02 feb 30 år att renovera miljonprogrammet
Enorma upprustningsprojekt av miljonprogrammets bostäder står för dörren. Vem ska betala upprustningen? Det frågar sig SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, i rapporten ”Hem för miljoner”, som behandlar upprustningen av miljonprogrammets lägenheter. Upprustningen handlar inte bara om att åtgärda slitage, utan är också nödvändig för att realisera politiska beslut om minskad energianvändning. Därmed krävs tilläggsisoleringar. Det ställer krav på fuktsäkra byggmetoder, vilket Fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola nu också uppmärksammar.
Fler än 300 000 lägenheter byggda åren 1961-1975, ägda av SABOs medlemsföretag, ska rustas. Men det finns inga fonderade medel för att täcka behoven. Med nuvarande upprustningstakt kommer det att ta närmare 30 år innan bostäderna är renoverade.
SABO efterlyser en bred överenskommelse mellan staten, kommunala och privata hyresvärdar, hyresgästerna samt byggindustrin för att klara finansieringen.
-Enbart hyreshöjningar räcker inte för att betala de omfattande upprustningar som krävs för att klara de krav som ställs på moderna bostäder, säger Sophia Mattsson-Linnala, SABOs ekonomichef.
Vid en paneldebatt i november 2009 diskuterades bland annat möjligheterna för skattefria underhållsavsättningar och rot-avdrag för hyresrätter. Men representanten från finansdepartementet, Daniel Liljeberg, hade inga positiva besked att ge.
-Rot-avdrag för fastighetsägare är en omöjlighet, det skulle kosta för mycket, sa han.
Inga subventioner
Han avfärdade alla subventioner som ges till fastighetsägare och menade att de enbart bidrar till att höja byggpriserna.
Hyresgästföreningens Barbro Engman höll inte med:
-Det är inte rimligt att det bara är ägare till villor och bostadsrätter som ska kunna dra fördelar av rot-avdragen. Hon hänvisade också till att delar av kostnaderna för upprustningen hänför sig till investeringar för minskad energianvändning i bostäderna.
-Det är åtgärder som är politiskt beslutade, det är inte rätt att det bara är hyresgäster som ska betala den fulla kostnaden för miljöinvesteringar.
Barbro Engman fick medhåll av Hans Lind, professor vid KTH:
-Detta är ju energipolitik och det borde hanteras i skattesystemet, menade han.
SABO räknar med att upprustningarna kommer att kosta från 2 000 till 12 000 kr per kvadratmeter. Vid den högre kostnaden skulle man behöva ta ut dubbla hyror. Frågan är om det över huvud taget är möjligt.
Inte rimligt med högsta standard
Deltagarna i panelen var dock oense om vilken nivå renoveringarna bör ligga på. Hans Lind från KTH menade att det inte är rimligt att hela beståndet har högsta standard.
-Vi har ju klasskillnader i hela samhället. Alla har inte råd med en ny bil, samma sak gäller vårt boende, menade han.
Effektivisering i byggbranschen efterlystes av flera deltagare. SABO menar själva att kompetensen hos varje enskild hantverkare bör öka, på så vis kan tidsåtgången minskas och kostnaderna sänkas.
-Varför kan inte byggbranschen ha lite mer IKEA-tänkande, undrade hyresgästföreningens Barbro Engman. Men i panelen fanns inga representanter för byggsektorn som kunde svara på frågan. Representanter från byggsektorn deltog däremot vid Fuktcentrums informationsdag kring frågan hur man genomför en fuktsäker energiomställning av miljonprogrammet. Också den hölls i november 2009. Men vid informationsdagen var kostnadseffektivisering inte en prioriterad fråga.
Väderskydd bra men dyrt
I stället förespråkade en av huvudtalarna en metod som definitivt är dyrare än gängse byggsätt: väderskydd. Det innebär att man täcker över det hus som renoveras. Björn Jorlöv, Skanska, som har erfarenhet från metoden vid renovering av miljonprogramshus i Alingsås, menade att fördelarna är många:
-Man slipper väderstörningar, behöver ej täcka bygget vid nederbörd och det innebär dessutom en bättre arbetsmiljö.
Men nackdelarna är också flera: det blir dyrare, sommartid kan det bli för varmt och det kan vara svårt att få lägre priser hos underentreprenörerna, trots att arbetet kan utföras effektivare.
Den stora frågan gällande fuktsäkert byggande handlar dock om vilken sorts tilläggsisolering som ska användas. När miljonprogrammet byggdes var isoleringen av ytterväggarna 100-140 mm tjocka. Idag krävs en isolering på 235 mm, och om man önskar bygga ett passivhus ska isoleringen vara drygt 400 mm.
-Beprövad erfarenhet stämmer inte nu när vi bygger på ett nytt sätt, konstaterade, Ingemar Samuelsson, från SP, Sveriges tekniska forskningsinsititut.
Riskbedömning behövs
Carl-Eric Hagentoft, Chalmers, talade om vikten av att tänka på klimatskalet. Han underströk att man vid renovering måste räkna på de byggnadsfysikaliska riskerna vid tilläggsisolering, och att riskerna för fukt i väggen ökar vid invändig isolering. Den fuktigare inneluften har då svårare för att ta sig ut. Vid yttre isolering tar sig den fuktiga inneluften ut, men kan kondensera vid det yttre kalla
tätskiktet om det inte är genomsläppligt.
-Riskbedömning vid ombyggnad är ett viktigt steg för att undvika överraskningar, menade Carl-Eric Hagentoft.
På många ställen kommer det att bli aktuellt med tilläggsisolering med mineralull eller cellplast och tunnputs utanpå. De flesta deltagare var eniga om att det vore bra med luftspalt, mellan isolering och puts, men att den lösningen oftast är för dyr. Cellplast är dock att föredra framför mineralull eftersom det minskar risken för kondens, menade Thorbjörn Gustavsson, SP.
Ingemar Samuelsson, en av seminariets huvudtalare, gav en mängd råd och tips inför framtida ombyggen och tilläggsisoleringar.
-Glöm inte att undersöka om byggnaden är otät, var den läcker och hur den ska tätas, påminde han. Dessutom är det viktigt att redan från början tänka på vilka konsekvenser det får om fel byggs in vid renoveringen.
På marknaden finns idag ett tiotal böcker som behandlar
problemen med fukt i byggnader. Mer information om dem
finns på Fuktcentrums hemsida: www.fuktcentrum.lth.se
Av Karine Mannerfelt, frilansjournalist. Foto: Barbro Larsson