Norrbotniabanan omvandlar Piteå

Norrbotniabanan omvandlar Piteå

Den planerade byggnationen av Norrbotniabanan kommer att innebära en stor förändring av stadsmiljön i centrala Piteå. Trafikverket och kommunen ser stora vinster för Piteå och har tillsammans deltagit i den internationella arkitekttävlingen Europan.

Piteå saknar idag tillgång till persontågstrafik. Detta kan förefalla märkligt med tanke på att kommunen ingår i en av Sveriges största arbetsmarknadsregioner och att det pågår stora industrisatsningar i Norr- och Västerbotten med en förväntad nettoinflyttning på 100 000 invånare. Trafikverkets pågående planering av den kustnära järnvägen Norrbotniabanan som kommer att trafikera mellan Umeå och Luleå, sker i det sammanhanget inte för tidigt: Den kommer att bidra till att länka samman kommunerna i norr och förbättra möjligheterna att transportera gods till och från regionen. Norrbotniabanan kommer att betyda mycket både för kommunens utveckling och för invånarnas möjligheter att resa snabbt och smidigt norr- eller söderut och i liten utsträckning belasta klimatet.

Norrbotniabanans järnvägskorridor genom Piteå centrum beslutades redan 2010 av dåvarande Banverket. Beslutet hade föregåtts av en järnvägsutredning där flera alternativa järnvägskorridorer, genom och förbi staden hade undersökts. Som flera andra aktörer har kommunen ställt sig positivt till en dragning i markläge i direkt anslutning till Piteås stadskärna med ett centralt beläget resecentrum. Detta val förväntas säkerställa en levande och attraktiv stadskärna samt även möjliggöra en nödvändig expansion av centrala Piteå. Trafikverket har nu fått i uppdrag att påbörja järnvägsplaner mellan Skellefteå, Piteå och Luleå. Planering av en järnväg i en befintlig stadskontext är en mycket komplex fråga. I Piteås fall är det ännu mer komplext då järnvägsplanen måste ta hänsyn till de centralt belägna industriernas logistikbehov.

Idag finns det mycket begränsade ytor vilket beror dels på Piteås geografi, dels på tidigare planering av infrastruktur och markanvändning. Häggholmen, som stadskärnan heter, är en före detta ö i Piteås inre skärgård. Den har förlorat mycket av sin vattenkontakt på grund av landhöjningen. På uppgrundningsytorna mellan den historiska stadskärnan och den öppna vattenspegeln Sörfjärden etablerades storskaliga markparkeringar och handelsfastigheter. Timmerleden, en tung trafikerad genomfartsled, samt ett järnvägsspår där gods transporteras från och till det närliggande sågverket och de två pappersbruken utgör en barriär mellan stadskärnan och grönområden
och vattenytan vid Sörfjärden. Detta godsspår leder till en godsbangård som ansluter direkt nordväst om stadskärnan. Något svåråtkomligt på andra sidan Timmerleden finns det en park och en stadsnära camping som omges av industri, förrådsbyggnader, markparkeringar, snöupplag med mera. Staden slutar med andra ord strax utanför Häggholmen och man hamnar rakt ut i ett industrilandskap, präglat av infrastruktur och ruderatmark. Här luktar det diesel, kreosot och pappersbruk.

Piteå kommun och Trafikverket har ett stort intresse av en god stadsbyggnad. Man har gemensamt kommit till en insikt om att vägvalen för stadsutvecklingen är avgörande för Piteås framtid.  Idén om att anordna en arkitekttävling för att kunna få visioner om det framtida Piteå har, på initiativ av Trafikverkets chefarkitekt Johan Folkesson, utmynnat i ett gemensamt deltagande i den internationella arkitektur- och stadsbyggnads-
tävlingen Europan 17 under 2023. Tävlingens tema Living cities passade perfekt till tävlingsområdet i Piteå där uppgiften bestod i att presentera ett koncept som möjliggör en omvandling av industri- och infrastrukturlandskapet till levande stadsmiljöer. Sex olika arkitektteam från Nederländerna, Italien, Danmark och Sverige lämnade in sina förslag som ställdes ut offentligt i Piteå.

TEAM FRÅN NEDERLÄNDERNA VANN

Kommunen och Trafikverket bjöd in allmänheten till ett gemensamt dialogmöte om förslagen. En internationell jury korade i slutet av 2023 det vinnande förslaget, Solander Ring som togs fram av ett internationellt team med bas i Amsterdam, Nederländerna. Förslaget omvärderar den övergripande strukturen och sammanlänkar stadens arv med stadens framtid. Stadskärnan knyts samman med Sörfjärden genom flera gångbroar som blir attraktiva i sig. Resecentrum, som även fungerar som en gångbro, placeras i skärningspunkten Västergatan-Timmerleden. Västra kajen föreslås bli ett område för kulturella och kreativa näringar, idrott och rekreation. Marinan utvecklas och campingen bevaras. Piteås centrum växer med nya kvarter mot såväl Sörfjärden som bangårdsområdet. Mötesplatser skapas med flera nya torg runt resecentrum och i de nya stadskvarteren. Befintliga byggnader, till exempel räddningstjänsten och bangårdsbyggnader, bevaras och integreras i den nya stadsstrukturen. Timmerleden föreslås som en stadsgata utan godstrafik. Vinnarförslaget ger vägledning för framtidens utveckling av programområdet och flera av förslagets ställningstaganden återfinns i ett planprogram för Sörfjärden-området som i skrivande stund är under framtagande.

Det faktum att Norrbotniabanan är en stor förändring för staden skapar oro hos en del av Piteborna. Det finns en rädsla att infrastruktursatsningen skulle förstöra staden för all tid, vilket har väckt en debatt om den beslutade centrumdragningen i sociala media. En intressegrupp har bildats som önskar en omprövning av beslutet till förmån av det i järnvägsutredningen bortvalda alternativet längs E4 med ett resecentrum cirka två kilometer från Piteå centrum.

Det gäller att skapa förtroende och en tro på framtiden. Piteå kommun och Trafikverket är övertygade om att det täta samarbetet sinsemellan kommer att bidra till en positiv stadsutveckling.

Text: Florian Steiner, stadsarkitekt Piteå kommun