tre gymnasieskolor, vårdcentral, kulturverksamhet, restauranger, bageri och gym.
Historien var bara början
Ambitionen är att Kopparlunden ska utvecklas till ett område där historien samspelar med ny bebyggelse. Här ska det i framtiden finnas parker, bostäder och torg som blandas med befintliga verksamheter, förskolor, restauranger och kulturliv. Det ska bli en blandad stadsbebyggelse som lockar västeråsare och besökare i staden med trevliga miljöer. Totalt planeras för cirka 2000 bostäder i området.
Att utveckla Kopparlunden innebär flera utmaningar. Området gränsar till järnvägen och E18 vilket för med sig buller och risker som behöver åtgärdas. Eftersom det har varit industri i området finns här även markföroreningar som behöver åtgärdas.
Men den största utmaningen är kanske ändå att framtidsplanerna ställer stora krav på lyhördhet inför historien. Riksantikvarieämbetet har klassat Kopparlunden som ett riksintresse för kulturmiljön tack vare den unika välbevarade industrimiljö som visar hur industrin har utvecklats från sent 1800-tal till mitten av 1900-talet.
– Kopparlundens kulturmiljöer är en fantastisk resurs för oss att ta vara på och lyfta fram ännu mer i framtiden. Kulturmiljön är utgångspunkten för framtiden, säger Karin Nordström, stadsantikvarie på Västerås stad.
Hon tillägger att det redan idag finns flera bra exempel
på hur industribyggnader i området har omvandlats till nya funktioner med hänsyn till kulturmiljön.
– Här kan nämnas flera gymnasieskolor, kulturverksamhet, bageri och restaurang. Sådana funktioner bidrar till det folkliv som vi på sikt strävar efter i hela Kopparlunden.
Kulturmiljön har varit viktig genom hela detaljplanearbetet och det har det tagits fram ett gestaltningsprogram för området. Ordet varsamhet är grunden och ny bebyggelse ska utformas med hög kvalitet och omsorg i både gestaltning och utförande. De nya detaljplanerna, som ger förutsättning att omvandla Kopparlunden till en blandad stadsbebyggelse, ger även ett skydd för kulturhistoriskt värdefulla byggnader som pekats ut i kulturmiljöutredningar. De har nu fått ett starkare skydd än de hade tidigare.
Samarbete för helhetssyn
Det är flera fastighetsägare i området och utvecklingen av Kopparlunden är ett samarbetsprojekt mellan fastighetsägarna och Västerås stad. Genom att utveckla området tillsammans kan man få till ett helhetstänk. Man kan även skapa allmänna ytor som gator, parker och torg.
– Tidigt i projektet satte vi gemensamma mål och skapade en samstämmighet om hur vi vill utveckla Kopparlunden. Vi har även kommit överens om hur projektet ska finansieras, säger Katarina Berg.
I samband med att man tog fram planprogrammet 2016 gjordes en överenskommelse om finansieringen. Utbyggnaden av allmän platsmark ska finansieras av fastighetsägarna utifrån hur mycket de får bygga inom respektive fastighet. Staden ansvarar för att bygga de allmänna ytorna och kommer även sköta dessa fortsättningsvis.
Kopparlunden en del av Västerås utveckling
Västerås är i en expansiv fas. Staden som idag har cirka
158 000 invånare beräknas öka till 230 000 till år 2050. Utvecklingen av Kopparlunden är en viktig del av det samlade samhällsbyggandet i Västerås och då det ligger i anslutning till centrum kommer det även att bidra till att de centrala delarna av staden stärks och blir mer attraktiva.
Området Kopparlunden är uppdelat i fyra detaljplaner. Tre av dessa vann laga kraft hösten 2021 och den fjärde är i en planprocess just nu. Samrådet beräknas ske vid årsskiftet 2023/2024. Att skapa det nya Kopparlunden kommer att ta
15 år och ske i olika etapper.
– En utmaning under genomförandetiden är att utbyggnad av kvartersmark, allmänna ytor och infrastruktur behöver gå i takt. Vi behöver också ta hänsyn till att det finns pågående verksamheter i området. Även marknadsläget och oförutsedda upptäckter i exempelvis saneringar påverkar genomförandet. Om en pusselbit ändras behöver man ta hand om de följdeffekter det kan ge i tidplanen för en annan del i projektet, säger Katarina Berg.
Just nu görs olika åtgärder i området. Västerås stad håller på med markförberedelser för att anlägga en ny genomfartsgata. Några fastighetsägare har även påbörjat marksaneringar och rivning av några byggnader som byggts under senare delen av 1900-talet.
En byggnad, Verkstaden 22, har renoverats färdigt av sin fastighetsägare Imperia fastigheter AB. Den byggdes på 1950-talet som huvudkontor åt Svenska Metallverken, men innan renoveringen hade byggnaden stått tom länge och med åren förföll den allt mer. Nu har den fått nytt liv och sedan hösten 2022 är det gymnasieskola och kontor där. Renoveringen av byggnaden har fått stor uppmärksamhet. Den nominerades till Västmanlands arkitekturpris 2023. I motiveringen står att läsa att ursprungliga värden och kvaliteter identifierats och omhändertagits till att få nytt liv. Byggnaderna kan nu fortsätta berätta sin historia och utgöra fundamentet för framtidens Kopparlunden.
– Tillsammans med fastighetsägarna vill vi fortsätta utveckla Kopparlunden till en levande stadsdel samtidigt som vi bevarar och lyfter fram den värdefulla industrimiljön. Genom att komplettera området med ny bebyggelse i form av bostäder, butiker, kontor, förskolor, parker och torg vill vi skapa ett område där historia och framtid möts, avslutar Katarina Berg, Västerås stads projektledare för Kopparlunden.
Text och foto: Pia Lindhe Rudolf, kommunikatör Västerås stad