Nytt register för bebyggelse på gång

Nytt register för bebyggelse på gång

Arbete pågår för fullt på Riksantikvarieämbetet med att utveckla ett nytt register baserat på geodata och som kommer att innehålla information och kunskapsunderlag om bebyggelse med identifierade kulturvärden i Sverige. Det nya bebyggelseregistret kommer att utvecklas, testas och släppas i etapper under 2024–2025.

Mycket är vunnet på att synliggöra bebyggelse med kulturvärden redan i planeringsstadiet eftersom kulturhistoriska miljöer bidrar konkret inom många områden i samhället som till exempel besöksnäring, folkhälsa och utbildning. Bebyggelsens kulturvärden bidrar också med attraktionskraft, både för etablering av företag och människors inflyttning.

Även i klimat- och miljöarbetet är kulturarvet en tillgång att räkna med där det i mötet mellan kulturhistoria och hållbarhet finns en stor och många gånger outnyttjad potential. Idag står bygg- och fastighetssektorn för en femtedel av Sveriges utsläpp av klimatgaser. Genom att förvalta det redan byggda – i stället för att riva och bygga nytt – kan utsläppen av växthusgaser reduceras. Med energibesparande åtgärder och återanvändning av material går det att få ner klimatpåverkan ytterligare.

Återanvändning och återbruk av befintlig bebyggelse bidrar till en cirkulär ekonomi, vilket är nödvändigt för att minska miljöpåverkan där bebyggelse med kulturvärden då blir stor tillgång i arbetet med klimatomställningen.

Samarbete är en framgångsfaktor

Riksantikvarieämbetet är en bland många samhällsaktörer med uppdrag som syftar till att utveckla samhället i en hållbar riktning gällande ekonomiska, sociala och ekologiska värden. Genom att tillgängliggöra samlad digital information om bebyggelse med kulturvärden via såväl datauttag samt sök- och nedladdningstjänster kan aktörer inom samhällsbyggnadssektorn få den snabba överblick som behövs för att tidigt göra de kvalificerade avvägningar som samhällsbyggnadsprocessen kräver.

Jämförelser och samverkan kring samhällsplanering underlättas ur ett både regionalt och nationellt perspektiv med de samlade, tillgängliga och strukturerade informationsflödena. I en digital plan- och byggprocess kan bebyggelsens kulturvärden synliggörs i ett tidigt skede så att värdefulla miljöerna kan tas tillvara och inte riskera att gå förlorade i samhällsutvecklingen.

Arbete återstår innan lansering

Viktiga arbeten återstår med det nya bebyggelseregistret innan lansering, en grov och preliminär tidplan är att registret driftsätts etappvis under 2024–2025.  Bland annat behöver arbete med flytt av information från det nuvarande och ålderstigna bebyggelseregistret till det nyutvecklade göras. Annat som återstår är att ta fram avtal, manualer och utbildningar för hantering och registrering i det nya registret, dessutom behöver informationen som läggs in i registret säkras gällande kvalitet, upphovsrätt och eventuell sekretess. Utvecklingsarbetet sker i dialog med de aktörer som registrerar och använder informationen i registret, så som antikvarier och handläggare på länsstyrelserna, museerna, stiften, kommunerna och regionerna.

Kommuner och regioner är centrala aktörer

Sveriges 290 kommuner har olika förutsättningar och arbetar på olika sätt beroende på storlek, geografi, befolkningsmängd, exploateringstryck och så vidare. En del kommuner arbetar med analoga inventeringar, underlag och planer medan andra kommuner arbetar i egna digitala system.

Under arbetet med det nya bebyggelseregistret har Riksantikvarieämbetet därför intervjuat cirka 30 olika kommuner för att förstå kommunernas olika behov, villkor och arbetssätt. Oavsett en kommuns storlek eller digitala mognad är det viktigt att alla kommuner i Sverige ges stöd och möjlighet att antingen kunna koppla sin befintliga digitala information till bebyggelseregistret eller att koppla upp sig på Riksantikvarieämbetets systemlösning och påbörja digitaliseringsresan via det nya bebyggelseregistret.

Karlstad kommun ligger långt fram

Karlstads kommun har till exempel utvecklat ett eget system eftersom de tidigt insåg hur mycket vunnet det skulle vara att ha ett digitalt verktyg som stöd till plan- och byggprocessen. Kulturmiljö Karlstad är deras egenutvecklade karttjänst på webben som bygger på kommunens kulturmiljöprogram och som innehåller utpekade objekt som visas på webkartan. För varje objekt finns en rapport med foton och texter som beskriver historik, karaktär och kulturhistoriska värden. Kartan innehåller dessutom många valbara visningslager med bland annat historiska kartor från olika tidsåldrar, ortofoton, terrängskuggningar med mera.

På webben beskriver Karlstad kommun själva sitt arbete med Kulturmiljö Karlstad, som webkartan heter: ”Kartan bygger på Karlstads kulturmiljöprogram som är en bas för kommunens kulturmiljöarbete. Vi behöver känna vår kommun och veta vad vi har för kulturhistoriska värden för att kunna ta hand om dem i plan- och byggprocessen. Kulturmiljöprogrammet är ett kunskapsunderlag som pekar ut kulturhistoriska värden. Det ger möjlighet att göra välgrundade beslut men är inte ett skydd i sig. Kulturmiljöprogrammet bidrar även till att stärka kommunens identitet genom kunskapen om dess historia och hur staden har växt fram.”

Att digitalisera och tillgängliggöra kulturmiljöinformation är alltså en enskild insats som ger synergieffekter inom flera olika verksamheter i en kommun. Det nya bebyggelseregistret blir därför ett kraftfullt digitalt verktyg som ger kommunerna förutsättningar att skapa långsiktigt hållbara och goda livsmiljöer där människor vill leva.

Text: Annika Ragnarsson, kommunikatör Riksantikvarieämbetet

Läs mer och kontakt: