30 okt Slussarna i Trollhättan står mitt i ett av Sveriges största infrastrukturprojekt
Nya slussar ska säkra sjöfarten mellan Vänern och havet för lång tid framåt. Projektet innebär samtidigt omfattande förändringar för Trollhättan, i ett område som har stor betydelse för både trollhättebor, besökare och stadens identitet. Hur balanserar en kommun nationella behov och lokala värden i ett projekt man inte själv styr över?
I Trollhättan har vattnet format staden i generationer. Fallen, slussarna och Göta älv skär genom stadsbilden och har blivit en självklar del av både identiteten och vardagen. Längs älvrummet rör sig människor varje dag – på promenadstråk, genom skogsområden, mellan bostäder och verksamheter, runt slussområdet och längs fallen som lockar hundratusentals besökare varje år.
Samtidigt planeras här ett av Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid.
De nuvarande slussarna närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. För att säkra sjöfarten mellan Vänern och havet ska en ny generation slussar byggas i Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet. Projektet är avgörande för Vänersjöfarten, men innebär också omfattande ingrepp i ett av Trollhättans mest använda och identitetsskapande områden.
För Trollhättans stad har projektet blivit en övning i något många kommuner känner igen: att försöka hålla ihop lokala värden när nationella intressen driver utvecklingen.
– För oss handlar det mycket om det långsiktiga perspektivet. Det som byggs nu är något vi ska leva med under väldigt lång tid framöver. Beslut som fattas idag kommer att påverka Trollhättan under generationer, säger Linnea Larsson, projektledare på Trollhättans stad.
Ett riksintresse mitt i stadsmiljön
Ur statens perspektiv är projektets syfte tydligt. I dag transporteras omkring 1,7 miljoner ton gods varje år via Vänern och Göta älv. Det motsvarar cirka 75 000 lastbilstransporter. Om slussarna inte ersätts riskerar stora delar av transporterna att flyttas över till väg och järnväg, som redan har kapacitetsutmaningar.
Projektet lyfts också fram som en del av Sveriges beredskap och totalförsvar. Göta älv och Trollhätte kanal är klassade som riksintresse för sjöfart och utgör en viktig transportlänk för både industri och försörjningskedjor.
Men när nationell infrastruktur ska byggas mitt i en stad blir perspektiven fler än de transportpolitiska. I området vid de befintliga slussarna och där de nya planeras finns riksintressen för sjöfart, kulturmiljö, naturvård och friluftsliv. Här finns också viktig energiproduktion, skyddade naturmiljöer och några av Trollhättans viktigaste rekreations- och besöksområden.
Slussarna i Trollhättan – att planera utan att äga projektet
För Trollhättans stad innebär projektet också en speciell rollfördelning. Regeringen har beslutat om satsningen och Trafikverket ansvarar för genomförandet på uppdrag av Sjöfartsverket. Samtidigt ansvarar kommunen för detaljplaneringen runt slussleden och flera av de områden som påverkas ägs eller används av andra aktörer. Det innebär att beslut, tillstånd, markfrågor och planering behöver samordnas mellan många parter under lång tid.
Det innebär att stora delar av den kommunala planeringen behöver anpassas till en process där många avgörande förutsättningar styrs utanför den egna organisationen.
– Det är ett väldigt stort och komplext projekt som är uppdelat i flera planområden och där olika intressen vägs mot varandra. Utmaningen är att få en överblick av helheten samtidigt som många olika processer pågår parallellt, säger Viktor Zettergren, planarkitekt på Trollhättans stad.
Både Trollhättans stad och Trafikverket beskriver samordningen som en av projektets viktigaste framgångsfaktorer.
– Innan man går in i detaljfrågor behöver det finnas en gemensam bild av vad projektet ska uppnå och hur samarbetet ska fungera, säger Mikael Nummedal, projektchef på Trafikverket.
Nya arbetssätt i kommunen
Projektets omfattning har också påverkat hur kommunen organiserar sitt arbete. Frågor om detaljplanering, miljö, trafik, markåtkomst, naturvård, kommunikation och framtida drift behöver hanteras samtidigt. Flera av frågorna påverkar dessutom varandra direkt.
– Vi har testat oss fram i olika interna grupper för att hitta ett fungerande arbetssätt. Eftersom projektet befinner sig i olika skeden med olika fokus behöver organisationen hela tiden ses över, säger Linnea Larsson.
Drazen Kendes, projekteringschef på Trollhättans stad, menar att skillnaden mot traditionella stadsbyggnadsprojekt är tydlig.
– Det handlar om helt andra beslutsvägar, tidshorisonter och beroenden än i vanliga stadsutvecklingsprojekt. Samtidigt finns en tydlig tidspress eftersom de nuvarande slussarna behöver ersättas, vilket gör att många frågor måste drivas fram parallellt.
Även Trafikverket pekar på vikten av en tydlig kommunal organisation.
– Ett projekt av den här storleken berör många delar av kommunen. Därför behövs en samordnad bild av projektet och en stark projektledning som kan hålla ihop arbetet, säger Mikael Nummedal.
Naturvärden, buller och bygglogistik
Om den långsiktiga nyttan ofta dominerar diskussionen nationellt är det andra frågor som återkommer lokalt.
Den nya slussleden planeras genom områden med höga natur- och friluftsvärden. Projektet omfattar omfattande bergschakt, masshantering och transporter i direkt anslutning till bostäder och rekreationsområden.
– Det går inte att komma ifrån att den nya slussleden innebär stora ingrepp i delar av naturen och miljöerna kring älven. För många Trollhättebor är risken för störningar från masshanteringen en källa till oro, säger Jörgen Olsson, kommunekolog på Trollhättans stad.
Frågorna märks också i den offentliga debatten. Kritiker har ifrågasatt både projektets kostnader och dess påverkan på naturmiljöer, kulturvärden och närboende.
Samtidigt framhåller Trafikverket och flera regionala aktörer att alternativet – att inte bygga nya slussar – också får stora konsekvenser för transportsystemet, näringslivet och den långsiktiga robustheten i infrastrukturen.
För kommunen handlar därför arbetet till stor del om att minska påverkan snarare än att undvika den. Transporter via sjövägen prioriteras där det är möjligt. Kompensationsåtgärder planeras för naturmiljöer som påverkas. En del av arbetet är bildandet av naturreservatet Skälsbo, som omfattar ett betydligt större område än de delar av dagens naturreservat som berörs av slussprojektet.
Ett stadsbyggnadsprojekt efter byggtiden
Trots att diskussionen ofta kretsar kring byggtid, transporter och tillståndsprocesser ser kommunen också möjligheter på längre sikt.
När dagens slussar tas ur drift skapas nya möjligheter att vidareutveckla delar av Trollhätte kanalpark. Området är redan idag ett viktigt rekreations- och besöksområde, men på sikt kan tillgänglighet, stråk och miljöer kring vattnet utvecklas ytterligare.
Projektet väntas dessutom skapa omkring 250 direkta arbetstillfällen per år under byggtiden och har redan väckt intresse långt utanför regionen som ett av de största vattenbyggnadsprojekten i Sverige på över hundra år.
De nuvarande slussarna invigdes 1916. När nästa generation står färdig kommer delar av slussområdet, älvrummet och miljöerna runt vattnet att ha förändrats och de beslut som fattas nu kommer påverka Trollhättan under lång tid framöver.
För Trollhättans stad handlar projektet därför inte bara om ny infrastruktur, utan också om hur staden ska utvecklas runt den.
Text: Josefin Åkesson Bengtsson, kommunikatör Trollhättans Stad
NYA SLUSSAR I GÖTA ÄLV
- Omfattar Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet.
- Trafikverket ansvarar för genomförandet.
- Dagens slussar i Trollhättan invigdes 1916.
- Cirka 1,7 miljoner ton gods transporteras årligen via Trollhätte kanal.
- Motsvarar ungefär 75 000 lastbilstransporter.
- Projektet är en del av riksintresset för sjöfart och totalförsvar.
- Byggtiden väntas skapa cirka 250 direkta arbetstillfällen per år i Trollhättan.