17 feb AI inom samhällsbyggnad en stor utmaning

AI och annan högteknologi är brinnande aktuellt i kommunerna. Utvecklingen går snabbt och snart finns det verktyg som kan förändra hela verksamheten.

– Vissa kommuner och städer har kommit en bit på vägen, säger Alexander Gösta vid RISE, arkitekt och expert inom stadsplanering och digitala verktyg i planeringsprocessen.

En viktig uppgift är att bidra till en hållbar värld och ett konkurrenskraftigt näringsliv, i samarbete med akademi, näringsliv och offentlig sektor.

– Samhällsbyggnadssektorn är en stor utmaning. Den fungerar på ett traditionellt sätt, till exempel för historiska data. Olika verksamhetsområden arbetar utan kontakt med varandra. Kunskapsförmedling mellan kommunerna är något helt nytt, menar Alexander Gösta.

Vad det handlar om är alla de processer som finns i en kommunal verksamhet, från bygglov och trafikfrågor till utbildning, omsorg och räddningstjänst.

– Samlade data saknas, vilket är väsentligt för att kunna använda AI, förklarar han.

Insamlande av data blir ett omfattande jobb framöver, där samverkan och samarbete kommer att ha stor betydelse.

Hur ska det gå till – i praktiken?

– Idén är att akademi, näringsliv och offentlig sektor ska samverka och samarbeta på ett helt nytt sätt. Vi vet vad som behöver göras, men saknar formerna för det digitala. RISE sträcker nu ut handen i syfte att hitta bra samarbetsformer, säger Alexander Gösta. 

Ett 20-tal kommuner med ett stort intresse är involverade i det arbetet. 

– Många är oroliga för att inte klara de utmaningar vi har framför oss, fast medvetenheten om problemen är väldigt olika.

Kommer RISE att ha en samordnande funktion för AI-utvecklingen i kommunerna?

– Ja delvis, vi kan leda och föra samman olika aktörer, samt erbjuda teknisk kompetens. Fast ansvaret ligger hos fastighetsägare, kommuner och offentlig sektor. Vi kan vara en slags coacher, visa vilka resurser som finns.

 Var befinner sig Sveriges kommuner när det gäller utvecklingen av AI?

– Samhällsbyggnadsbranschen ligger långt efter jämfört med många andra länder. Vår bedömning är att AI på ett kraftfullt sätt kan effektivisera och höja kvalitén inom hela den offentliga sektorn. Politikerna måste hålla sig väl uppdaterade, för att fatta rätt beslut – så att det offentliga kan hänga med i utvecklingen.

AI och digitala lösningar har stor potential att utveckla hållbar tillväxt i stadsbyggnaden, menar Jenny Carlstedt, projektledare inom arkitektur och fysisk planering vid RISE.   

– Befintliga och framtida stadsmiljöer behöver anpassas till målen för Agenda 2030. AI kan användas i delprocesser, för att utreda och analysera stora mängder tidskrävande data, förklarar hon. 

Grunden för utformningen och planeringen av vårt samhälle är mycket omfattande.  

– Det finns stora resurser att spara på att effektivisera processer och underlag med data och avancerad teknik, såsom bygglov och regelstyrda tillståndsansökningar, uppger Jenny Carlstedt. 

Tillräckligt goda digitala underlag och regelverk anpassade till digitala förlopp är en förutsättning för att kunna erbjuda kommunala tjänster baserade på AI. 

– Kommunerna har historiskt sett haft stor frihet när det gäller exempelvis detaljplaner, vilket är komplicerat för AI att hantera – jämfört med standardiserade underlag, säger Jenny Carlstedt.

AI kan vara ett verktyg vid digitalisering av äldre detaljplaner, samt i mer automatiserade processer för bygglov. Fast detaljplaner med stor komplexitet i underlaget förutsätter att processer och aktörer kan interagera.

– En stor mängd processer och aktörer ska förstå varandra, med data från alla möjliga system över och under jord, påpekar Jenny Carlstedt. 

Det finns stora resurser att spara med AI, för till exempel kommunal belysning. Sensorer kan känna av och göra uppdateringar direkt i systemet.  

– De kan även användas för att registrera vattenläckor eller risker för bräddning vid höga vattenflöden, inflikar Jenny Carlstedt.

Hon påpekar att säkerhet är viktig i sammanhanget, att skydda informationen i samhällskritiska funktioner såsom AI-plattformar – olika system där uppgifter är tillgängliga för vem som helst. 

– Det är viktigt att inte bygga in sårbarhet i samhällsbyggnaden, såsom tekniska problem i samband med uppdateringar och sabotage. Att nå resiliens och robusthet är väsentligt, lösningar RISE just nu tittar på. 

Helsingborg använder ai för ökad mobilitet

Helsingborg har kommit en bit när det gäller AI och tekniska lösningar, i syfte att öka mobiliteten i staden. 

– Vi har till exempel en leveransrobot ”Hugo”, från företaget Hugo Delivery – ett eldrivet självkörande fordon som testas på gång- och cykelvägar i ett avgränsat bostadsområde. Många är nyfikna på hur roboten beter sig om man ställer sig framför den. Det är ingen fara, den slutar köra om det finns hinder på vägen, berättar Linda Bermin, trafikplanerare Helsingborgs stad.

Den uppgift ”Hugo” tränar på är att distribuera paket till boende i området, en innovation som minskar både utsläpp och kostnader.

– I nuläget handlar det om att leverera beställningar från Apotea, ett privat företag som deltar i försöken tillsammans med Hugo Delivery, VTI och Best Transport, förklarar Linda Bermin. 

Projektet Helsingbotica finansieras genom Vinnova och Drive Sweden och avslutas i sin nuvarande form sommaren 2026.  En utbildning för ungdomar är på gång och Transportstyrelsen följer initiativet med stort intresse. 

Självkörande robotar utan ledsagare är dock inte tillåtna i Sverige.

– Det finns bestämmelser för elsparkcyklar, så på liknande sätt behövs regler för självkörande fordon, uppger Linda Bermin. 

Staden följer utvecklingen i USA och hur man där jobbar med standarder. 

– En förutsättning för AI-baserade system är att det finns standardiserade data och strukturerad information – på ett sätt som system och robotar kan tyda, enligt Linda Bermin.

Ligger Helsingborg före andra kommuner när det gäller AI-utvecklingen?

– Jag tror det, ett annat exempel är robotar som flyttar sopor – från ett soprum i Oceanhamnen till en speciell uppsamlingsplats där materialet hämtas av sopbilar. Lösningen frigör plats för människor och gatuliv, och kan vara en bra lösning för fastighetsnära insamling, enligt Linda Bermin.

Staden utvecklar AI för trafikplatser med höga flöden, i samarbete med Trafikverket, Tommy Nordbergh Åkeri och ICA Sverige AB. Transportörerna ska få information om alternativa transportvägar, för att minska risken för trafikstörningar och långa köer.

Gång- och cykelvägnätet har än så länge otillräckligt med data, i jämförelse med kollektiv- och vägtrafiknätet. Utmaningen framöver är att hitta kostnadseffektiva verktyg för insamling.

– En idé är att låta stadens anställda samla in data när de cyklar till och från jobbet, eller när skolbarn tar sig till och från skolan. Vi vill ta reda på vägarnas standard, effektivisera driften, samt öka säkerhet och tillgänglighet. Många kan ha nytta av information – såsom hinder i gångbanan.

Helsingborg har även installerat appar i sopbilarnas mobiltelefoner, en slags AI-lösning för kontinuerlig inventering av stadens gatunät – sammanlagt 60 mil bilväg. Appen är utvecklad i samarbete med företaget Univrses. 

– Vi har samarbetat för att ta fram appen, en lösning av stort värde även för andra kommuner. Staden har bidragit med kunskap om hur gatudrift går till och utförs, medan Univrses har utvecklat appen och den tekniska lösningen, förklarar Andréas Hall, utvecklingsingenjör Helsingborgs stad.

Vad det handlar om är att hitta trasiga brunnslock, hål, gropar, sprickor och andra skador i asfalten, samt kartlägga och inventera vägskyltar, skick och aktualitet, hastigheter och vägmärken, eller lutande och förstörda stolpar. 

– Inventeringen gjordes tidigare av tre heltidsanställda personer – under 48 av årets 52 veckor, till en kostnad av drygt 3 miljoner kronor per år, berättar Andréas Hall.

Arbetsinsatsen var tidigare 100 procent första året, och därefter 20 procent per år i fyra år – och så vidare med jämna intervaller.

– Vi satt med information som var upp till fem år gammal, och dessutom ett undermåligt beslutsunderlag. Våra sopbilar kör hela vägnätet på två veckor och den inventering som tidigare tog fem år tar nu endast några veckor. En direktupphandling av tjänsten gör att kostnaden hamnar på ungefär en miljon, istället för tre och en halv, förklarar Andréas Hall.

Den tjänsteman som har ansvar för underhållet av stadens gator lade tidigare 20 timmar per vecka på att inventera vägnätet, numera ungefär en timme – en besparing på 19 timmar per vecka, arbetstid som kan läggas på mer angelägna uppgifter. 

SKR har tagit fram en regelbok för beläggningsunderhåll Bära eller brista, som utgör grunden för den AI-lösning Helsingborg nu använder.  

– Några ekonomiska anspråk från Univrses för den kompetens vi bidragit med har inte varit aktuellt. Det är enormt bråttom att få fram modeller för AI, så det ekonomiska är underordnat i sammanhanget, menar Andréas Hall. 

Han pekar på att många statliga och kommunala verksamheter tidigare tvingats anpassa sig till det marknaden haft att erbjuda. 

– Vi har nu varit med och arbetat fram en lösning. Den stora fördelen är att det varit betydligt lättare att upptäcka vad som fungerar eller inte.

Text: Ylva Berlin, frilansjournalist