Kriget mot rötterna

Kriget mot rötterna

Träd har stor betydelse i stadsmiljön och utgör en del av det offentliga rummets möblering.
Träd och grönska betyder också mycket för den biologiska mångfalden och för människors hälsa och välbefinnande. Men stadsträdens rötter som tränger in i ledningssystemen under marken är ett stort bekymmer för landets kommuner och VA-intressenter.

feature_odla
Det forskas på problemet både nationellt och internationellt, men trots nya tekniska systemlösningar kommer trädens rötter att fortsätta sitt sökande mot ledningarna. Det menar Örjan Stål, forskare vid SLU och konsult med flera års erfarenhet av problematiken. Han föreläste på seminariet, ”Träd, rötter och ledningar”, vid Moviums jubileumskonferens i januari i Malmö.
DSC_0015-Det finns inga rörmaterial som helt kan utestänga hundra procent av rötterna. Det spelar ingen roll om materialet är av betong eller plast, tätningarna i skarvarna oavsett material klarar inte att utestänga rötter. Även helsvetsade ledningar kan besväras av rötter, genom att dess tätningsförmåga till anslutande brunnar eller serviceledningar inte är tillräcklig. Och det gäller alla trädarter; lind, lönn, pil, poppel, björk… Alla är potentiella bovar, frågan om inträngning beror på hur snabbt träden växer och på avståndet från ledningarna, säger Örjan Stål.
Risken för inträngning i ledningar är störst tre till sju meter från trädet, inte mitt under. Här spelar trädart och ålder in, ju äldre träd desto bredare krona. Marken är torrare under kronan på sommaren, vilket medför få aktiva rötter innanför droppzonen.
-Det är vanligare med rötter i ledningar från träd som är äldre än 20-30 år. Rotinträngning sker också på djupare nivåer än fem meter, tvärt emot vad man tidigare trott. Markförutsättningarna spelar ingen roll, det är en myt, i stället har man kommit fram till att det beror på fyllningsmaterialet runt ledningarna. Är marken i ledningsgraven stenig bildas fickor
och hålrum där rotsystemen utvecklas, säger Örjan Stål.
DSC_0493
Rotspärrar
Försök med olika systemlösningar görs. Örjan Stål nämner koppar i rotspärrar i form av kopparnät eller koppartråd inträdd i geotextil. På kort sikt har inga positiva resultat uppnåtts och den långsiktiga verkan vet man ännu för lite
om. Olika geotextilier har också provats för att förhindra rotinträngning i avloppsledningar, med varierande resultat beroende på växtbädd. En lösning, i till exempel stadsmiljö, där en yta ska vara hårdgjord, kan vara att byta ut bärlager och förstärkningslager mot så kallad ”skelettjord” med hålrum för luft, vatten och rötter. Att kompaktera mark är en annan variant som kan ge brist på vatten och syre och bidra till rötters död.
I Malmö, där gatukontorets drift- och underhållsavdelning förvaltar omkring 60 000 träd, har man ett nära samarbete med VA-Syd för att hitta systemlösningar i specifika fall som samtidigt kan bidra till långsiktiga finansieringslösningar för båda parter. Ett exempel är Vanåsgatan i Malmö där dagvattnet inte rann undan vid kraftiga regn. Orsaken var att pilträdens rötter trängt in och effektivt täppt till huvudledningen och fastigheternas servis.
-Pilträden stod på en sju meter bred grönyta mellan gatan och trottoaren. I samverkan med VA-Syd tog vi bort träden och
grävde i stället ett svackdike i grönytan med ett väl dränerat grusmaterial som tar hand om dagvattnet på gatan. I gatan anlades en konkav vägbula varifrån dagvattnet rinner ut i svackdiket. Vi planterade också nya träd, den här gången hägg, säger Arne Mattsson, drift- och underhållsavdelningen.
-Vid varje tillfälle måste vi ställa oss frågan om träden är viktiga eller kan offras, eller om ledningarna ska åtgärdas – det är också en kostnadsfråga. Ett samarbete från början är alltid bra, för att skapa så bra förutsättningar som möjligt där vi vill att träden ska växa. Samtidigt ska man komma ihåg att vi har med levande material att göra.
Många gånger har Arne Mattson funderat på vad det är som gör att rötter lyckas hitta ledningarna och hur det kan finnas rötter i en vanlig vattenledning som är vattentät. Han tror att kondens kan vara en orsak.
-Rötterna dras till den kondens som bildas mellan ledning och kabelskyddsröret och växer sedan till sig med stor radiell
kraft, säger han.
DSC_0509
Ett gissel för cyklister
Malmö har gott om gång- och cykelvägar, som hela tiden byggs ut och förbättras. Även här är trädrötter ett gissel, som tränger upp i asfalten och försvårar framkomligheten. Nu har gatukontoret ansökt om 500 000 kronor i forskningspengar från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL till ett pilotprojekt.
-Vi ska prova ett antal olika uppbyggnader av cykelbanan för att se vilken typ som klarar sig bäst från rotinträngning. Ett komplement till försöken är att lägga ner tomma rör under några gång- och cykelvägar där det finns befintliga träd, för
att provocera ut rötterna. Under tre till fem års tid ska vi jämföra utfallen från olika uppbyggnadssätten och jämföra med en referensplats. Det är en idé från Tyskland som vi vill omsätta i praktiken.
Det är genom samverkan och nätverk med andra länder de hoppas kunna bidra till utvecklingen. För att inspirera och uppmuntra till projekt som gagnar miljöanpassad dagvattenhantering har de nu också inrättat en fond till minne av Peter Stahre som var en förgrundsgestalt inom miljöanpassad dagvattenhantering och som avled i fjol.
Förslag till fonden kan lämnas på VA-Syds hemsida och prissumman är 50 000 kronor. Här tas även bidrag till fonden emot.

Av Christina Adlers, frilansjournalist