18 feb ATT BYGGA TILLSAMMANS – Egnahemsfabriken på Tjörn och idéburet byggande – som del av bostadsförsörjningen
Under hösten har det publicerats ett antal artiklar på temat bostadsförsörjning, en fråga som det annars är förvånansvärt tyst om. Bland annat har vi på Egnahemsfabriken på Tjörn varit med i DN:s artikel ”Få svenskar har råd med eget hus – politiken har abdikerat” den 14 september 2025. En av sakerna som Tinna nämnde i artikeln var en oro för att så få unga skaffar barn vilket delvis kan ha sin grund i en övertro hos kommunerna att stora byggbolag och marknaden ska lösa bostadsförsörjningen. Farhågan fick sedan sin statistiska evidens i en rapport av Hyresgäst föreningen, vilket även togs upp i DN:s artikel den 23 september; ”Svår bostadsmarknad har blivit ett oönskat preventivmedel”.
Fokus på artikelserien har annars framför allt varit frågan varför det har byggts så få småhus i Sverige. Vi tror frågan är mycket bredare än så – och vill här lyfta upp byggnation av överkomliga bostäder i de former som behövs på platsen och värdet av småskaliga, långsiktigt hållbara lösningar. Bostaden är en rättighet för alla och inte bara något som de som har råd har rätt till. När politikerna gör byggandet av småhus och trädgårdsstäder till den enda bostadspolitiska åtgärden finns en risk att fokus försvinner från de komplexa problem som bidrar till den svåra bostadskris som Sverige faktiskt befinner sig i. Där bristen på prisrimliga bostäder utesluter människor med lägre inkomster från bostadsmarknaden, vilket bidrar till segregation, hemlöshet, otrygghet och ohälsa.
Sverige har de högsta byggkostnaderna i Europa och de svenska kommunerna har en övertro till det marknadsdrivna byggandet. Genomförandeglappet – glappet mellan det samhälle vi säger oss vilja ha och det vi faktiskt bygger – vidgas. Det är tydligt att det nuvarande systemet inte ger oss det samhälle vi vill och kan leva i.
I Europa finns det sedan länge fler verktyg i verktygslådan. Förutom markanvisningar på sociala hållbarhetskriterier och statligt stöd till billiga hyresrätter, byggs ökande delar av bostäderna och platserna av idéburna aktörer. Byggemenskaper, bogemenskaper, kollektivhus och organiserat självbyggeri – alla dessa icke-vinstdrivna initiativ definieras som en tredje sektor, vid sidan av marknaden och staten. Här ser man att de idéburna aktörerna säkrar och bidrar till långsiktig kvalitet i den byggda miljön samt en lokalt anpassad samhällsutveckling. Detta för att de bygger för sina egna och det lokala samhällets behov och drömmar, i stället för att tjäna pengar på att sälja till högsta pris.
LOKALA GRUPPER BYGGER
I övriga Europa används begreppet community-led housing när lokala grupper medverkar i att bygga och förvalta bostäder och områden. I exempelvis England, Frankrike, Nederländerna och Tyskland har en tredje sektor vuxit fram sedan 1990-talet. Allt till rimliga kostnader, anpassade till lokala behov, med ett rikt socialt innehåll och på platser som ratas kommersiellt.
Vi tror på kraften i det gemensamma görandet, i det småskaliga byggandet. Vi ser hur det skapar verklig förändring på många platser. Ett bra svenskt exempel är Röda Oasen i Malmö där en byggemenskap med stor egeninsats förmått omvandla ett tidigare mentalsjukhus till lägenheter, studentrum och ett minikollektiv – både i form av hyresrätter och bostadsrätter. Huset är nu inflyttat, samtidigt som flera tomter som markanvisats till stora aktörer i samma område står obebyggda. Gänget på Röda Oasen har utöver skapandet av prisvärda bostäder med stor andel återbruk, varit drivande i uppbyggnaden av både en tillsammansodling och det sociala företaget Drevet. Ett annat exempel är Hogslätts vänboende, där en grupp kvinnor i nära samarbete med en lokal byggare lyckats skapa yteffektiva lägenheter i radhusform med egen täppa och gemensamma utrymmen som kök och samlingsrum som används till allt från gemensamma måltider, filmvisning och föreläsningar till co-working. Huset har inte bara blivit prisvärda kooperativa hyresrätter för personer utan stort eget kapital, utan även ett nav på orten. På Egnahemsfabriken på Tjörn har vi i samverkan med Orust kommun skapat ett område med små tomter för mindre, yteffektiva hus, liknande de egnahemsområden vi skapade i Sverige för 100 år sedan. Här kan man välja att köpa tomten eller teckna ett tomträttsavtal. Marken är direktanvisad till Husebybergens egnahemsförening och genom forskningsprojektet Egnahem för alla har vi kunnat utveckla en Orustmodell för utvecklingen av ett område för självbyggeri och en egnahemsförening i stället för en vanlig utvecklingsprocess av en stor kommersiell aktör. Vi tror även att man kan utveckla konceptet med de små husen och det centrala gemensamhetshuset vi utvecklat på Orust genom att koppla Egnahemsområden med småskaliga bygg- och bogemenskaper, gemensamma funktioner, odling och allmännytta och på så sätt skapa bostadsområden för både unga och äldre.
FRAMTIDENS HÅLLBARA BYGGANDE
Mot alla odds har dessa småskaliga exempel vuxit fram. Kritiken vi hör är att de gör marginell skillnad, att de inte går att skala upp och att det därför inte räknas som en samhällsförändrande kraft eller möjlighet. Men tänk om det är precis tvärtom? Att det är i de småskaliga, lokala, långsamma projekten som drivs av människor utifrån de unika förutsättningarna och möjligheterna på just den platsen som lösningarna finns för framtidens hållbara byggande? Att det är i projekt där man valt andra sätt att räkna, andra sätt att förhålla sig till tiden och det redan byggda, som utgår från vad människor behöver och vill, i stället för vad marknaden tycker sig ha möjlighet att finansiera som vi kan få syn på vår situation på ett nytt sätt?
Vi tror att arbetet från alla dessa småskaliga projekt, samt kunskapen som växer fram genom de olika forskningsprojekt som vi och andra deltar i, ihop med konferensen ”Idéburet och socialt byggande”, som genomfördes för fjärde gången 2-3 oktober 2025 i Borås, kan bidra till kunskapsspridning om och energi till den nya rörelse som sakta växer fram. Genom att förändra statens och kommunernas arbetssätt, utveckla samarbetet med lokala grupper och kollektiv och sänka trösklarna för mindre aktörer och socialt drivna projekt, menar vi att det kan skapas stora samhällsvärden för såväl stat, kommun som medborgare. Intresset för den artikelserie som DN publicerat visar att vi inte är ensamma i vår uppfattning. Nu hoppas vi att småskaliga lösningar och ett idéburet byggande blir nya verktyg i bostadspolitiken och att vi börjar tala om bostadsförsörjning i stället för bostadsmarknad. Vi har inte tid att ha bråttom. Vi behöver tid för eftertanke och omtanke.
Artikeln är baserad på Tinna Harlings föredrag ”Att bygga tillsammans – Egnahem och idéburet byggande – som del av bostadsförsörjningen” på Stadsbyggnadsdagarna i Trollhättan 8-9 april, samt med delar från de två debattartiklarna;
”Vi har inte tid att ha bråttom – framtidens hållbara lösningar finns i småskaliga och långsamma projekt” och ”Dags för mer brukardrivet bostadsbyggande”.
Båda debattartiklarna är publicerade i Arkitekten och är skrivna av Tinna Harling ihop med Veronica Hejdelind, Hejdelinds byrå, Liv Sonntag, landskapsarkitekt LAR/MSA / Väveriet i Uddebo & Kerstin Kärnekull, arkitekt SAR/MSA, redaktör för kollektivhus.se och Bo tillsammans
Alla fyra är delaktiga i den nationella konferensen Idéburet och socialt byggande, där det ges möjlighet att ta del av exempel på hur vi kan göra annorlunda- tillsammans. Läs mer på ideburetbyggande.se
Relevanta länkar:
www.tjorn.egnahemsfabriken.se – Egnahemsfabriken på Tjörn
tjorn.egnahemsfabriken.se/projekt/egnahem-husebybergen/
www.byggemenskap.se
bygg.boihop.co/
kollektivhus.se/
Länkar artiklar:
Hösten 2025 (bakom betalvägg)
www.dn.se/sverige/fa-svenskar-har-rad-med-eget-hus-politiken-har-abdikerat/
www.dn.se/sverige/skarpa-kritiken-inifran-socialdemokraterna-missat-flera-chanser/
www.dn.se/ekonomi/svar-bostadsmarknad-for-unga-blivit-ett-oonskat-preventivmedel/
12 mars 2025
arkitekten.se/debatt/vi-har-inte-tid-att-ha-brattom-hallbara-losningar-finns-i-smaskaliga-langsamma-projekt/
10 nov 2021
arkitekten.se/debatt/debatt-dags-for-mer-brukardrivet-bostadsbyggande/
Text: Tinna Harling arkitekt SAR/MSA medgrundare Egnahemsfabriken / Röd Arkitektur
Egnahemsfabrikens namn kopplar an till den historiska Egnahemsrörelsen, där människor gick samman för att bygga sina hem och kvarter. Amatörer byggde tillsammans med professionella och kommunen gick in med mark. Baserat på tron på att samhällsutmaningar bäst löses tillsammans! Kooperativet Egnahemsfabriken har idag 15 anställda och startade 2018 med visionen att skapa fler vägar till hem för människor utan stor plånbok.