30 okt Viktig infrastruktur är utsatt för risk
Enligt MSB har nederbördsmängden ökat de senaste 20 till 30 åren, i vissa delar av Sverige mer och i andra mindre.
– SMHI har tagit fram klimatscenarier för olika delar av landet som visar den utveckling vi har att räkna med framöver. MSB tar med hjälp av bland annat SMHI fram underlag för processer och beslut, samt vägledning för kommunerna – hur skyfallen bör hanteras, säger Kester Gibson, handläggare enheten för arbete med naturolyckor och klimatanpassning.
Kommunerna är beroende av en fungerande infrastruktur. Vad tänker du om det?
– Om man ska se till plan- och bygglagen, så är det kommunens uppgift att identifiera, bedöma och beskriva riskerna för översvämning i ett förändrat klimat – hur det kan påverka den byggda miljön. En viktig del är inverkan på transportinfrastrukturen, var ökad nederbörd tar vägen och hur avrinningen ser ut, säger Kester Gibson.
MSB identifierar och analyserar riskområden för skyfall och översvämningar i vårt land.
– Vi arbetar enligt översvämningsförordningen som följer en cykel på sex år, gör analyser för vattendrag, sjöar och hav, samt nederbörd. En rapport från våren 2024 visar 26 områden i Sverige med betydande översvämningsrisk.
De underlag och analyser MSB tar fram bör leda till konkreta åtgärder i kommunerna.
– Ett exempel är Piteå kommun som med stöd av statsbidrag från MSB har skapat ett stort fördröjningsmagasin som leder bort vatten i samband med skyfall i centrala delar av staden. Ett annat exempel är en skyfallsled och skyfallsmur vid Värmdövägen i Nacka kommun, uppger Kester Gibson.
Kommunen bör ta hänsyn till klimatförändringar när man planerar nya projekt i anslutning till samhällsviktiga verksamheter, såsom sjukhus, äldreboenden och anläggningar för energi- och vattenförsörjning.
– Men även för vad som kan hända med transporter av drivmedel, livsmedel och andra viktiga varor. En viktig fråga är om översvämningarna kan leda till avbrott i verksamheter som har stor betydelse för ett fungerande samhälle. Räddningstjänsten måste till exempel ha möjlighet att ta sig fram, säger Kester Gibson.
Enligt Sveriges geologiska undersökning SGU bör kommunen ha koll på vilka geologiska förutsättningar som råder i regionen.
– Områden där jorden innehåller stora mängder så kallad kvicklera är mest utsatta, säger Anna Hedenström, enhetschef Samhällsplanering jord.
SGU har tagit fram en karta, riksöversikt över finkorniga jordarter (lera) och skredbenägenhet. Kartan visar regioner markerade med rött, områden där de geologiska förutsättningarna för skred är som störst.
– Det handlar om marker i framförallt västra Götaland, som vid istidens slut för cirka 10 000 år sedan var täckta med havsvatten. I den miljön bildades tjocka lager av lera som idag har betydande benägenhet för skred, förklarar Anna Hedenström.
MSB har kompletterat riksöversikten med samhällsviktiga verksamheter, som är i riskzonen vid översvämning och skred.
Vad kan kommunen göra för att minska risken för skador till följd av skyfall?
– I samband med planering av stadsbebyggelse bör man se till att använda bästa möjliga underlag, som bland annat SGU och MSB kan bidra med. Flera statliga myndigheter arbetar just nu intensivt med att ta fram planeringsunderlag för kommunerna, enligt Anna Hedenström.
Statens geotekniska institut SGI har tillsammans med MSB och flera andra myndigheter, däribland SGU, ett regeringsuppdrag att identifiera särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning – till följd av klimatförändringar.
– Arbetet visar att ras, skred, erosion och översvämning, ett möjligt scenario, kan få mycket stora konsekvenser för liv och hälsa, ekosystem, infrastruktur, bebyggelse och kulturarv. Ökade möjligheter att bedöma klimatrelaterade risker kan ge bättre förutsättningar i ett förebyggande arbete, samt leda till relevanta åtgärder, säger Anna Hedenström.
SGU samarbetar med andra statliga myndigheter, bland annat SMHI:s myndighetsnätverk för klimatanpassning – för att skapa kunskapsunderlag, ett stöd för kommunerna.
– Just nu tar vi fram bakgrundsfakta för västra Gotland och Fårö, för att regionen ska kunna bedöma risken för stranderosion. Resultatet av våra undersökningar kommer vid årsskiftet. Vid en förändrad markanvändning bör kommunen göra en noggrann utredning. Stränder och havsbotten med sand är mer känsligt för erosion än moränkuster med mycket sten, påpekar Anna Hedenström.
Södra Sverige kan få problem med havsnivåhöjning, där till exempel Falsterbo med lågt liggande tomter är i riskzonen för översvämning. Kommunen har projekt på gång för att bygga vallar.
– SGU har en kartvisningstjänst för södra Sverige som visar geologiskt underlag och bilder på havsstränder – risk för erosion, samt förväntad havsnivåhöjning. Det är underlag för att bedöma känsligheten för stranderosion, men kan även användas för samhällsplanering och miljöövervakning, berättar Anna Hedenström.
Områden i norra Sverige som är i farozonen för ras och skred är till exempel de expansiva delarna av turismen, såsom
i Jämtlandsfjällen.
– Mindre snö och tjäle i marken, samt ökade regnmängder i kombination med ändrad markanvändning, kan ge upphov till mer slamströmmar i den branta terrängen – vilket orsakade den stora slamströmmen i Åre 2023, då extrem nederbörd tog med sig jord och sten från de branta sluttningarna som omger byn – med skador på vägar, hus och dräneringssystem som följd.
Många kommuner bygger fortfarande nära vatten, hur ser du på det?
– Det är väl en politisk fråga, men man bör vara medveten om vad det innebär. Klimatförändringar under de närmaste hundra åren kan ge helt andra förutsättningar, såsom ökad risk för översvämning och erosion. Husen bör väl hålla i minst hundra år. Våra geologiska underlag visar var det kan behövas extra undersökningar och åtgärder innan man väljer att bygga strandnära. Dessutom behöver man ta höjd för högre havsnivåer och inte bygga för nära vatten.
Trafikverket ingår i ett nätverk för klimatanpassning, under ledning och koordination av SMHI.
– Det ska finnas ett myndighetsmål för klimatanpassning kopplad till verksamheten, en strategi, en handlingsplan, samt klimat- och sårbarhetsanalys, berättar Malin Lind, nationell samordnare klimatanpassning vid Trafikverket.
Det underlag hon tagit fram för Trafikverket ska nu implementeras i verksamheten.
– Vi gör analyser och tar fram underlag för att planera, bygga och underhålla infrastrukturen – vägar på land och vatten, samt järnväg, förklarar Malin Lind.
Hur ser Trafikverket på att översvämningar, ras och skred nu verkar öka?
– Vår uppgift är att underhålla och anpassa infrastrukturen till den omgivande miljön. Möjligheten att avvattna, leda bort vatten, är starkt beroende av hur det omgivande landskapet ser ut. Vi försöker samarbeta med berörda fastighetsägare för att få till en bra avvattning. Om en skogsägare, till exempel, väljer att avverka sin skog på ett felaktigt sätt, så påverkar det även vägar och järnvägar, förklarar Malin Lind.
Berörda parter behöver samverka för att undvika ras, skred och översvämningar.
– Alla som äger en fastighet måste anpassa förhållandena till ett förändrat klimat, påpekar Malin Lind.
Det saknas klara riktlinjer för vilket klimat fastighetsägare bör anpassa sin verksamhet till.
– Trafikverket arbetar efter IPCC:s klimatscenario för att anpassa anläggningarna, säger Malin Lind.
Hur går det med anpassningen – med tanke på de senaste årens översvämningar, ras och skred – som lett till stora skador på infrastrukturen?
– Sveriges vägar och järnvägar är byggda under olika årtionden, vilket betyder att det tar tid att få en nödvändig anpassning. Det bör dessutom ske i samarbete med andra delar av samhället. Ett stort problem är att många städer anlagts för länge sedan, när förutsättningarna var helt annorlunda – det vill säga mycket stenlagda gator och en dagvattenhantering anpassad till helt andra förhållanden.
– Beräkningarna bygger på gamla underlag. Eftersom regnmängderna nu ökar, så måste gamla och nya underlag ses över och samordnas. Utmaningen ligger i att foga ihop den redan byggda miljön med nya krav på avvattning och geoteknik, säger Malin Lind.
Räcker de statliga anslagen till en så omfattande omställning som du beskriver att Trafikverket måste göra?
– Vår viktigaste uppgift just nu är att inventera och analysera vad som är viktigast att åtgärda. Vi har gjort en omfattande inventering av landets väg- och järnvägstrummor, den viktigaste delen i en avvattningsanläggning. Utifrån det har vi tagit fram en underhållsplan för att successivt kunna åtgärda och uppgradera de anläggningar som måste anpassas på grund av förändrade flöden. Järnvägstrummorna åtgärdas efterhand. Regeringen har aviserat mer pengar till underhåll, och en del medel kommer förhoppningsvis att gå till riskförebyggande åtgärder.
– Vi måste planera nya områden, samarbeta med fastighets- ägare och exploatörer för att minska risken för översvämningar, hjälpas åt för att lösa den här utmaningen på bästa sätt. Att få en väl fungerande avrinning är en av de största utmaningarna just nu – om vi vill att samhället ska fungera fullt ut i ett förändrat klimat.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist
Fakta SGU•
• SGU:s roll är att tillhandahålla geologisk information för samhällets behov. Det kan bland annat innebära information
om markens beskaffenhet och förutsättningar för ras, skred
och erosion.
• SGU ser till att det finns ett grundläggande underlag (geologiska kartor/data) som behövs för riskbedömning. SGU:s jordartskarta är grunden för mer detaljerade analyser av var det finns förutsättningar för skred, ras eller erosion.
• Kommunerna ska alltid se till att de använder den bästa tillgängliga geologiska informationen. SGU jobbar nationellt och förvaltar sina data, samt arbetar löpande med att förbättra dessa data.
• Sedan i juni är all SGU:s data för samhällsbyggnad fritt tillgänglig som öppna data: https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2024/juni/nu-blir-sgus-geologiska-data-oppna- och-kostnadsfria
• SGU har en delmängd av den information som behövs.
• På kommunerna behöver man ta reda på de regionala geologiska förutsättningarna som är aktuella just hos dem. Finns det förutsättningar för skred? Till exempel är det många kommuner i Västra Götaland där det finns kvicklera. https://www.sgu.se/samhallsplanering/risker/skred-och-ras/riksoversikt-over-finkorniga-jordars-skredbenagenhet/
• De geologiska förutsättningarna är viktiga att beakta när man planerar nya områden. Till exempel vid exploatering i fjällvärlden.
• Med förändrat klimat kommer havsnivån stiga. Det bör framför allt kommuner i södra Sverige planera för. I norra Sverige kommer landhöjningen fortsatt vara snabbare än havsnivåhöjningen. https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/aldre-nyheter/ 2017/november/erosionsforhallanden-langs-sveriges-kust/
• Beakta vid ändrad markanvändning exempelvis skogsbruk i branta slänter. Infrastruktur och samhällsviktig verksamhet kan finnas nedströms. Förändrat klimat och ändrad markanvändning ökar risken för till exempel slamströmmar. https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2023/september/sgu-har-kartlagt-sparen-efter-slamstrommen-i-are/
• SGU:s data är viktigast i tidigt skede, vid planering av infrastruktur. Men även vid underhåll behöver man känna till bland annat jordarter ”uppströms” väg och järnväg för att kunna bedöma risk för skador vid till exempel slamströmmar eller skred. En slamström kan sätta igen en dräneringstrumma vilket kan leda till översvämning.
Kommunerna kan hämta mycket från statliga myndigheter. Statliga myndigheter samverkar. SGU är med i MNKA, driver projekt för att ta fram nya kunskapsunderlag.
Till exempel tar SGU just nu fram underlag för kommunen på Gotland för att kunna bedöma risk för erosion. Det är ett samarbete där SGU tar fram underlaget och SGI och Länsstyrelsen är med och kommunicerar till Regionen och kommunen. Liknande insatser har SGU tidigare gjort för Öland, Skåne och delar av Halland.
Andra myndigheter har mycket vägledning:
Boverket PBL kunskapsbanken och SMHI på Klimatanpassning.se har många exempel och länkar.
SGI har en kommunvägledning.
MSB och SGI har tagit fram en rapport med kommunanalyser
av risker.
Kommunerna kan söka statsbidrag från MSB för åtgärder mot naturolyckor.