28 maj Så kan omställningens arkitektur se ut
Vi står inför en stor omställning av våra energisystem, framför allt i städerna. Även om vi idag bygger alltmer energieffektiva byggnader ökar stadigt behovet av både värme, kyla och elektricitet.
De städer som tidigt försågs med fjärrvärme har en stor fördel eftersom dessa system kan konverteras till nya energikällor utan att ersättas med en helt ny infrastruktur. Fjärrvärmenätet kan dessutom effektiviseras för att nå längre, minska energiförlusten och kompletteras för att överskottsvärmen kan lämnas tillbaka eller ges till någon annan i systemet. Tillsammans med en grupp konsulter, leverantörer och entreprenörer lyckades vi till och med visa att det i princip går att skapa ett cirkulärt fjärrvärmenät som inte byggs upp kring ett stort värmeverk utan kan drivas av ett stort antal klimatneutrala prosumenter – delare som växelvis producerar och konsumerar energin.
Men för att nå klimatmålen behövs flera olika kraftfulla åtgärder. I Stockholm planeras just nu världens första anläggning för infångning av koldioxid från biobränsle, BECCS, som omvandlar koldioxiden i rökgasen från Värtaverkets bioeldade KVV8 till flytande form som kan lagras i oljeborrhål under Nordsjön. Samtidigt pågår en omfattande elektrifiering, främst av fordon och industri. Enligt Energimyndigheten beräknas elbehovet i Stockholms län öka med 30 procent fram till 2030 och det innebär att energinät och anläggningar behöver byggas ut ännu mer eftersom energieffektivisering och mikroproducenter innebära att även elnäten ska vara cirkulära.
Alla dessa åtgärder kräver byggnader och en infrastruktur som tar sin utgångspunkt i att så effektivt som möjligt ta vara på energin. Energiarkitektur är knappast något nytt. Vattendrivna kvarnar, sågar och andra fabriker har historiskt varit centrala delar i städerna, liksom väderkvarnar ofta krönte de högsta punkterna i svenska städer (på 16–1700 talen fanns cirka 80 kvarnar i Stockholm). Med utbyggnad av el och gasnät under 1800-talet följde en arkitektur som på många sätt hyllade moderniteten med påkostade och monumentala byggnader vilka under 1900-talets andra hälft kom att ersättas med rent funktionella anläggningsbyggnader utan några arkitektoniska ambitioner.
FÖRÄNDRAD ATTITYD
Under 2000-talet har attityden till energibyggnader förändrats, inte minst eftersom de i många fall hamnar i centralare lägen i växande städer. Det som tidigare var utkanter och baksidor har vuxit ihop och omgivits av kvartersbebyggelse. Tätheten ställer krav både på säkerhet och estetik när marken blivit värdefull för nya bostäder. Denna förändring är både utmanande och inspirerande, vilket har bidragit till både oväntade och högkvalitativa byggnadsverk – CopenHill i Köpenhamn av BIG, KVV8 i Stockholm av Urban Design och Gottlieb Paludan, Gärstadverket i Linköping av Berg arkitekter och Carpe Futurum av Liljevall är några exempel. Men det finns flera möjligheter i både stor och liten skala.
Under de senaste åren har vi prövat att kombinera energibyggnader med andra samhällsviktiga eller bara lustfyllda funktioner. Det började med insikter från KVV8 att det faktiskt är möjligt att bygga ett nytt kraftvärmeverk mitt i stan, som mötte gatan med en vacker fasad och gräsmattor med ekar, som skapade ett öppet och grönt stadsrum. I flera mindre projekt har vi därefter lyckats kombinera ytor för stadsliv, lek och rekreation med tekniska energifunktioner och har därmed kunnat placera dessa byggnader där de gör mest nytta för värme- och elförsörjning. En fjärrvärmepump kan bidra till att skapa en plan yta på taket för lek och bollspel, på en elnätstation kan fasaden bli en fin sittmöbel på ett torg. I kombination med nya funktioner, som mobilitetshus där olika fordon samlas i ett hus med bra laddfunktioner – de är utmärkta att kombinera med energiförsörjning i nya stadsdelar.
UTVECKLAR ARKITEKTUREN
Vi ser nu hur detta område innebär en utveckling av arkitekturfältet. Genom att arbeta med alltmer sofistikerade verktyg kan vi, förutom att bidra med vackra byggnader och nya funktioner i staden, även delta i att analysera energifunktionen och medverkan i riskbedömningar och bygga digitala tvillingar för att kunna testa system och utveckla framtidens städer på riktigt.
Under de senaste åren har en stor del av planeringen och arkitektursamtalen handlat om bostadsbyggande. Det är inte så underligt eftersom behovet av bostäder i städerna varit enormt och denna sektor stått för en övervägande stor del av allt byggande. Men nya bostäder behöver energisystem och inte sällan uppstår en konkurrens om markytan eller så planeras stadsdelar utan tanke på hur infrastrukturen under mark ser ut, vilket riskerar att leda till kostsamma lösningar i slutändan. Energibyggnader kan vara väl inpassade de nya kvarteren eller till och med byggas som skyddande barriärer mot trafik. Men förutsättningarna för att kunna skapa lösningsorienterad energiarkitektur bygger på kunskap om alla de faktorer som ligger till grund för fungerande, kostnadseffektiva lösningar med möjlighet till synergier där flera funktioner kan uppnås med samma byggnad.
Text: Erik Jarlöv, arkitekt SAR/MSA, vd Urban Design
Exempel på olika projekt:
KVV8
2006 utlyste Fortum Värme tillsammans med Stockholms stad en arkitekttävling för det nya bioeldade kraftvärmeverket KVV8 i Hjorthagen. Planerna på att bygga ut nya stadsdelar i Värtahamnen och norra Djurgården ledde till högt ställda krav på arkitektonisk gestaltning. Urban Design och Gottlieb Paludan bildade team och vann tävlingen med en byggnad inklädd i ett skyddande hölje av v-ställda terrakottalameller. Genom att skapa en form som både var flexibel och kunde förändras under den fortsatta processen och ikonisk med tydlig visuell identitet lyckades projektet bibehålla sin arkitektoniska grundidé trots att projektet tog 11 år från tävling till genomförande.
BECCS
BECCS är en anläggning för infångning av koldioxid från Värtaverkets bioeldade kraftvärmeverk CCS-teknik. Anläggningen kommer att bli den första i världen av sin storlek och totalt beräknas den årligen kunna fånga in 800 000 ton koldioxid, vilket är mer än de fossila utsläppen som Stockholms vägtrafik släpper ut under ett helt år.
SN Värtan
Ellevios största inomhusställverk någonsin byggs just nu i Hjorthagen för att vara i drift 2026.
Station Värtan är en historisk plats. Här har det funnits ett elverk som försörjt Stockholm med el i 120 år. Den nya gasisolerade ställverksanläggningen (GIS) ska avspegla denna kontinuitet, driftsäkerhet och stolthet över uppdraget att leverera el till 100 000-tals stockholmare. Precis som den tekniska delen av anläggningen är framtidssäkrad och förberedd för att kunna byggas ut om 40–50 år, så ska även arkitekturen vara tidlös med robusta material som blir vackrare med åren.
Ställverket, som hittills har varit en utomhusanläggning och som tagit en stor yta i anspråk, kan genom så kallad GIS-teknik komprimeras och byggas in i en ny byggnad. På så vis frigörs värdefull mark för annat som denna växande stadsdel behöver. GIS-teknik innebär isolering av högspänningsledningar i gasrör som möjliggör en komprimering av det stora säkerhetsavståndet som behövs för konventionella luftisolerade ledningar.
Tryckpunktstation Liljeholmen
Den nya tryckpunktstationen kommer att ersätta en befintlig station som har stått på platsen sedan 1960-talet som kommer att vara i drift under byggtiden av den nya, innan den sedan rivs. Den nya stationens gestaltning kan ses som en samtida och lekfull tolkning av en klassisk elnätstation med fasad och valvbågar i tegel. En stor trapphall för inlastning med uppglasade valv mot gatan blir till ett “gatugalleri” samtidigt som det skapar en variation i fasaden och i gaturummet.
Pumpstation Hammarbybacken
Vid Hammarbybackens fot och entrén till Nackareservatet ligger nu en pumpstation för fjärrvärme. Nacka får miljövänlig fjärrvärme och för besökarna till Nackareservatet har en ny entréplats skapats där generösa sittbänkar fälls in i en rustik fasad av grova trästockar.
Teknikhus Norra Djurgårdsstaden
Storängstorget i Hjorthagen fick en ny teknikbyggnad innehållande elnätstation för Ellevio och pumphus till Storängstorgets nya fontän. Byggnaden är en asymmetrisk cortenvolym med skulptural träfasad i form av en rymlig soffa som vänder sig mot torget.
Pumpstation Sjöviksbacken
En ny pumpstation för fjärrvärme har smugits in längs Sjöviksbackens östvända sluttning. Fasaden av platsgjuten betong öppnas med en horisontell ”spricka” som visar en bakomliggande, varmt roströd, fasad av träribbor. ”Sprickans” kanter bildar informella sittplatser och på byggnadens tak finns plats för en bollplan, som är en del av en ny lekpark för områdets många nyinflyttade barn och ungdomar.
KVV8
2006 utlyste Fortum Värme tillsammans med Stockholms
stad en arkitekttävling för det nya bioeldade kraftvärmeverket KVV8 i Hjorthagen. Planerna på att bygga ut nya stadsdelar
i Värtahamnen och norra Djurgården ledde till högt ställda krav på arkitektonisk gestaltning. Urban Design och Gottlieb Paludan bildade team och vann tävlingen med en byggnad inklädd i ett skyddande hölje av v-ställda terrakottalameller. Genom att skapa en form som både var flexibel och kunde förändras under den fortsatta processen och ikonisk med tydlig visuell identitet lyckades projektet bibehålla sin arkitektoniska grundidé trots att projektet tog 11 år från tävling till genomförande.
BECCS
BECCS är en anläggning för infångning av koldioxid från Värtaverkets bioeldade kraftvärmeverk CCS-teknik. Anläggningen kommer att bli den första i världen av sin storlek och totalt beräknas den årligen kunna fånga in 800 000 ton koldioxid, vilket är mer än de fossila utsläppen som Stockholms vägtrafik släpper ut under ett helt år.