Enköping fortsätter utveckla sina parker

Enköping fortsätter utveckla sina parker

På Stadsarkitektdagen hösten 2023 på temat “Mellanrummens möjligheter” gavs jag tillfälle att berätta om Fickparker på enköpingska – inspirerande, gröna och hållbara (mellan)rum. Det fick mig att reflektera kring våra utmaningar att låta grönstrukturen ta plats i staden.

Hur brett ska ett grönstråk vara? Hur stor är en park? När är gården tillräckligt stor? Varför måste det vara träd på båda sidor gatan? I jakten på den perfekta exploateringskalkylen hamnar de gröna  värdena allt som oftast i kläm. Så även i Enköping.

I Enköping har vi glädjen att förvalta ett otroligt arv från våra föregångare. Ändå brottas även vi med frågorna om utrymme och rättfärdigande av nya rum när staden växer.
Vad vore en stad utan grönskande, kvalitativa (mellan)rum?

De gröna (mellan)rummen binder samman, enar och skänker återhämtning. De är också platser för puls och aktivitet, för den så viktiga biologiska mångfalden och våra ekosystemtjänster.

Vi vet vad våra parker ger till människorna och staden, vi
vet vad människor mår bra av, vi vet vad som skapar livskvalitet. Varför är det då så svårt när staden växer?

En nytänkande visionär

När stadsträdgårdsmästare Stefan Mattson kom till Enköping under det tidiga 1980-talet hade han en långsiktig målsättning om att skapa gröna upplevelser. Stefan var en föregångare och visionär och han hade en målbild om vad parkerna och grön-
strukturen kunde vara och ge till staden. Han har med en målmedvetenhet under mer än 25 år skapat det arv som vi idag förvaltar och utvecklar i Enköpings parker. Än idag är upp-
levelserna ett nyckelord för oss, vi vill ge inspiration och nya upplevelser till våra besökare.

Stefan är för många kanske mest känd för arbetet med Enköpings fickparker och för att han introducerat perenner till Sveriges parker, men han har gjort långt mycket mer för våra gröna (mellan)rum. Han arbetade i nära dialog med tidigare kollegor, landskapsarkitekter och trädgårdsmästare, för att göra Enköping grönare, från den större skalan med trädplanteringar med olika arter längs med våra största infartsgator, med våra naturlika planteringar som skyddar från vinden på den upp-
ländska slätten till den mindre med våra fantastiska parker. I en tid där kunskapen och intresset för det gröna var betydligt mindre än idag.   

Fickparker på enköpingska

Enköpings fickparker är utmärkta exempel på vad inspirerande, gröna och hållbara (mellan)rum kan vara. De har vuxit fram utifrån potentialen av tidigare planering, där det i stadsväven skapades utrymmen för det allmänna. Ibland på ytor utpekade som parker redan tidigt i planeringen, ibland på grönytor som inte lämpade sig för exploatering och kanske blev kvar just som ett mellanrum. Under lång tid var dessa ytor ofta klippta gräsmattor, ibland trädbevuxna, ibland med någon enstaka lekutrustning. Idag är flera av dem uppskattade mötesplatser – gröna oaser med egna karaktärer, våra fickparker.

1983 föddes Enköpings första fickpark – Munksundskällan. En plats som tack vare sin källa varit en naturlig målpunkt och mötesplats för enköpingsborna över lång tid men som i och med sin nya gestaltning blev startskottet för utvecklingen av våra fickparker. Enköpings fickparker växte fram över mer än ett decennium, där Fridegårdsparken, Rådhusgården och Blombergs park är några. Fridegårdsparken, som är ett utmärkt exempel på ett grönt (mellan)rum gavs en karaktär och en egen identitet och är än idag en av våra mest uppskattade fickparker.

Flera av våra fickparker växte fram i dialog mellan Stefan Mattson och landskapsarkitekt Lars Johansson under 90-talet, ett tätt samarbete för att skapa platsens former i samklang med upplevelserna utifrån växtmaterialet. Idag har vi 10 fickparker
i Enköping, platser insprängda i stadsrummet eller som en mindre park i parken.

Våra fickparker ger en rik parkupplevelse på liten yta – de kännetecknas av en stark rumslighet, ofta definierad av klippta häckar. Växtgestaltningen byggs upp i flera skikt, med träd- kronor som breder ut sig som tak, solitärer och buskar som möbler och marktäckande perenner som mattor eller golv.

Växtmaterialet ger årstidsvariation och karaktärsväxter förstärker platsen. I fickparkerna skapar växterna ofta intima rum med gångar där konst och/eller vattenspel förstärker upplevelsen.

Utvecklingen av våra gröna rum

I år fyller Munksundskällan 40 år. Som vilken 40-åring som helst har den samlat erfarenheter och varit en plats för aktiviteter, möten och långt fler händelser än jag någonsin kommer veta om. Platsen är fortsatt en viktig målpunkt men med åren har växtmaterialet åldrats och behöver glesas ut och förnyas. Vi vill förbättra tillgängligheten och skapa platser för nya upplevelser.

Vi arbetar fortsatt med en växtgestaltning med flerskiktade planteringar. Som grund använder vi marktäckande perenner som snabbt sluter sig, tillsammans med högre perenner, buskar och träd som skapar variation och sinnliga upplevelser.
I förnyelsen av våra gröna miljöer utgår vi alltid från platsens karaktär och dess värden, från återbruk, bevarande och en effektiv skötsel – men också genom en anpassning utifrån samtiden. Under 2024 kommer vi att välkomna våra besökare till en upprustad Munksundskälla med nya upplevelser men igenkänning i platsens nuvarande karaktärer. Våra parker ska kunna användas av fler och rymma ännu fler möten – att vara, vistas och att vila i. Det är kanske (mellan)rummens viktigaste roll idag när samhällets kugghjul snurrar allt snabbare.

I Enköping sköter vi om våra grönskande rum, vi skapar nya platser där de saknats och vi utvecklar dem med omtanke för att skapa upplevelser för både nutida och framtida enköpingsbor och besökare. I andan av våra tidigare kollegor vågar vi också prova nytt, både i växtmaterial och tekniska lösningar.

Våga planera för grönskande (mellan)rum

Närhet är ett ord som många förknippar med Enköping. Närheten finns också med oss i planeringen av våra gröna miljöer,
de ska finnas där för enköpingsbor och besökare –
nära.

För att vi ska kunna erbjuda samma typer av upplevelser i våra växande städer måste vi också säkerställa att det finns plats för dessa möten. Att vi pekar ut gröna mötesplatser i parker och rekreationsområden men också att vi skapar gröna (mellan)rum som kan utvecklas till exempelvis fickparker
när staden växer.

En sammanhängande grönstruktur som bidrar till ekosystemtjänster är en förutsättning för ett mer hållbart samhälle. Om bara ytan finns – då kan vi tillsammans skapa magiska upplevelser i nya inspirerande gröna och hållbara (mellan)rum.

Som sagt – vi vet vad våra parker och naturområden ger till människorna och staden, vi vet vad människor mår bra av, vi vet vad som skapar livskvalitet. Vi måste hjälpas åt att säkerställa tillräckliga ytor för djur och människor när våra städer växer.

Välkomna till Enköpings parker – inspirerande natur- och parkupplevelser för alla!

Text:  Anna-Karin Gävert, stadsträdgårdsmästare Enköpings kommun
Foto: Enköpings kommun