27 maj En stad för de nya nomaderna
Hälften av Malmö stads invånare är under 36 år. Därför är det viktigt att erbjuda en attraktiv och hållbar stad som även motsvarar nästa generations livsstilar och näringsliv. Livet i den hållbara staden är attraktivt för familjer. Nära till allt, lätt att transportera sig utan att behöva körkort och bil. Bland de nya ”nomaderna” – de unga, välutbildade och kreativa – bedrivs arbetet inte självklart mellan 8 och 5 på ett traditionellt kontor. Arbetet är en livsstil och förekommer när som helst och på platser som är lika mycket mötesplats som kontor.
De senaste tio-femton åren i Malmö har varit exceptionella, sett till de enorma satsningar på infrastruktur som har gjorts. En fast förbindelse till Köpenhamn, en ny hållbar stadsdel i Västra Hamnen och Citytunneln har förvandlat Malmö från industristad till kunskaps- och upplevelsestad. Satsningarna ger en unik möjlighet att gå vidare i arbetet med att skapa en attraktiv och hållbar stad med sammanhang och mötesplatser – mellan östra och västra Malmö, mellan nytt och gammalt, mellan stad och region, mellan Skåne och Själland, mellan nutid och framtid.
Malmö är för alltid en del av Öresundsregionen. Malmö ska fortsätta vara en dynamo i regionen, en plats där man vill arbeta, bo och leva. Hit ska internationella företag kunna flytta för att försäkra sig om kompetenta medarbetare. Här ska finnas förutsättningar för lokala kreatörer och entreprenörer. I den långsiktigt hållbara staden sker en tillväxt som bär genom både hög- och lågkonjunktur.
Men för att skapa det goda livet i en klimatneutral Öresundsregion måste vi vara beredda att konsumera mindre och smartare.
Hushålla med marken
Malmö är omgärdad av Sveriges bästa jordbruksmark och det är viktigt att hushålla med den mark vi har. Konflikter om markanvändningen är ofrånkomliga. Den mark vi använder ska bidra till att skapa en attraktiv, tät och blandad stad. Det är resursslöseri att i så hög grad som idag utnyttja marken till en ytkrävande bilism. Marken är för värdefull för ett så passivt användande.
I stället ska marken användas till boende, arbete, parker och offentliga rum med hög kvalitet och en mångfald av mötesplatser. En stad som är till för människor och som är levande i alla sina delar.
Färre transporter
Idag överskrids miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid på flera platser i Malmö. Genom att bygga tätare och mera blandat minskar transportbehovet och lägger grunden för en mer klimatanpassad resursanvändning. Fler bilpooler och attraktiv kollektivtrafik, som ett högeffektivt spårvägssystem, ska locka till ett ännu större kollektivt resande. Cykeln är redan ett självklart transportmedel i Malmö.
Den som arbetar modigt och proaktivt i energi- och klimatfrågorna äger framtiden. Vi går mot slutet på den oljebaserade ekonomin. Olja är en allt dyrare råvara som kan användas till annat än förbränning.
Malmö stad arbetar i samverkan med andra för att säkra produktionen av och tillgången till förnybar energi. Vi tror att det är nödvändigt för att ge oss oberoende, stabilitet och ekonomisk tillväxt också i framtiden.
Malmö stad har genom miljöprogram, energistrategi, miljöbyggprogram och trafikmiljöprogram en klimatstrategi vilken går ut på att år 2030 enbart förnyelsebara energikällor ska användas. De nya generationernas livsstilar är till stor del grundade på hållbarhet och klokare konsumtion.
Vi har byggt en solid grund för ett attraktivt och hållbart Malmö men vi kan inte lösa framtidens behov med gårdagens lösningar. Bo 01, Sveriges första klimatneutrala stadsdel, är snart tio år gammal.
Vi vill i nästa översiktsplan (2012) dra upp riktlinjer för ett nytt förhållningssätt i den framtida stadsplaneringen och bl a peka på nödvändigheten att koppla samman stadens delar så att vi får en struktur som både fysiskt och socialt hänger samman. Exempel på detta är arbetet med N Sorgenfri, ett område som läker ihop viktiga delar i staden. Den nya Kontinentalbanependeln och införandet av ett nytt spårvagnsnät är andra exempel.
För att lyckas med detta krävs att vi arbetar med nya metoder och vägar för att skapa dialog med Malmöbor, byggherrar och aktörer i regionen. I högre utsträckning söker vi oss mot en stadsplanering där värderingar och processer är viktiga för att skapa hållbara och attraktiva stadsmiljöer.
Katarina Pelin, miljödirektör
Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör