17 feb Helsingfors i framkant inom drönarplanering
Hur kommer drönare att påverka städernas infrastruktur och trafikmiljö? Helsingfors stad har med hjälp av en digital tvilling av staden skapat ett simuleringsrum, där man kan se hur flygtrafik i staden påverkar stadsmiljön. En färdplan har tagits fram för Helsingfors stad för framtidens drönartrafik.
Hur kommer drönare som kan transportera både gods och personer att påverka städernas infrastruktur och trafikmiljö i framtiden? Vilka behov kommer att uppstå avseende trafikreglering och -övervakning, behov av start- och landningsplatser med koppling till övrig transportinfrastruktur? Frågan är om nu gällande mark, plan- och miljö-lagstiftning hänger med eller behöver den anpassas och utvecklas för dessa nya förutsättningar? Är drönare en möjlighet som rätt hanterad kan skapa nya förutsättningar för kostnadseffektiva och miljövänliga transporter? Detta är frågor som är angelägna att börja ta tag i.
Studieresa till Helsingfors
Helsingfors stad ligger i framkanten när det gäller drönare och har med hjälp av en digital tvilling av staden skapat ett simuleringsrum där man kan se hur flygtrafik i staden kan påverka stadsmiljön. Syftet är att skapa en tydlig färdplan framåt för Helsingfors stad för samordningen av mark- och luftrum för drönartrafik.
Den 11 juni 2024 genomfördes i Internationella Kommitténs regi en studieresa till Helsingfors där vi fick besöka detta simuleringsrum och fick ta del av de kunskaper och erfarenheter som vunnits så här långt. Vår ciceron var Christina Suomi, enhetschef för stadsmiljöavdelningen i Helsingfors stad och projektledare för Helsingfors stads pågående U-Space-projekt. Hon gav tillsammans med sin arbetspartner Jukka Keski-Jaskari och deras FINAVIA-kontakt Ilkka Kinnari, en intressant och givande inblick i det framåtsyftande arbete som pågår. Ett U-space luftrum är en zon där verksamhet med obemannad luftfart regleras.
Innovationsbolag, Urban Mobility och digital tvilling
I bakgrunden till den aktuella satsningen att ta fram en digital tvilling för arbetet med ett U-space för Helsingfors, finns ett samarbete med stadens innovationsbolag Forum Virium i ett projekt kallat Airmour om Urban Air Mobility. Enligt Christina Suomi är det arbetet som gjorts i Airmour och lärdomarna därifrån som inspirerat till att utveckla och testa olika scenarier för etablering av drönartransporter i det undre luftrummet genom Helsingfors digitala tvilling. Airmour var först med att ta fram en översikt över vad det kan betyda för staden att obemannade flygfarkoster blir allt vanligare. Forum Virium genomförde bland annat urbana ”luftrörlighetsworkshopar” som gav värdefull information och möjligheter att få kontakt med operatörer och företag på fältet.
– Det blev tydligt att det inte är möjligt att stå och vänta vid sidan av i denna förändring. När det gäller strategisk markanvändning måste vi alltid se framåt och försöka förutse framtiden, betonar Christina.
Den första U-Space-prototypdatan för Helsingfors utarbetades av staden själv på den digitala tvillingplattformen i slutet av 2023. ”Grottan” eller ”The Cave” är ett simuleringsrum av stadsmiljöavdelningen i Helsingfors där vi kan se hur flygtrafiken i städerna påverkar stadsmiljön och därigenom lära av den och förstå den. Staden äger inte sitt luftrum eftersom luftrummet regleras av centralregeringen. I Finland regleras flygtrafiken i städer över hela landet av den statliga trafik- och kommunikationsmyndigheten Traficom. Men det är stadsplanerarna som designar stadsmiljön och det är viktigt att staden kan utvecklas på ett kontrollerat och samordnat sätt i fråga om all transportinfrastruktur. För detta är den digitala tvillingen med sin kapacitet för visualisering och simulering det överlägset bästa verktyget. De som designar staden och dess struktur kan nu använda kraften i 3D-visualiseringen som den digitala tvillingen erbjuder, till exempel för att planera landningsplatser för obemannade flygfarkoster, givet att modellen också innefattar luftrummet och hur det kan disponeras.
Under studiebesöket fick vi ta del av hur simuleringar av olika möjliga lösningar för att ta i anspråk det undre luftrummet för transporter med drönare och etablering av start- och landningsplatser kan se ut. Till exempel hur en start och landningsplats för drönare skulle kunna lokaliseras på det nuvarande busstorget utanför den centrala järnvägsstationen i Helsingfors City. I 3D-modellen kan också olika restriktioner och begränsningar för olika flygrutter läggas in med hänsyn till bebyggelse och miljö med mera.
Nycklar till framtiden – samverkan och visualisering
Möjligheten att med stöd av den digitala 3D-tvillingen visualisera olika lösningar, scenarier och deras konsekvenser för olika aktörer och inte minst politiker och beslutsfattare är av avgörande betydelse för den framtida planeringen.
Christina och hennes kollega lyfter även fram vikten av samverkan. Urban luftmobilitet är ett tredimensionellt och hårt reglerat område som kräver digitala verktyg och flera olika kompetenser, olika nya partners och en gemensam förståelse.
En färdplan framåt
Stadsmiljöavdelningen vid Helsingfors stad arbetar nu sedan den 1 mars 2024, under ledning av Christina Suomi, med ett två-årigt U-space-projekt, där den digitala tvillingen är en viktig förutsättning och ett verktyg för att kunna simulera, testa och visualisera hur drönartransporter kan påverka stadens utformning. Det syftar inte ännu till att etablera ett legalt reglerat U-space utan till att utveckla kunskap, kapacitet, beredskap och förmåga inom stadens förvaltning att ta sig an utvecklingen av Advanced Air Mobility (AAM). Projektet som pågår 2024–2026 ska presentera en rapport med förslag till en process med konkreta steg framåt hur AAM ska införlivas i stadens utveckling. Noterbart är en förskjutning i terminologin från Urban Air Mobility (UAM) till Advanced Air Mobility (AAM).
Redan 2023 presenterades en rapport med en skisserad färdriktning framåt: ” Study on the Future of Helsinki’s Urban Air Mobility”. I rapporten konstaterades att cirka 30 000 drönar-flighter hade ägt rum inom stadens luftrum under en 12-månadersperiod och att denna utveckling kommer att fortsätta. Slutsatser som fördes fram i rapporten var behov från stadens sida av att bland annat:
Vad gäller roller och ansvar:
Bygga upp intern kompetens inom staden vad gäller UAM och U-space
Etablera tydliga kontaktytor mellan olika sakägare och medborgarna och att staden har ett ansvar i att skapa acceptans för UAM
Investeringar:
Stimulera marknaden genom att staden upphandlar UAM-tjänster
Stödja eller driva etablering av ett U-space-luftrum i Helsingfors
Tydliga riktlinjer för både offentlig och privat sektor för användningen av UAM-farkoster:
Data om områden som ska undvikas respektive användas i fråga om både lokalisering och tider
Tillgängliggöra data om riskområden och risker – såväl statiska (till exempel skolor) som dynamiska (till exempel folksamlingar).
Hållbarhetsaspekter
Framåtsyftande arbete i samverkan
Enligt Christina Suomi kommer man nu att fortsätta utveckla den digitala tvillingen och därigenom förståelsen för luftrummet och mobiliteten i luften. Hon pekar på betydelsen av att förstå effekterna och påverkan av urban luftmobilitet på staden. Och att sätta upp mål för den är en viktig del av den totala stadsplaneringen så att vi kan påverka utvecklingens inriktning.
Flygmobilitet i städerna kräver en ny typ av omfattande samarbete, även mellan myndigheter, och arbetet som bedrivs nu inom U-space-projektet kommer definitivt att vara med och främja den utvecklingen. En viktig faktor i att man i Helsingfors kommit så långt, som Christina Suomi pekar på, är den samverkan som skett med innovationsbolaget Forum Virium och projektledaren Renske Martijnse-Hartikka, i synnerhet, i EU-projekten om flygmobilitet i städer – AirMOUR och CityAM. Det har varit avgörande för att formulera en tydlig vision och bygga ett nätverk.
Ett annat viktigt projekt som Christina Suomi lyfter fram är “Urban Environment Division & City Model” (“K&K”-projektet), som leds av stadsgeodeten Tiina Talvitie. Här har databaserade, kostnadseffektiva lösningar skapats som möjliggör smidig testning av koncept som luftrummets digitala tvilling. Samarbetet mellan Forum Virium och K&K-projektet gav också tekniskt stöd för att komma i gång med den digitala tvillingen.
Nya kompetenser behöver tillföras
En viktig och närmast avgörande framgångsfaktor för det pågående och framtida planeringsarbetet, som Christina Suomi pekar på, är att ha tillgång till luftfartskompetens. Något som hennes kollega Jukka Keski-Jaskari kunnat tillföra genom sin bakgrund från det finska flygvapnet, med kompetens inom flygtrafikledning och som pilot. Det har bidragit till såväl en kvalitetssäkring i det interna arbetet som underlättat i kontakten och samverkan med luftfartssektorns myndigheter och övriga aktörer. Detta har varit nödvändigt för att skapa en brygga mellan stadsplaneringen och luftfartens representanter.
Konkreta mål och resultat
I Helsingfors ser man framför sig att staden kan bli en attraktiv plats för nya yrkesverksamma och företag inom urban flygmobilitet. Att ta sig an urban flygmobilitet i planeringen skapar möjligheter för en effektivare, smidigare, miljövänligare transportinfrastruktur och en hållbar tillväxt.
Konkreta nyttoexempel för stadens invånare som ligger närmast till hands är olika transporter och tjänster inom sjukvården och räddningstjänsten. Till exempel samarbeten mellan universitetssjukhus, genom transporter både mellan Helsingfors och Tallinn och mellan finska sjukhus. Här talar vi om autonoma drönare. I ett längre framtida tidsperspektiv ligger också en möjlig potential för person- och godstransporter med drönare i det undre luftrummet, något som kan avlasta vägtrafiken.
Vad tar vi med oss?
Att drönare i det undre luftrummet kommer att bli ett betydande inslag i framtidens transportinfrastruktur är inte en utopi utan något vi måste börja ta höjd för redan nu. Om vi ska hänga med i utvecklingen. Tekniken i form av farkoster finns redan och utvecklas vidare i snabb takt. Vi ser en utveckling, från de små drönare som vi redan är bekanta med, mot större farkoster som kan ta större laster inom både passagerar- och godstransporter. Tekniken går som vanligt före utvecklingen och anpassningen av lagar och regelverk. Samverkan mellan olika myndigheter och aktörer krävs för att vi ska kunna få med och kunna hantera detta scenario i vår fysiska planering på ett adekvat sätt. Dessa frågor behöver fångas upp i anslutning till kommunernas översiktsplaner och detaljplaner.
Sveriges Stadsbyggares Internationella Kommitté bjöd in till ett webbinar redan i juni 2023, där bland andra Christina Suomi medverkade. Tyvärr blev uppslutningen svag varför webbinariet ställdes in och endast genomfördes i en mindre intern krets. Vi var uppenbarligen före vår tid.
SKR är dock på banan nu och har under 2024 haft flera kommunorienterade webbinarier där mycket fokus varit på planeringsåtgärder. I dessa har både Luftfartsverket (LFV) och Boverket medverkat. Dessa webbinarier har letts av Ulrika Nordenfjäll på SKR.
En del projekt är i gång sedan något år tillbaka där mer omfattande grepp tas kring planeringsaspekterna. Här kan nämnas Sundsvalls kommun där Niklas Andersson leder arbetet med något som rubricerats som ”Vägar i luften” och bland annat etablering av en start- och landningsplats på taket av ett parkeringshus mitt emot tågstationen.
Att skapa och ha tillgång till en digital tvilling av staden för att kunna simulera, testa och visualisera olika lösningar där transportinfrastrukturen inbegriper både mark- och luftrummet är helt klart en avgörande förutsättning för den framtida planeringen.
En ytterligare viktig erfarenhet från Helsingfors är behovet att knyta samman kompetens inom den markbundna planeringen med kompetens om luftrummets planering. Här behöver de två sektorerna samverka. Kanhända behöver en ny planeringsutbildning och profession utvecklas för framtiden?
Fakta/resenärerna
I resan deltog från svensk sida Bo Bäckström, ordförande för internationella kommittén samt ledamöterna Thomas Nylund och Petter Skarin, som också är ordförande i Trafikkommittén. Resan lockade även några externa deltagare i form av Anne Sörensson, projektledare för Green Flyway och klimatstrateg, Östersunds kommun, tre deltagare från Sundsvalls kommun: Niklas Andersson, infrastrukturstrateg, Johan Ottosson, översiktsplanerare och Stefan Olsson, planarkitekt Sundsvalls kommun samt även en representant från IBG Aero som arbetar med luftrumsplanering; Hans Siljebäck.
Text: Thomas Nylund, ledamot Internationella Kommittén, Civ.ing, Lantmäteri, Tekn.dr. h.c.