07 dec Norrköping bäst på klimatanpassning
Norrköping är bäst på klimatanpassning och Gävle, som för två år sedan drabbades av kraftiga skyfall och översvämningar, har klättrat från 80:e till fjärde plats.
Det visar en rapport från IVL och Svensk Försäkring, som vartannat år granskar kommunernas beredskap inför värmeböljor, torka, skyfall och översvämningar.
Undersökningen visar att kommunerna kommit olika långt i klimatanpassningsarbetet.
– Norrköping har under de år vi gjort granskningarna varit en av de bästa på att vidta åtgärder inför ett förändrat klimat. Kommunpolitikerna prioriterar frågan och har sikte på långsiktiga och gemensamma klimatmål, förklarar Staffan Moberg, jurist och klimatanpassningsexpert på Svensk Försäkring, branschorganisationen för svenska försäkringsbolag.
Organisationen försäkrar alla möjliga naturskaderisker.
– Om vi ska kunna göra det behöver hela samhället, alla i hela Sverige anpassa sin egendom, sitt företag och sina anläggningar till ett annat klimat. Försäkringarna gäller ett år, så långt sträcker sig vårt ansvar, enligt Staffan Moberg.
Svensk Försäkring är initiativtagare till den inventering som man gör vartannat år tillsammans med IVL.
– Vi tittar på kommunernas strategiska arbete med klimatanpassning, vilka beslut som tagits, hur stora resurser det handlar om och vilken personal som är involverad i det arbetet – samt om kommunen gjort en risk- och sårbarhetsanalys av de effekter som kan bli av klimatförändringarna, säger Staffan Moberg.
Svensk Försäkring och IVL har tagit fram en enkät som går till landets 290 kommuner. Svarsfrekvensen är ungefär tvåtredjedelar.
– Underlaget är en modell i sex steg som EU lanserat och vi har därefter tagit fram de frågor kommunen ska svara på, uppger Staffan Moberg.
Poängen varierar mellan 0 och 33 (högsta möjliga poäng). Drygt hälften av de kommuner som svarat når inte ens upp till 15 av 33 möjliga, och 53 kommuner har fått under tio poäng
i undersökningen.
– Vår slutsats är att många kommuner inte prioriterar arbetet med klimatanpassningen – framför allt inte mindre ställen som har knappa resurser och en begränsad kompetens, menar Staffan Moberg.
Den ökningstakt som tidigare noterats i kommunernas arbete med klimatanpassning verkar ha avstannat. Det är en oroväckande utveckling eftersom ambitionerna i stället borde öka.
– Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra, så kommer hela landet att påverkas av klimatförändringarna. Det krävs extraordinära åtgärder, både av enskilda och av samhälls- institutionerna, påpekar Magnus Hennlock på IVL.
DEN STARKASTE DRIVKRAFTEN
Den starkaste drivkraften för klimatanpassningsåtgärder verkar dessutom finnas i de kommuner som redan nu har drabbats av stora skador efter extremväder.
– Ett exempel är Gävle kommun som 2021 fick kraftiga skyfall med omfattande översvämningar som följd. Det satte fart på klimatanpassningsarbetet och i senaste rankingen klättrade kommunen från plats 80 till plats fyra. Det finns en klimatanpassningsplan där skyfallsanalysen står i centrum, enligt Magnus Hennlock.
Han menar att det handlar om att förbereda sig i tid för att undvika akuta och kostsamma situationer.
– Hur stora skadorna och kostnaderna blir beror till stor del på hur vi lyckas anpassa samhälle, kommuner och regioner till ett förändrat klimat, avslutar Magnus Hennlock.
Norrköpings kommun jobbar sedan flera år aktivt med klimatanpassningen – för att få en övergripande bild av hur klimatförändringarna kan påverka kommunen framöver. En gemensam färdriktning ska förenkla beredskapen inför översvämningar, värmeböljor, ras och skred.
– Det ligger mycket arbete bakom den här topp-placeringen. Vi är gärna en förebild för andra kommuner, säger Merja Willman, miljö- och klimatstrateg i Norrköpings kommun.
Kommunens arbete med klimatanpassningen görs i bred samverkan med kommunala verksamheter och bolag, samt räddningstjänsten, SMHI och Linköpings universitet.
– Samarbetet är en framgångsfaktor som lett till ökad kunskap och förståelse för hur de olika verksamheterna kan påverkas av det förändrade klimatet och hur anpassningen bör se ut, förklarar Merja Willman.
Under sommaren gör kommunen mätningar av utomhustemperaturen på vissa platser, och i samarbete med Linköpings universitet och SMHI.
– Mätningarna görs via sensorer placerade på exempelvis förskolor, skolor och äldreboenden. Personalen kan via en app skicka information om hur de upplever värmen på en specifik plats, uppger Merja Willman.
Samverkan mellan kommunens olika verksamhetsområden, bolag och räddningstjänsten är bred och gedigen.
– Det finns klara riktlinjer för klimatanpassningen och en värdefull samverkan med SMHI och Linköpings Universitet, enligt Merja Willman.
De olika aktörerna kan stötta och stärka varandra, och kommunen har stor nytta av den senaste forskningen inom området.
– Vi är jätteglada över att vara nummer ett i Sverige – ett kvitto på att vårt strategiska arbete är framgångsrikt. Vi är numera väl medvetna om riskerna för översvämningar, ras och skred, och var det kan bli extra varmt under en värmebölja. Det finns en struktur för hur vi ska arbeta med dessa frågor, säger Merja Willman.
Kommunen vill satsa mycket på grön struktur, det vill säga öka grönytorna på ett påtagligt sätt – i jämförelse med år 2022.
Under 17–18 augusti 2021 föll 101 millimeter regn under två timmar i Gävle. Det tidigare Sverigerekordet var 79,2 millimeter och registrerades i Hanö år 2002. Under dygnets 24 timmar uppmätte SMHI en nederbörd på 161,6 millimeter över Gävle. Normal nederbördsmängd för hela augusti månad är omkring 70 till 80 millimeter enligt SMHI.
Skyfallet orsakade skador på byggnader och infrastruktur samt vägar och motionsspår. Många låga områden och viadukter fylldes med vatten. Enstaka vägar rasade och fick sedan återställas. Dagvattentrummor blev skadade liksom stödkanter utefter vägarna. Efter skyfallet uppdagades en stor mängd så kallade slukhål i Gävle.
GÄVLE – FRÅN PLATS 80 TILL 4 PÅ TVÅ ÅR
En intressant fråga är vilka åtgärder Gävle kommun tagit
för att klättra från plats 80 till plats fyra, på två år.
Erik Glaas anställdes som klimatanpassningsstrateg i Gävle kommun hösten 2023. Han kommer närmast från Linköpings universitet, och har 15 års erfarenhet som forskare inom området klimatanpassning.
– Jag har varit involverad i Norrköpings kommuns arbetsgrupp för klimatanpassning och är väl insatt i strategin för kommunens anpassning till ett förändrat klimat, berättar han.
Den stora anledningen till att kommunen klättrat från plats 80 till 4 är att politikerna har avsatt 100 miljoner till klimatanpassning, i ett första skede.
– Det är väldigt ovanligt att reservera så mycket pengar så snabbt, så det finns en klar insikt om behovet av att satsa specifikt på klimatanpassningsåtgärder, förklarar Erik Glaas.
Klimat- och miljöansvariga kommunalrådet Therese Metz menar att de samlade effekterna av klimatförändringarna bör hanteras i ett större perspektiv än per enskild kommun.
– Vi saknar statens närvaro i de här viktiga frågorna, förklarar hon.
Riksrevisionen gjorde efter skyfallet 2021 en uppföljning
av skadorna i Gävleborgs län.
Så många som 6 830 skadeärenden har anmälts till försäkringsbolagen och kostnaderna beräknas till 1,85 miljarder, enligt Erik Glaas.
Du har jobbat i femton år med den här frågan. Hur snabbt bör man handla, enligt din uppfattning. Hur bråttom är det?
– Nummer ett är att inte bygga fel. En genomtänkt höjdsättning är viktig, mycket infiltrerande och skuggade ytor och skapa lågpunkter för fördröjning. Det är kanske det mest väsentliga, men sedan finns det väldigt många saker man bör tänka på, påpekar Erik Glaas.
Den befintliga staden, och den befintliga bebyggelsen, är nog trots allt det största problemet.
– Det tar tid att rätta till de risker som redan byggts in – såsom hårdgjorda ytor, lutande ytor mot byggnader, för lite grönska, konstruktioner av byggnader med låga entréer, källartrappor utan insteg, att man tagit för lite höjd när man byggt vid vatten – och många, många fler exempel, säger Erik Glaas.
En svårighet är att kommunen inte kan ställa några krav på fastighetsägaren för klimatanpassning i den befintliga staden, eller att finansiera åtgärder som tydligt gynnar enskilda. Privata fastighetsägare äger omkring 70 procent av marken
i landets tätorter – och största delen av framtidens bebyggelse är det som redan är byggt.
– Kommunerna kan göra något åt de 30 procent av marken som de i genomsnitt äger. I övrigt behöver vi ett bra samarbete med fastighetsägarna för att få till åtgärder, samt för att underlätta anpassningar av byggnader och mark till ett förändrat klimat. I dagsläget behöver både kommuner och fastighetsägare implementera fler anpassningsåtgärder.
Vad konkret tänker kommunen göra med de 100 miljoner
som avsatts till klimatanpassning?
– Öka andelen gröna och infiltrerande ytor, genomföra öppna dagvattenåtgärder (dammar, krossdiken, regnbäddar, dagvattenmagasin, torrdammar, med mera), anpassa byggnader till extremväder och höja beredskapen för krisberedskap –
såsom översvämningsskydd, pumpar, kylning med portabla fläktar och AC i krissituationer, berättar Erik Glaas.
Det är viktigt att få in klimatanpassning rent generellt, i hanteringen av den kommunala marken – såsom att ta bort kantsten för att få vattnet att rinna till infiltrerande ytor, eller sänka marken i parkerna så att grönytorna kan ta hand om vatten. Ställverk för el kan också behöva höjas.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist
Kortversion av rapporten:
https://www.svenskforsakring.se/globalassets/rapporter/ranking-av-kommunernas-klimatanpassning/klimatanpassning-2023-kortrapport-c765-p.pdf/