31 okt Kommunala lantmäterimyndigheter – nyckeln till effektiv samhällsbyggnad
Den 1 oktober 2025 presenterade utredningen En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten sina förslag. Trots att expertgruppen inkluderade representanter från kommunala lantmäterimyndigheter (KLM) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har utredningen inte lyssnat på våra synpunkter.
Som experter i utredningen vill vi därför lyfta de allvarliga konsekvenserna av förslagen och betona vikten av att bevara och stärka de kommunala lantmäterimyndigheternas roll i samhällsbyggnadsprocessen. Vi vill också uppmärksamma er på utredningens innehåll och uppmana till aktivt engagemang när förslagen remitteras. Det är viktigt att informationen sprids inom era organisationer och att ni agerar.
Fastighetsbildningen – en central del av samhällsbyggandet
Fastighetsbildning är en central del av samhällsbyggnadsprocessen. Den påverkar planering, bygglov och genomförande, och är därmed en förutsättning för att samhällsbyggandet ska fungera effektivt. I kommuner där det finns en kommunal lantmäterimyndighet är sambandet tydligt eftersom den kommunala lantmäterimyndigheten kommer in tidigare i processerna, ger råd och stöd under alla skeden och för dialog med övriga berörda avdelningar inom kommunen. Detta ger ett helhetsperspektiv och skapar en smidigare och mer effektiv samhällsbyggnadsprocess där lokalkännedom och samarbete är centralt.
Aktörer inom byggsektorn, sakägare, kommuner och de kommunala lantmäterimyndigheterna vittnar om dessa fördelar och för särskilt fram att möjlighet att hantera genomförandefrågorna i tidiga skeden bidrar till minskade ledtider och ökad kvalitet i hela samhällsbyggnadsprocessen, med fastighetsbildningen inkluderad. De kommunala lantmäterimyndigheterna effektiviserar på så sätt processerna och håller ihop hela samhällsbyggnadsprocessen.
Vid en översyn av regelverket behöver dessa framgångsfaktorer och samband analyseras. Det har dock inte gjorts inom ramen för utredningen En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten. De föreslagna förändringarna försvagar istället de kommunala lantmäterimyndigheterna och dessa samband vilket ger negativa konsekvenser för framtidens samhällsbyggnad.
Utredningens förslag och konsekvenser
Utredningen lämnar bland annat förslag som innebär skärpta villkor för de kommunala lantmäterimyndigheterna då villkoren för inrättandet ska uppfyllas kontinuerligt.
Utredningen föreslår också att de kommunala lantmäterimyndigheternas arbetsuppgifter kraftigt begränsas. Möjligheten att utföra uppdrag, ge myndighetsservice, medverka vid detaljplanearbete och delta i tidiga skeden minimeras. Dessutom föreslår utredningen att det endast är staten som ska få handlägga ärenden initierade av staten, vilket minskar de kommunala lantmäterimyndigheternas ärendemängd. Resultatet blir att flera befintliga kommunala lantmäterimyndigheter måste läggas ned – trots att de fungerar väl. Villkoren omöjliggör även fortsättningsvis inrättande av nya kommunala lantmäterimyndigheter.
Utredningen slår fast att fastighetsbildning är statlig verksamhet. Detta trots att en kommunal lantmäterimyndighet utgör en självständig myndighet i regeringsformens, tryckfrihetsförordningens och förvaltningslagens mening och är inordnad i den kommunala organisationen.
Kommunala lantmäterimyndigheter ska enligt utredningen inte kunna samverka med varandra. Det lämnas inte heller några förslag som ger kommuner möjlighet att inrätta gemensamma kommunala lantmäterimyndigheter. Samtidigt ställs högre krav på de kommunala lantmäterimyndigheternas organisering – de ska vara helt fristående från övrig kommunal verksamhet. Det innebär att den kommunala lantmäterimyndigheten behöver ordna med egna lokaler, egen administration, HR med mera samtidigt som kostnaderna även fortsättningsvis ska täckas av sakägarna. En sådan ordning kommer att leda till att sakägarna får betala mer för sina ärenden.
Lantmäteriet föreslås fortsatt vara rådgivande, handläggande, tillsynsmyndighet och den som yttrar sig över kommunernas ansökningar om att bilda kommunal lantmäterimyndighet. Detta innebär att den redan uppmärksammade rollkonflikten inom Lantmäteriet kvarstår.
Staten tar över – kommunala lantmäterimyndigheter försvinner
Idag är det i princip inte möjligt att inrätta en ny kommunal lantmäterimyndighet. Anledningen är att de kommuner som saknar en kommunal lantmäterimyndighet inte kan uppfylla dagens krav på tillräcklig omfattning, bland annat eftersom antalet förrättningsärenden inom kommunen är för få.
Vilken hänsyn som ska tas vid prövningen av en ansökan om inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet är omdebatterat och många har efterfrågat en översyn av regelverket. Riksrevisionen ansåg redan 2022 att regeringen la för stor vikt på omfattningen av den kommunala lantmäterimyndighetens verksamhet. Riksrevisionen rekommenderade därför regeringen att ta större hänsyn till samhällsbyggnadsutvecklingen och påpekade att det kunde krävas lagändringar för att få till stånd en sådan ordning.
Utredningen föreslår dock att kravet om verksamhetens omfattning skärps samtidigt som färre ärendetyper ska handläggas av en kommunal lantmäterimyndighet. I kombination med utredningens övriga förslag blir ekvationen omöjlig. Även syftet för en kommun att ha en kommunal lantmäterimyndighet försvinner eftersom sambandet mellan fastighetsbildningen och kommunens plan- och bygglovsprocess kraftigt begränsas.
Ett alternativ hade varit att tillåta samverkan – mellan olika kommunala lantmäterimyndigheter samt kommuner genom möjlighet att inrätta gemensamma lantmäterimyndigheter. Detta hade kunnat bidra till att behålla en betydelsefull och välfungerande del av samhällsbyggnadsprocessen. Utredningen föreslår dock inte detta, vilket är en tydlig brist.
Vår bedömning är att utredningens sammantagna förslag medför att det kommer vara nästintill omöjligt att bedriva en kommunal lantmäterimyndighet. Indirekt medför utredningens förslag att bara en aktör kan bedriva fastighetsbildningsverksamhet, den statliga lantmäterimyndigheten (Lantmäteriet).
Isolering hotar samhällsbyggandet
Behovet av nära samarbete har inte minskat, utan ökat de senaste åren. Utredningen har inte analyserat varken Lantmäteriets roll, de kommunala lantmäterimyndigheterna eller sambandet mellan fastighetsbildningsverksamheten och den kommunala plan- och bygglovsprocessen. Istället föreslår utredningen att fastighetsbildningsverksamheten ska isoleras från övrig samhällsbyggnad.
När lagen om kommunal lantmäterimyndighet (1995:1393) infördes var syftet att skapa ett nära samarbete mellan fastighetsbildningsverksamheten och den kommunala plan- och bygglovsprocessen. Kommunal medverkan i fastighetsbildningen har inte bara skett i form av kommunala lantmäterimyndigheter utan även genom avtal med Lantmäteriet om kommunal medverkan i fastighetsbildningsprocessen (KFF-avtalen). Dessa avtal har dock sagts upp av Lantmäteriet.
Att lägga fram förslag som ytterligare försämrar för samhällsbyggnaden och därmed den totala genomförandetiden i samhällsbyggnadsprocessen anser vi vara ett stort steg i fel riktning.
Stärk de kommunala lantmäterimyndigheterna för en effektiv samhällsbyggnadsprocess
Det som vi anser skulle gynna samhällsbyggnadsprocessen i hela landet är att Lantmäteriets roll som central förvaltningsmyndighet stärks. Detta gäller både dess vägledande funktion gentemot de kommunala lantmäterimyndigheterna och samhället i stort, inklusive medborgarna. Vidare är det väsentligt att Lantmäteriet får ett tydligare ansvar för att samordna och stärka samarbetet inom samhällsbyggnaden, i egenskap av vägledande myndighet för såväl de kommunala lantmäterimyndigheterna som samhället i stort. Samtidigt behöver även de kommunala lantmäterimyndigheternas roll och värdefulla insats förstärkas och vidareutvecklas.
De kommunala lantmäterimyndigheterna är väl fungerande och omtyckta av såväl byggaktörer, myndigheter som sakägare. De anses vara flexibla och kundvänliga. Kommuner med en kommunal lantmäterimyndighet ser också ett stort värde i att ha en kommunal lantmäterimyndighet då det skapar kortare ledtider, högre kvalitet både inom fastighetsbildningen och samhällsplaneringen samt ett bättre genomförande i exploateringsfasen. Ett av syftena med kommunala lantmäterimyndigheter är att uppnå effektiviseringsvinster i samhällsbyggnadsprocessen. Då den sammanhållna processen är viktig behöver den premieras och stärkas. Fastighetsbildningen bör ses som en del av samhällsbyggnadsprocessen. Vid en översyn av regelverket behöver detta därför beaktas.
Vi ser att utredningens förslag försvagar sambandet mellan fastighetsbildningsverksamheten och den övriga samhällsbyggnadsprocessen. Vår bild är också att det finns stora fördelar med att samordna fastighetsbildningen med plan- och bygglovsprocessen. Detta sker redan idag genom de kommunala lantmäterimyndigheterna. Fördelarna med de kommunala lantmäterimyndigheterna talar för att fler borde inrättas och att befintliga ska finnas kvar. Utredningens förslag går dock i motsatt riktning.
Samhällsbyggandet är en gemensam angelägenhet. Låt oss tillsammans säkerställa att fastighetsbildningen fortsatt är en integrerad del av denna process. Det är dags att stå upp för de kommunala lantmäterimyndigheterna och kommunernas medverkan vid fastighetsbildningen.
Text: Erika Andersson, chef för den kommunala lantmäterimyndigheten i Lund
Magnus Edén, chef för den kommunala lantmäterimyndigheten i Stockholm
Åsa Wedmalm, förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Regioner
Martin Andrée, chef för kart och lantmäterienheten vid Sandvikens, Hofors och Ockelbo kommun