26 maj Kalmar långt framme i omställningen
Kalmar ligger långt framme i arbetet med att byta ut fossila bränslen mot förnybara, i ett innovationsprogram med 23 kommuner kallat Viable Cities. Målet är 2030, medan Sverige siktar på 2045 och EU senast 2050.
– Fast ambitionerna måste följas av handlingar. Ett viktigt delmoment är att bygga ut infrastrukturen för el och biogas, berättar Elvira Laneborg, hållbarhetsstrateg Kalmar kommun. Många olika aktörer är involverade i omställningen, förutom Kalmar kommuns egna förvaltningar också kommunala bolag såsom Kalmarhem, Kalmar Energi och Kalmar Öland Airport.
Kalmar kommuns insatser
Kalmar kommun var tidigt ute med laddstolpar 2010, och något senare bilpooler med elbilar.
En annan åtgärd är att samhällsbyggnadskontoret reserverar allmän platsmark för privata initiativ av laddstolpar. Kommunen sköter marken medan privata operatörer betalar för laddstolparna,
samt service och drift av dem. Erbjudandet som lanserades för några år sedan handlade om 300 platser, 60 av dem är nu i bruk, säger Elvira Laneborg.
Miljöbilsmässor har ordnats i samarbete mellan kommun och näringsliv, där kommuninvånare fått provköra elbilar, biogasbilar och laddhybrider.
En annan viktig del är den kommunala upphandlingen av fordon, transporter och liknande tjänster.
– Vi har ökade krav på förnybara drivmedel. Det är långt ifrån självklart hela vägen ut i våra 350 upphandlade avtal. Processen är komplicerad och tidskrävande. Det är svårt att ställa framåtsträvande, realistiska och genomförbara krav på rätt nivå – som marknaden kan möta.
Vad krävs konkret i de olika delarna?
– Att det inte bara blir visioner och tomma ord. Minskade utsläpp är en fråga för alla förvaltningar och bolag inom kommunkoncernen – och alla verksamheter i samhället, inte minst näringslivet. Vi är också beroende av en fungerande laddinfrastruktur i hela landet, samt tankställen med biogas. Biogas är genialiskt, men möter fler utmaningar än laddinfrastrukturen – en effekt av EU:s regelverk, enligt Elvira Laneborg.
Innovation, mod och vilja att testa nya lösningar är viktigt i sammanhanget – se vad som är möjligt, samt utmana praxis – det vill säga vara öppen för nya förslag och lösningar. Uthållighet är en förutsättning för att lyckas med innovationer för transporter. Många är vanemänniskor och det finns ett klart motstånd mot att ändra beteende.
Hur belastas elnätet av utbyggnaden av laddstolpar?
– Det är en nyckelfråga. Därtill kommer att tillstånden för nya elnät tar lång tid, vilket fördröjer utvecklingen av ny elproduktion. Vid nyetableringar av elkrävande verksamheter, såsom industrier, kan det bli problem – i likhet med byggandet av elintensiva biogasanläggningar. Effekttoppar, hög konsumtion dagtid och lägre nattetid, är svårt att hantera. Hur kan vi styra elanvändningen? Vi behöver bra lösningar för laddning och lagring av el från exempelvis överskottsproduktion av vätgas.
Vilka juridiska hinder finns för den här utvecklingen?
– En lagstiftning som begränsar hur vi får använda mark och vatten, enligt plan- och bygglagen. Reglerna för delningsekonomi behöver ses över. Vi är vana vid att tillgångarna är privata. Det behövs ett nytänkande med flexibla och kollektiva lösningar. Lagstiftningen är för strikt. Några enstaka stora bolag levererar el, inte privatpersoner, hur hanterar vi det?
Kalmarhems satsningar
Bostadsbolaget Kalmarhem satsar på förnybara transportslag, fossilfri uppvärmning och en låg energianvändning och har sedan 2007 arbetat med energieffektivisering via branschorganisationen
Sveriges allmännytta. Två olika initiativ, det senare kallat klimatinitiativet, handlar om att sänka energiförbrukningen med 30 procent utifrån 2007 års nivå.
– Det klarade vi 2022, åtta är före utsatt tid. Vi har jobbat med energioptimering på flera nivåer, bytt ut fönster, tilläggs-isolerat och placerat solceller på taken, berättar Per Stephani, VD Kalmarhem.
När bostadsbolaget 2019 bestämde att de skulle arbeta mer systematiskt med att minska utsläppen, så klimatberäknades hela verksamheten för att kunna fokusera på områden med stora utsläpp.
– Vi inkluderade hyresgästernas utsläpp. Det som stack ut kraftigt var transporterna, så vad gjorde vi då? De fordon vi själva använder är fossilbränslefria sedan 2020. Vi bestämde oss för att satsa på delbilspoolen (sju av 20 bilar) med mål om att 85 procent av hyresgästerna inte ska ha mer än 500 meter till en delbilspool. Sedan ett och ett halvt år tillbaka har vi en cykelpool med elcyklar och lådcyklar (praktiskt när man åker och handlar), uppger Per Stephani.
Beroende på storleken på parkeringarna finns det numera laddare på icke hyrda platser (där bilarna flyttas när de är fulladdade).
– Vi planerar ingen nyproduktion av bostäder de närmaste tio åren, utan satsar på det befintliga beståndet – och ser över strategin för att minska utsläppen i samband med renovering och underhåll.
Kalmar Energi bygger om
Kalmar Energi arbetar aktivt med att skapa villkor tillsammans med kunderna för att klara den energiomställning som nu är aktuell. Det kan till exempel handla om att underlätta för en utbyggnad av laddinfrastrukturen.
– Vår bransch spår en fördubbling av Sveriges elbehov till 2035. En del i det är att i stort sett hela transportsektorn ska elektrifieras, säger Per-Martin Carlsson, marknadschef Kalmar Energi.
På vilket sätt behöver elnätet byggas om när till exempel hundratals laddstolpar ska installeras?
– Ett starkt och tillgängligt elnät är avgörande för att möta behovet. Vi har bra kapacitet i Kalmar men det krävs att vi ständigt ligger ett steg före då efterfrågan är mer dynamisk. Kunderna vill kunna ladda snabbt, på olika tider av dygnet och olika tider på året. Vi gör hela tiden en översyn av var vi behöver stärka elnätet för att klara laddinfrastrukturen.
Kalmar Energi står bakom Elbilspoolen, där privatpersoner och företag kan hyra elbil på ett enkelt sätt – en samverkan mellan Kalmar kommun, Länsförsäkringar, Kalmar läns museum och lokala fastighetsbolag.
Finns det batterier som kan balansera elnätet – jämna ut toppar och dalar i produktion och förbrukning?
– Batterier blir mer och mer aktuellt. De används som resurs, backup, för att stötta elnätet så att det är i balans. Sveriges elnät bygger på att frekvensen ligger på 50 Hz, så att det inte blir störningar.
Är ni inne på att elbilar bör laddas när behovet av el är som lägst och priserna låga?
– Vi kan inte styra när kunden laddar sin elbil men försöker informera om att det kan vara smart att följa dygnets priser. Genom att planera sin laddning kan man undvika effekttoppar, samtidigt som elnätet avlastas. Du kan med de flesta laddboxar ställa in när och hur snabbt du ska ladda, alternativt låta vår app göra arbetet åt dig genom så kallad Smart styrning.
Hur arbetar Kalmar Energi för att producera förnybar el?
– Hjärtat i vårt lokala energisystem är vårt kraftvärmeverk, Moskogen. Där producerar vi fjärrvärme som värmer upp stadens hus och fastigheter. Kraftvärmeverket drivs av biobränsle, restprodukter från de småländska skogarna och en elturbin som producerar ungefär en tredjedel av Kalmars elbehov. Desto fler som är anslutna till fjärrvärmenätet, desto mer förnybar lokal el kan vi producera.
Kalmar Öland Airport testar elflyg
Elektrifieringen av luftburen trafik är under stark utveckling. Det kommer att finnas ett antal olika tekniker för att lösa luftfartens omställning, främst beroende på flygsträckans längd och antalet passagerare som skall transporteras.
– Inom fem år finns det planer för introduktion av ett elektriskt framdrivningssystem som drivs av vätgasbränslecellsteknik. Där ersätts traditionella motorer på befintliga eller nya fastvingade flygplan. Dessa flygplan kommer att kunna flyga ungefär samma sträckor och antal passagerare som vår befintliga inrikestrafik, berättar Karin Lagerlöf, marknadschef och affärsutvecklare
på Kalmar Öland Airport.
Färre antal passagerare kan transporteras kortare sträckor med enbart el medan man kommer att kunna flyga lite längre sträckor och fler personer med hybridlösningar av el och grönt biobränsle. För avstånd över 500 kilometer och ett större antal passagerare så kommer det dock under överskådlig tid att handla om förbränningsmotorer med jetbränsle. Det är centralt att produktionen av flygbiobränsle, så kallad SAF – Sustainable Aviation Fuel, skalas upp.
Ligger Kalmar långt framme med elflyg, jämfört med andra svenska kommuner?
– Kalmar Öland Airport har en tradition av att ligga långt framme på miljösidan i den egna verksamheten. Vår ambition är också att vara med och verka för omställningen utanför vår direkta verksamhet, i det här fallet flygtrafiken. Det ligger helt i linje med vår Vision 2030 där vi siktar på en fossilfri linjetrafik. På flygplatsens område finns än så länge bara en solcellspark, enligt Karin Lagerlöf.
Henrik Littorin är konsult vid ELIS, testning och utvecklingsverksamhet för elflyg i Skellefteå. Han arbetar även med Kalmar Öland Airport.
– Luftfarten är starkt omgärdad av säkerhet. Allt måste testas och godkännas in i minsta detalj. Batteriutvecklingen är kritisk eftersom batterier fortfarande är väldigt tunga. Energitätheten är ett problem – ungefär fem till tio passagerare max verkar möjligt idag, och en räckvidd på upp till 50 mil. Det är det man når med dagens batteriteknik, förklarar han.
Alternativet är hybridplan med 30 passagerare och en räckvidd på 40 mil – hälften ren batteridrift och hälften biojetbränsle (såsom skogsavfall eller rester från livsmedelsindustrin) – en räckviddsförlängare till batterierna. Fördelen är att planen drivs med elmotor. Vätgas kan driva en elmotor i ett lite större flygplan, vilket är intressant i sammanhanget. Det kommer troligen att bli en mix av små plan med eldrift, lite större hybridplan och plan som drivs med vätgas. Det betyder att infrastrukturen måste utvecklas med möjligheter att ladda batterierna med el, samt anläggningar med grön vätgas (vind- vatten- och sol-kraft).
När ungefär kommer vi att ha de första elflygplanen för passagerartrafik?
– I slutet av 2020-talet, kanske 2030. Det finns i dagsläget tre elflygplan i Skellefteå, som används i pilotutbildningen hos Green Flight Academy, därutöver ett i Göteborg som används av en flygklubb.
Text: Ylva Berlin, frilansjournalist
Bildtext: Kalmarhem satsar på delbilspoolen. Foto: Kalmarhem.
FAKTA/KALMAR OCH LADDGULDET
För sjunde året i rad delade 2030-sekretariet i december ut priset Laddguldet till en samhällsaktör som tagit konkreta initiativ för att investera i omställningen till en fossilfri fordonsflotta. I kategorin kommuner tilldelades Kalmar kommun Laddguldet 2023.
Startskottet för Kalmars satsning var en uppmaning på kommunens hållbarhetsvecka om att få den högsta andelen bilar med förnybart drivmedel. När det gäller nybilsförsäljningen är varannan bil som säljs i kommunen laddbar.
Två saker har varit avgörande för kommunens elektrifieringsarbete:
– En tydlig politisk vilja med ambitiösa miljö- och klimatmål, samt att man realiserat målen i konkreta lösningar och vågat testa nya idéer.
– Kommunen har startat en bilpool, delbilspoolen, tillsammans med andra aktörer – ett sätt att sänka tröskeln för invånarna att köra elbil – vilket resulterat i att 800 unika användare kör allt längre sträckor.
Som god tvåa i kategorin kommuner kom Helsingborgs stad med stora satsningar som främjar eldrivna fordon. Exempelvis Helsingborgs eldrivna färjor, kommunens Klimat- och energiplan med krav på 100 procent fossilfria bilar och Helsingborgsdeklarationen i vilken företag åtar sig att minska sina transportutsläpp.
Ett hedersomnämnande gick till Lidköpings kommun som ökar takten i omställningen och spelar en betydande roll i främjandet av eldrivna fordon, med en stor andel eldrivna personbilar i koncernen (48,6 procent), infrastruktur för eldrivna transporter på väg, räls och vatten, lokal energiproduktion och spridning av goda exempel till andra kommuner.