Samverkan bygger en hållbar stad

03 sep Samverkan bygger en hållbar stad

Ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, så brukar Norra Djurgårdsstaden beskrivas, men mest känt är området för sina höga ambitioner när det kommer till hållbarhet. Drygt femton år efter starten har projektet genomgått många utmaningar och framgångar i byggandet av en hållbar stad. 

På en yta stor som 250 fotbollsplaner i Stockholms nordöstra delar och indelat i fem områden med olika karaktär växer ett helt nytt område fram. Här ska byggas bostäder, lokaler, kontor, handel och service, skolor, butiker, förskolor och idrottshallar bland annat. Allt började 2009 med ett politiskt beslut att området ska vara profilområde inom hållbar stadsutveckling. Nu 15 år senare kan projektet visa på en mängd bra resultat och nya arbetssätt, till exempel: 

• användning av massor för utfyllnad och markförstärkning istället för pålning för minskad betong- och stålanvändning som leder till minskad klimatpåverkan,
• test av ny betong där masugnsslagg används istället för cement samt traditionell armering som ersätts av basaltfiber för att minska klimatpåverkan, 
• dagvatten som en resurs där multifunktionella växtbäddar, parker, grönstråk, gröna tak och gårdar ökar sociala och rekreativa värden och bidrar till hälsa och välmående och samtidigt minskar risken för översvämning och torka, 
• lokal masshantering genom eget masslogistikcenter som reducerar lastbilstransporter med 90 procent och minskar hanteringskostnaderna med 500 miljoner kronor,
• nästan 430 000 ton bergmassor har transporterats till masslogistikcentret från andra projekt via pråm som ersätter 32 000 lastbilstransporter,
• lågenergihus och plushus med förnybar energi från sol,
• bygglogistikcenter som ökar framkomligheten, förbättrar trafiksäkerheten och skapar tryggare stadsmiljöer genom att optimera transportflöden av byggmaterial och avfall under byggproduktionen,
• el-lastbilar för transporter kopplade till bygglogistikcentret som förser Norra Djurgårdsstaden med byggmaterial,
• planering för behandling av gråvatten som sedan kan användas för bevattning av grönstrukturen i en av parkerna

Sammanlagt ska det byggas minst 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser här. Några av bostäderna färdigställdes innan områdets hållbarhetsprofil beslutades och har en annan karaktär. 

Christina Salmhofer är hållbarhetsstrateg för Norra Djurgådsstaden och har varit med i projektet ända sedan starten 2009. 

– Det har verkligen varit och är en lärande process som också är gränsöverskridande inom staden. Det är super­intressant att få följa hela processen och det är en lärande­process både för staden och branschen. Boverket kallar oss för en kunskapsbank i Norra Djurgårdsstaden, vilket ju känns hedrande. Jag tror att det är ett av de mest spännande projekten som finns helt enkelt. 

Budskapet från politiken var tydligt från starten. Norra Djurgådsstaden skulle bli en testbädd för innovativa hållbara lösningar inom stadsutveckling. Första steget var att få igång samverkan mellan stadens olika förvaltningar, bolag och byggaktörerna samt att sätta strategierna och visionen för området. En grannlaga uppgift enligt Christina Salmhofer.

– Det handlade mycket om att bryta ny mark på den tiden då det inte fanns den typen av support för att sätta upp databaser och samverkansgrupper. 

I dag finns Uppföljningsportalen inom staden som är ett resultat av det arbete som gjorts med Norra Djurgårdsstadens uppföljningsdatabas.

– Vi har också tagit fram Program för hållbar stadsutveckling med förvaltningar och bolag. Det styr vad vi ska jobba mot och är förankrat och beslutat i kommunfullmäktige.

Programmet är det styrdokument som definierar hur stadsdelen ska utvecklas med fokus på hållbarhet i olika aspekter. Det är en grund för områdets utveckling och fungerar som en vägledning för allt arbete inom området för att uppnå en hållbar stad.

Hållbar stad – fem målområden

Visionen konkretiseras i fem målområden: levande stad, tillgängligt och nära, resurshushållning och minskad klimatpåverkan, låt naturen göra jobbet och engagemang och lärande. De fem hållbarhetsmålen bidrar tillsammans till alla FN:s globala mål inom Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Ett 60-tal byggaktörer har fått markanvisningar i området och hållbarhetskraven är ambitiösa för alla byggaktörer. Kraven baseras på programmet och anpassas för de olika projekten. Kraven inkluderar allt från att bygga med hållbara material till att optimera energiåtgången och minska avfall.

– För att det här ska bli bra krävs mycket samarbete över gränserna, med de olika förvaltningarna och bolagen och att vi får till de goda samtalen med byggaktörerna. Det är jätteviktigt att vi kan diskutera hållbarhetsaspekterna i ett tidigt skede. Får du inte med hållbarhetsfrågan i detaljplaneskedet eller när du sätter strukturplanen så får du aldrig med det. 

Kompetensutveckling för byggaktörerna

Staden satte även tidigt igång med kompetensutveckling för byggaktörerna för att öka förståelsen för kraven.

– De kunde säga, vad menar ni med grönytefaktor, vad är energieffektivt? Det här var ju 2010 då det var ganska nya begrepp. 

Det ledde till att man startade ett kompetensprogram för byggaktörerna men också för bland andra stadens planarkitekter och planprojektledare. Programmet syftar även till att utveckla och sprida kunskap om hållbar stadsutveckling. Det omfattar workshops, webbinarier och erfarenhetsåterföring som riktar sig till aktörer inom bygg, fastighet och samhällsutveckling

Samtidigt började man att organisera upp hela hållbarhetsorganisationen. 

– Vi skapade fokusgrupper och arbetsgrupper som skulle hjälpa till med kravställningen, de var ekologer, landskaps­arkitekter, toxikologer bland annat, som då skulle hjälpa mig att se över de kraven vi hade ställt för de första markanvisningarna och formulera dem mer konkret. Det är ett samarbete som pågår sedan 15 år där vi nu har sju olika fokusgrupper med sex sju olika experter i varje grupp från våra förvaltningar och bolag. Vi jobbar i nära samverkan för att ta fram strategier och följa upp resultat och mål. 

Tuffa energikrav i en hållbar stad

Även om byggaktörerna till exempel inte nått upp helt till det tuffa energikravet för flerbostadshus, om 55 kWh/m2 och år så säger Christina Salmhofer att de flesta presterar väldigt bra.

– Jag tycker att de är jätteduktiga, några få når de kraven, istället för 55 ligger de på ungefär 64, men det är otroligt bra tycker vi. Arkitekterna är också väldigt bra på att ta fram bra underlag, så i projekteringsskedet är det bra, det vet vi för att vi granskar ju allt.

Det är ofta en lång kedja av händelser som gör att det är svårt att leva upp till de höga kraven, menar hon. Många gånger handlar det om att det händer något under byggproduktionen så att husen inte blir täta, till exempel att det borras igenom klimatskalet, att det bildas köldbryggor när balkongerna monteras, att värmen silar ut genom olika hål eller att byggentreprenören kanske väljer ett fönster med sämre u-värde, som är måttet på hur mycket värme som passerar genom ett fönster.  

När sedan husen är färdiga kan det uppstå problem med förvaltningen och för de som bor i husen. Det kan handla om att de som har hand om driften fått dåliga instruktioner och att inomhustemperaturen ofta blir för hög. Samtidigt uppstår skillnader i temperatur, ju högre upp i husen ju kallare blir det, vilket ofta får effekten att de som bor längst upp vill höja temperaturen medan de längst ner vädrar mer än vad som behövs, vilket leder till högre energiåtgång. 

Minskad betong- och stålanvändning

Den högsta klimatpåverkan kopplas till betong och stål, så även i Norra Djurgårdsstaden, upp till 97 procent av den totala klimatpåverkan i vissa etapper. Masshantering, arbetsmaskiner och transporter har mindre inverkan. Även om det gjorts betydande minskningar och besparingar där. Bara det lokala masslogistikcentret har gett en besparing på 500 miljoner kronor. Tack vare masslogistikcentret har en stor del av massorna kunnat bearbetas lokalt till återanvändningsbara massor istället för att fraktas längre bort till externa mottagningsanläggningar. Anläggningen nyttjas även av andra inom staden och externa aktörer. 

Området består av en blandning av sjöbotten, berg, schaktmassor och tidigare industriella konstruktioner och är i stort behov av markförstärkningar.

– Norra Djurgårdsstaden har jättesvåra markförhållanden, vi bygger på mestadels sjöbotten vilket innebär att vi skulle behöva påla otroligt mycket. Då skulle vi behöva använda massor av betong och stål men det vill vi inte utan istället försöker vi framöver att jobba mer med överbelastning med hjälp av massorna för att fylla ut och höja nivåer. 

För att ytterligare minska användningen av stål och betong görs även försök med att ersätta traditionell armering med basaltfiber och användning av klimatreducerad betong. Det innebär att en del av cementen i betongreceptet ersätts med alternativa bindemedel, som masugnsslagg, för att minska klimatpåverkan.

– Vi försöker ju överföra den här kunskapen inom staden. Man kanske tycker att det kräver helt andra rutiner, ja det gör det men då får man skapa andra rutiner då. Jag menar, kostnaden för att jobba med att överbelasta är mycket liten i sammanhanget medan kostnadsbesparingen är gigantisk samtidigt som det minskar klimatpåverkan drastiskt.

Fina boendemiljöer

Christina Salmhofer menar att hållbarhetskraven gett väldigt fina boendemiljöer. De har också lett till att flera av målen för social hållbarhet har kunnat uppfyllas, till exempel:

• en jämn fördelning av olika upplåtelseformer som bidrar till ökad jämlikhet,
• nästan en tredjedel av bostäderna är fyror eller större som bidrar till fler boendealternativ. För att ytterligare främja en varierad befolkning och mer social inkludering ställs det krav i kommande markanvisningar på att skapa förutsättningar för en större mångfald av människor,
• tillgänglighet till det tidigare stängda industriområdet Gasverket som alla kan använda på lika villkor och som främjar möten mellan människor som annars inte skulle ha träffats,
• bebyggelse, gator, platser, parker och grönstråk kopplar samman staden som bidrar till en robust och sammanhängande stadsstruktur utan fysiska och sociala barriärer,
• en offentligt tillgänglig grönstruktur som bidrar till ett bra mikroklimat och stärker de sociala kvaliteterna,
• prioritering av gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och leveranstransporter framför personbilstransporter som bidrar till ökad hälsa och möjligheten att kunna förflytta sig till en lägre kostnad och på ett mer jämlikt sätt oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning eller andra individuella förutsättningar.

– Jämför man med de områden som byggdes här innan det bestämdes att det skulle vara profilområde inom hållbarhet så ser man en enorm skillnad. Arkitekturen ser annorlunda ut i de tidiga områdena, där den är mycket mer homogen och mycket är byggt med samma höjder. 

Hållbarhetskraven påverkar arkitekturen mycket eftersom gårdarna ska vara mångfunktionella, och taken måste vara gröna annars uppfylls inte kraven. Kraven på en hållbar stad påverkar även gator och mobilitet. Ett annat mål är att stadsdelen ska vara förberedd för kommande klimatförändringar. Så en förstärkning av grönstrukturen har en viktig funktion, inte bara socialt och rekreativt och när det gäller den biologiska mångfalden, utan den ska även hantera dagvatten. 

– Så det kommer bli fler gröna tak, många grönytor i form av parker, träd och gårdar med många buskar. Om vi får intensivare regn, så ska dagvatten dels ledas bort och dels magasineras lokalt för att minska översvämningsrisk och torka. 

Projektet förstod också tidigt att till exempel växtbäddarna måste se ut på ett annat sätt och ha ett helt annat substrat. Bland annat har man testat skelettjordar, pimpstenar och biokol. Det har också inneburit tuffa krav för byggaktörerna. Energi- klimat- och grönstrukturkrav, den combon är inte alltid enkel att hantera, menar Christina Salmhofer.

Kraven blir ibland motstridiga och med ett så ambitiöst hållbarhetsprogram kan de olika målen ibland gå stick i stäv, menar hon. Att bygga tätt för att uppfylla mål om antalet bostäder, samtidigt som gator och parker ska förberedas för skyfall och att kollektivtrafiken ska få plats.

– Det uppkommer förstås målkonflikter som vi måste kunna hantera. Så vi måste göra avvägningar under hela resans gång och ha en bra dialog med alla inblandade, det är jätteviktigt. 

Text: Hendrik Bergstén, projektkommunikatör Exploateringskontoret Stockholms stad