28 maj Växjö samverkar för ett levande centrum
Människors användning av och förväntningar på en stads centrum förändras hela tiden – och med det sker också små och stora förändringar i såväl stadsmiljön som i vilket utbud som centrum erbjuder.
Precis som många svenska stadskärnor befinner sig Växjö centrum mitt i en långsiktig omställningsprocess.
Hösten 2022 utsåg Växjö kommun en projektledare för det geografiska området Växjö centrum. Detta är ett arbetssätt som använts framgångsrikt i ett antal stadsutvecklingsprojekt. Den stora skillnaden är att dessa projekt har varit självfinansierade och oftast vinstgivande för kommunen. Genom att producera och sälja byggrätter har man kunnat hålla ett högt tempo och det har varit lätt för organisationen att prioritera dem. Den goda konjunkturen har också bidragit.
– Uppgiften för det nya projektet i centrum är att dammsuga befintliga planer, målbilder och visioner och utifrån dem budgetera och tidsätta ett antal åtgärder som bidrar till ett levande och attraktivt centrum med framtidstro. En samlad vilja för åtgärder i centrum i nära samverkan med ledningsägare och fastighetsägare, säger David Johansson, projektledare för utvecklingen av Växjö centrum.
Vikten av samverkan och gemensam målbild
I ett centrum finns många aktörer; fastighetsägare, verksamheter, kommun, invånare och besökare. Alla med sina behov och intressen. För att möta den sammanlagda effekten av små och stora förändringar som sker under lång tid – förändringar som ofta är drivna av omvärldsfaktorer som aktörerna inte råder över – är det bra att ha en gemensam väg framåt.
Växjö kommun har många dokument som beskriver önskad väg framåt och målbilden på en övergripande nivå. Arbetet tar framför allt avstamp i följande delar:
} Översiktsplan för rutnätsstaden (samrådsversion)
} Riktlinjer för utformning av stadsmiljö
} Trafikplan centrum
} ”Centrumvisionen” – egentligen kallad Målbildsprocess för Växjö centrum
– Centrum är inte ett väldefinierat område. Avgränsningen skiljer sig mellan olika dokument och sammanhang. Det är viktigt att definiera ett projektområde för att kunna fokusera samverkan och styra förväntningar. En sådan definition måste vara grundad och välmotiverad för att kunna kommuniceras och accepteras. Projektområdet diskuteras fortfarande och kommer att behöva preciseras mer i detalj, säger David Johansson.
Det inledande arbetet har visat att det finns ett stort intresse hos aktörerna att ta del av mer information och vara delaktiga i en gemensam väg framåt och målbilden för Växjö centrum. Det är en viktig del i utvecklingen och något som redan har påbörjats med föredragningar och dialog med Växjö Citysamverkan och deras medlemmar.
Det är viktigt att prata om konkreta åtgärder och visa resultat för att få ett brett engagemang. Projektet har fokus på att konkretisera och förverkliga befintliga planer för centrum, i synnerhet åtgärder där det finns en samlad vilja. Andra delar där det råder olika åsikter får mogna under tiden som annan utveckling pågår.
Hänsyn till befintliga verksamheter
En annan viktig tidig insats för Växjö kommun och projektet är att formalisera en balanserad samverkan mellan parterna. Alla aktörer behöver stå bakom projektet lika mycket samt bidra aktivt med engagemang och, till viss del, även finansiering. Ett ekonomiskt åtagande leder till ett större engagemang och krav på att åtgärder är värdeskapande. Sammanlagt kommer det ge större precision och effekt för de åtgärder som görs.
En viktig fråga för Växjö kommun är att bestämma vilket tempo som är rimligt att hålla. Å ena sidan önskas en snabb förändring, å andra sidan är det viktigt att under förändringen upprätthålla ett levande och attraktivt centrum. Arbetena behöver också, i möjligaste mån, planeras med stor hänsyn till pågående verksamheter i centrum och deras besökare. Erfarenheter från liknande ombyggnationer har visat att arbeten som pågår under julhandeln i december eller under högsäsongen för uteserveringar i juni, juli och augusti får mycket kritik och drabbar många verksamheter ekonomiskt.
Just nu pågår arbete med att ta fram en tidplan som tar hänsyn till pågående verksamheters behov. Planen ska vara logisk och lätt att kommunicera samt ha utrymme för att hantera oförutsedda händelser utan att hela tidplanen påverkas. Det är viktigt för att pågående verksamheter och fastighetsägare ska kunna planera sin verksamhet med budget, personal, marknadsföring med mera.
Kombination av hårda och mjuka åtgärder
När en samhällsbyggnadsförvaltning arbetar fram planer blir det ofta och naturligt en hel del hårda åtgärder som beskrivs. Det rör sig om ombyggnation av gator och stråk, reglering av trafik, förtätning av bebyggelse, plantering av träd och grönska, hantering av dagvatten och skyfall, lokal energiproduktion med mera. Hårda åtgärder av den här typen är ofta enkla att hitta i planerna då dessa åtgärder blir viktiga förutsättningar och fond till det dagliga livet och verksamheterna som bedrivs i staden men kommer sällan ensamt att göra den avgörande skillnaden. Här är det viktigt att också låta mjuka åtgärder
få ta plats i planeringen och att mjuka och hårda åtgärder samverkar med varandra.
Mjuka åtgärder siktar in sig på samverkansformer, locka människor och öka dynamiken i centrum och för att komma åt dessa överväger Växjö kommun att göra är en näringslivskonsekvensbedömning, NKB. Den ska beskriva och bedöma konsekvenserna för olika typer av verksamheter när befintliga övergripande planer genomförs. En NKB skulle underlätta kommunikation med näringslivet och fungera som beslutsunderlag vid utveckling och förändring av verksamheter.
Linnéuniversitetet ligger cirka 5 kilometer från centrum. Exempel på mjuka åtgärder som kan vägas in i planeringen av Växjö centrum är att skapa fler incitament för studenter att vilja vara i centrum. Det bidrar till andra rörelsemönster på andra tider och till andra målpunkter som i sig skapar ett livskraftigt och attraktivt centrum.
Åtgärder för att gynna och underlätta kulturverksamhet är också något som Växjö kommun ser över i planeringen. En lösning kan till exempel vara att fastighetsägarna kortsiktigt upplåter vakanta lokaler till kulturverksamhet för att undvika tomma lokaler och skyltfönster.
– Det är många bitar som ska falla på plats och det är många behov och önskemål som ska tillgodoses när man planerar utvecklingen av ett helt centrum. Kommuner, städer och centrum förändras hela tiden och det är svårt att förutspå exakt på vilket sätt. Men en sak är säker och det är att detska bli riktigt bra så vi behöver göra det här tillsammans
– med människorna som bor, lever och verkar i staden, säger David Johansson.
Text: David Johansson, projektledare samhällsbyggnadsförvaltningen Växjö kommun